Aftonbladet – 5 januari 1858, sida 2

näringar, anförer norska Altenbladet. att alla de bemödanden, som blifvit gjorda af-enkilta att skaffa sig kredit, helt och hållet visslyckats, hvilka garantier de än må ha erbjudit. Sålunda ha finansdepartementets till utlandet afresta ombud, som äfven, hade erhållit uppdrag att skaffa den i Kristiania stittade-lånemrättningen en penningeförsträckning; svarat; att det är så godt sont omöjligt anskaffa någon sådan. Garantiföreningen i Frederikshald har fått samma svär på sitt tillbad om solidarisk ansvarighet, genom hvilken den ansåg sig ha uppfylt det sista af de vilkor, som kunde tänkas nödvändiga för att föreningen skulle kunna på sin kredit. erhålla ett lån. De från Drammen utsända ombuden ha hittills rest med oförättadt ärende, och Arendals förening har arsträngt sig på samma sätt, men förgäfves. Viha oss bekant,, tillägger iftenbladet, att flera af våra rikaste handelshus försökt öppna kredit för summor, som jemförelsevis kunta kallas en onämnvärd obevdlighet, men sraret Kar öfverallt varit detamma — intet vtländskt hus önskar ingå nya: förbindelser elbr anser det rådligt att under närvarande förvållande ikläda sig nya förpligtelser. Under desa omständigheter och då det kan inses såsom konstateradt, att privata eller halfyrivata säkerheter för närvarande ej åtnjuta vågot förtroende i utlandet, anser Aftenbladet nda utvägn att använda dem vara, att de erbjudas åt staten såsom pant för lån, uppagna på set allmännas kredit. Emellertid har den i Kristiania stiftade omidlertidige Låneindretningen beslutat meddela försträckningar i räntebärande, på 6, 12 och 18 månåder betalbara, obligationer, ungefär: på samma sätt som den härstädes stiftade ga-vantiföreningen, och ämnade naturligtvis hufvudsakligen att användas såsom liqvider för köpmännens utländska skulder. Från Fredrikshalds garantiförening har också redan ingått en uppmaning till regeringen om ytterligare åtgärder från statens sida, och man väntade att dylika skulle inkomma äfven från avdra städer. Föreningen i Fredrikshald föreslår upptagandet af ett statslån på minst 4 nillioner spd (16 millioner rdr rmt) och förklarar upptagandet af ett stort statslån vara enda medlet att förebygga bankrutter, arbetslöshet och allmänt elände. — Daily News för den 24 December innehåller en ur tillförlitliga källor hemtad uppsift å silfverexporten från England till Orienten under de senaste sju åren, hvaraf man inner hvilken ofantlig tillväxt deruti egt rum Je båda sistförflutna: åren. : 1851 : 1,716,100 sterling. 18352 . 2.630,238 1853 . 4,710,665 — 1834 . -.. 3132.003 — 1855 6,409,889 — 1856 12,118,985 — 1857 .16,795,232 — n Summa 47,513,112 sterling. EA Häraf har det mesta utskeppats till Calcutta och Bombay, nemligen nära 11 millioner år 1857, samt till Hongkong och Shanghai 1,400.000. — Lägges nu härtill den silfveroxport, som från Gibraltar, Malta och Marseille. egt tum sedan 1853, hvilken uppgår rill 9,164,221 , deraf endast under loppetaf förlidet år 3;350,689, så blir totalbeloppet af det från Europa år 1857 utskeppade silfver 20,143,921 och under alla åren 50,677,333 f, i svenskt mynt ungefär 1132 millioner rdr. I guld har under samma tid utskeppats 5,420,064 f, — Då man tager i betraktande, dels att importen af ädla metaller från Asien varit jemförelsevis obetydlig, dels den under samma tid i Europa ofantligt utvecklade industriens jemt stigande behof af bytesmedel, samt att Kaliforniens och Australiens hela guldproduktion under sistförflutna år enligt n mda tidning knappt uppgått till värdet af let till Orienten exporterade silfver, så utgör berörde export ostridigt en af de förnämsta orsakerna till den allmänna penningekris, hvaraf Europa hemsökts år 18357 och hvars verkningar synas, åtminstone hvad det nordligare Europa angår, komma att sträcka sig långt in på det nu började året. — Man är numera temligen allmänt öfverens derom, att bränvin är en artikel, på hvars tillverkning billighet och rättvisa tillåta läggandet af en ganska dryg beskattning. Att denna åtgärd är i statsekonomiskt hänseende välbetänkt, bevittna de ansenliga belopp. som öfver allt, der en sådan högre beskattning blifvit införd, genom densamma tillflyta statens kassor; och att den är moraliskt välgörande visar den omständigheten, att denna beskattning bidrager att förvandla bränvinsbränningen från en husbehofstillverkning till en fabriksindustri i stor skala, hvaraf följer; att fylleriet omkring de i hvarje spisel rykande bränvinspannorna upphörer. . Huru vådligt det är och huru lätt ändamålet förfelas, om man vid skattebeloppets bestämmande låter af begäret efter och förhoppningar om en stor statsinkomst förleda -sig att gå till öfverdrift, derom vittnar i detta ögonblick ställningen i Norge, om hvilken norska Aftenbladet i ett af sina sista nummer har några tänkvärda betraktelser. Tidningen yttrar deri bland annat: Det visar sig nu, att det ensidiga jagandet efter allt mer och mer förökade statsinkomster, genom biträde af denna industri, efterhand förmått storthinget att spänna bågen allt för högt, samt att till och mea de kapitaler, som blifvit nedlagde i denna verksamhet, icke äro i stånd att bära den förenadestyngden, af den på senaste storthing beslutade förhöjning af skatten. och af de koniunkturer, som under de