Aftonbladet – 7 januari 1858, sida 2

För denna sin mening har hr B. ej gittat framdraga ett enda skäl; ty de medeltalsberäkningar han med begagnande af Fyfe:s och Franklands uppgifter verkställt, torde väl hr B., vid närmare eftertanke, finna hvila på alldeles falska grunder. Härefter följer en afbandling om betydelsen af en medelhalt i lysämnet och möjligheten att bestämma den, hvilken är för vidlyftig att här införa äfvensom en framställning hvarigenom insändaren kommer till det aritmetiska resultatet, att hr Bahr äfven räknat orätt samt att, såsom det yttras, enhvar måste kunna finna att hr Bahrs famlande efter en medelhalt af lysämne, som bör finnas i en gas, är alldeles oefterrättligt. Vidare har insändaren i anledning af det underkännande emdöme som hr Bahr hade fällt om ett förut emot hr Bahr åberopadt arbete af Sheridan Musserat, med afseende på hvad deri finnes angående förevarande ämne, framlagt en mängd vetenskapsmäns vitsord. som på det högsta prisa nämde arbete, såsom Robert Kane, Frankland, Braude, Miller, Gregory, Penrug m. fl., hvilka vetenskapsmän insändaren förmenar stå högt öfver hr Bahr. Härefter följer en utförlig diatrib, åsyftande att visa huru hr Bahr med en viss mala fides skulle ha begagnat exempel af engelska gasbolags sätt att gå tillväga, och derigenom sökt tillfälle att med jemförelser, som ej hålla streck, kasta skugga på Stockholms gasbolag medelst vinkar om egennytta m.m. Visakna utrymme att meddela något af detta stycke. men anse ovälden fordra att införa den sista delen af artikeln, då densamma förnämligast besvarar den del af magister Bahrs sista skrift som upptogs i Aftonbladet : Hr B. talar om gaskompaniernas snikenhet och vinstbegär,, med tydlig hänsyftning på Stockholms Gasbolag. Gaspriset i Stockholm är lägre än i öfriga städer inom landet, der gaslysning blifvit införd. Gasens tillverkningspris är deremot här mycket högre, hufvudsakligen i följd af dyrare frakt och lossningsafgifter för gaskolen. Stockholmsgasen har i allmänhet visat sig ega starkare lyskraft än den kontraktet bestämmer; men om tillfälligtvis lyskraften någon gång nedgått till det minimum kontraktet medgifver, så hafva omständigheter dertill varit vållande, som icke kunnat förekommas. Det är vidare bekant, att bolaget gjort ansenliga uppoffringar för att bringa gasverket uti möjligast fulländadt skick och gifva det en för hela hufvudstadens behof nödig utvidgning; äfvensom att bolaget hittills icke på företaget kunnat skörda någon vinst, utöfver 5 procents ränta å aktiekapitalet. Hr B. borde då icke beskylla bolaget för snikenhet octh vinstbegär samt för allmänheten uppduka den lika skamliga som ogrundade insinuationen, att bolaget upphjelper ljuset på gatorna genom , utsläppande . af. en större qvantitet svagare gas, men sätter den enskilde i nödvändighet att genom en gaskonsumtion förbättra det ljus han behöfver, För att bestyrka detta sitt påstående, framdrager hr B. ett förhållande, som säkerligen förefaller högst anmärkningsvärdt, det nemligen, att en person emellan den 3 Oktober och 28 December 1854, d. v. s. under 86 dagar, konsumerade 690 kubikfot gas om dagen, men ifrån den 28 December 1854 till den 2 April 1855, eller under 95 dagar, i medeltal 794,, kubikfot gas om dagen; och hade han således fått under en jemförelsevis ljusare årstid betala sin upplysning 15, procent dyrare än han skolat.. Det omnämda förhållandet är riktigt, men slutsatsen falsk. Hr B. vore bäst i tillfälle att upplysa orsaken. — I följd af hafveri på Bohuslänska kusten, kunde den år. 1854 under uppsättning varande gasklockan icke fullbordas. Erforderligt rum för den tillverkade gasens magasinering saknades. För belysningens underhållande måste, för den skull, under senare delen af hösten och ända till jultiden retorterna icke allenast i hög grad ansträngas, utan desamma ock laddas nästan uteslutande med kannelkol, som gifva större myckenhet gas än vanliga gaskol. Det måste ännu vara i friskt minne, att gasen de sista månaderna af år 1854 hade en ovanlig klarhet och lyskraft, hvilken var nära dubbelt så stor som den kontraktet bestämmer. Helt naturligt är då, att den enskilta konsumenten, begagnande sig af denna omständighet (många blefvo dertill af bolagets ingeniör uppmanade), minskade lågornas storlek, hvaraf följde en minskad gasförbrukning. Sedan, under December månad, flera retortugnar blifvit ommurade samt gasförbrukningen efter julhelgen och under nästföljande månaden af nya året, i allmänhet minskats, så återgick gasver ket småningom till den för retorternas beskickning vanliga kolblandningen. Det är då äfven helt ni turligt, att den enskilta konsumenten, som eftersträfvade att fortfarande bibehålla en lika ljusstyrka som före jul, måste per dag förbruka en större myckenhet gas. Nu frågas: har gasbolaget genom de vidtagna åtgarderna förhållit sig på något sätt svckfullt emot konsumenterna? . Hafva icke desse tvärtom fått draga fördel af de ganska stora uppoffringar bolaget måste vidkännas, för att undanrödja följderna af en inträffad olycka? — De nu omnämda förhållandena kunna icke vara hr B. obekanta. Han deltog nemligen uti en den 20 December 1854 vid gasverket anstäld besigtning, och insändaren har anledning tro, att just hr B. uppsatte sjelfva besigtningshandlingen. Deruti yttras bland annat: Vi hafva äfven öfrvertygat oss om, att med den utmärkta ordning, hvilken vi uti gasverket för öfrigt förefunnit, detsamma utan tvifvel skolat uppfylla allt kvad man af detsamma egt rättighet att fordra, om ej, till följd af en ögonskenlig öfveransträngning af retorternas afverkningsförmåga, dessa för närvarande ögonblick vore urständsatte att producera en tillräcklig qvantitet gas, men att dettå förhållande hastigt måste öfvergå, i mån som de redan under ombygnad varande ugnarne hinna fullbordas. Så hänger det ihop med en sak, som hr B. funnit för godt att nu, efter 3 års förlopp, framdraga i akt och mening att genom en mot bolaget utkastad misstanka för skamlig egennytta ådagalägga den för allmänheten stora vigten af gasanalyser. Ingen lärer vilja bestrida nyttan och värdet af omsorgsfullt utförda, fullt pålitliga analyser på lysgas. Dock synas dylika rent vetenskapliga undersökningar vara föga gagnande för allmänheten och de! myndigheter, som skola bevaka dess intressen, hvilka böra vara tillfredsstälde: genora samvetsgrant uppfyllande af de kontraktsenliga fordringarne på gasens renhet och ljusstyrka. Deremot äro gasanalyser af särdeles vigt för gasverket och gasbolagets ingeniör, hvars åliggande är att på ändamålsenligaste sätt ordna och leda hela gastillverkningen, hvartill bland annat fordras, att han gör sig noga beo H kant med beskaffenheten af de till gasberedningen anskaffade kolen, hvilka, fastän levererade från samma grufva, kunna förete betydliga skiljaktigheter i afseende å myckenheten och godheten af den deraf beredda gasen,