Aftonbladet – 5 december 1857, sida 2

CE TE Nr Itt a förl rn Fn Klin AR RR ver hafvet, vore af största praktiska nytta, men ned de få och spridda höjdmätningar, man har att bygga på, vore ett sådant företag ganska svårt och vanskligt att ännu känna åstadkomma. Den generalkarta öfver landet, som ärer vara under arbete inom topografiska kåren, föreställa vi oss dock bör komma att tillfredsställa icke alltför stränga anspråk i detta fseende, och vi hoppas att omöjligheten att härvid åstadkomma fullkomlighet ej måtte ifskräcka från att återgifva så mycket man kan. Hrr Agardhs och Dahlmans karta har emellertid en linie som betecknar den gräns, innanför hvilken landet har 300 fots höjd. Genom förbiseende har likväl denna gräns blifvit utelemnad för norra delen af Östergötland, som enligt Forsell ligger mera än 300 fot öfver hafvet, hvaremot samma gräns går norr om Skeninge stad och dess omgifningar, hvilken trakt dock, ända upp emot Dala gästgifvaregård i Åsbo eller Ekeby socken, i verkligheten ligger mycket lägre. Ännu ett fel hafva vi att tillvita denna karta, ett fel, som den har gemensamt med de flesta, nemligen att öfyerflöda jaf namn, hvilka, utan att beteckna några märkliga ställen, äro jemt och i lika antal -öfversållade på hvarje fläck af kartan, hvarigenom det ser ut som om landet vore ungefär lika tätt bebygdt öfverallt, och den -åskådlighet, som i detta afseende ett upptagande af ortnamnen efter en och samma regel öfverallt skulle gifva, går helt och hållet förlorad. Vi förstå need en sådan regel, att man i mån af utrymmet upptager t. ex. först större städer, sedan mindre, och sist: köpingar; derefter t. ex. alla moderkyrkor, sedan sockenkyrkor och kapeller i allmänhet; att man t. ex. derefter inför alla större: herregårdar, bruk, slott, ting-ställen, gästgifvaregårdar o. s. v.; att man först sedan alla sådana vore inrymda äfven inför mindre sådana; slutligen, om format och skala tillåta, äfven hemman och byar i allmänhet. och sist torp och bäckstugor, hvilket dock icke låter sig göra utan att kartan har en storlek af 1 på 100,000 eller 50.000. Men utan regel är att pricka in ett namn här, ett der, utan afseende på om :det ställe, som dermed betecknas, har någon märkvärdighet, eller för läsaren kan vara af något intresse eller nytta: att återfinna, endast emedan det får rum att. stå der och fylla en tom fläck. Utelemnar man på samma gång de mest vigtiga -och märkliga orterna i hela trakten, derföre att det skulle bli trångt att utsätta dem, så uppfyller en karta icke anspråken på sanning och geografi. Hvar man kastar ögat på denna kärta föranledes man att fråga, hvarföre den stora och ansenliga herregården eller den kyrkan blifvit uteglömd, och hvarföre den gården eller torpet i stället är utsatt. Af Skånes 375 kyrkor äro endast omkring 100 utsatta, och man söker förgäfves efter de gamla sätesgårdarne Dybeck, Jordberga, Marsvinsholm, Öfvedskloster, Krageholm, Löberöd, Bäckaskog, Vanås, m. fl., men finner ett Kämpinge, ett Pilegården, ett Kabusa, ett Lur, Fogels, Gyllemyra, Nyleboda och Brännhaga jemte fyra mindre säterier, såsom Charlott (Charlottenlund); Bifvaröd, Kronevall och Rönneholm, samt ett par gästgifvaregårdar, Sjöbo och Sösdala. Sammaledes och ännu möra i det öfriga landet. Fjellbacka och Örhsköldsviks köpingar saknas, äfvensom en stor mängd: kyrkor och de flestå stora Herregods i alla delar af riket, men i ersättning äro Hvarjehanda andra små hemman upptagne, isynnerhet i de glest bebodda länen. Det synes nästan bättre att icke alls upptaga några hamn, än att.så planlöst som här slösa dermed, då en-mycket mindre skala skulle varit tillräcklig. Slutligen anmärka vi, att den gamla Jlänegränsen mellan Umeå och Piteå (nu Luleå) Jän är bibehållen, ehuru: redan länge Skellefteå lappmark hört till Norrbottens län. kartan äro gränserna för bokens, afvenbokens; ekens, gran-, hasseltalloch björkträdens växtlighet -angifna, äfvensom åtskilliga medeltemperatursoch snögränser samt geologiska tecken. Telegraflinierna äro äfven införda och alla anlagda och under arbete varande jernvägar, äfven hästbanor, bemärkta, utom den emellan Sjöändan och Kristinehamn, den emellan Glan och Norrköping, den vid Finspång, den vid Åtvidaberg, vid Norberg, vid Söderhamn m. fl. Hvad utförandet beträffar och litografieringen, så lemna de litografiska anstalterna i Stockholm alla lika medelnåttigt arbete. De anmärkningar, som i detta afseende kunna göras, drabba således författaren endast såsom ouppmärksamhet eller efterlåtenhet vid korrekturläsningen. Af den mängd tryckfel, som finnas, vilja vi blott anmärka några få felaktiga namn, såsom Bränsta (Brandsta), Onsby (Ousby), Munkaljunga Munkaljungby), Mälleröd (Matteröd), Träng (Träne) i Skåne, och i de öfriga länen Rodeby, Ryley, Jemsjö (Jemjö), Humma, Matexauder, Hoxlösa, Rumle (Kumla), Sten (V. Stenby), Lönåsa (Lönsås), Tollersjö, Valtak (Vältak), Örnunga (Ornunga), Gåshorn, Estarne (Fasterna), Säbra, Hagdanger, Bjerkå (Bjertrå) Tånnas m. fl. Siffrornas riktighet hafva vi icke haft tillfälle att kontrollera. Att sjön Saggatträsk skulle: ligga 1042 fot högt, men Qvickjock på dess strand blott 993 fot öfver hafvet, torde vara ett fel. Vid färgläggningen af sjöarne hafva Ånn, Runn, Hännan och Dellensjöarne samt Dannemorasjön blifvit öfverhoppade, hvaremot Kolsnåren blifvit orätt färglagd, och några sjöar. för mycket uppstått, vid Boda kapell, norr om Snaflunda, vid Boxholm o. s. v. Som alla dessa anmärkningar härröra från vår egen särskilta uppfattning af författarnes idg, eller gälla smärre förbiseenden i utförandet, så bör detta icke hindra oss att om det hela erkänna att det tar sig särdeles väl ut och motsvarar det ändamål, för hvilket det är utfördt, samt att kartan är fullt ut så god som den af sällskapet för vexelundervisningen utgifna skolkartan öfver Sverge och at. 7 7 Lallanr clalan an I 200 ANA. ALI nt br FR RR rr RA RR KR NR JR LTT rg