Aftonbladet – 2 december 1857, sida 2

Kurir från landsvägen. Af ORV. ODD. II. Hamburg. den 10. Från herr Streits hotell! Hvilken åtskilnad från gästgifvaregården i Kolding, derifrån jag skref er sist till! Ty säge hvad man vill, till hotellvärdar duga tyskarne. Till hotellvärdar, till kellnere.. till portvakter, äfven till Hausknechtar. Det är för öfrigt icke jag, som gör denna anmärkning, hvilken skulle kunna tyckas malitiös; Heine hår ju för längesedan karakteriserat sina landsmän som ett folk af — lakejers. Och Heine måste ha känt denna sak bättre är jag. Nog af, man är i herr Streits hotell onekligen ganska-å son aise, och jag befinner mig här inlogerad i ett rum, der man med smak kan göra sina annotationer. Det var i Kolding: vi lemmade hvarandra: Jag har redan:sagt det; att jag gjorde mitt inträde i staden med: ett visst svårmodigt humör; jag nekar ej till att detta ingalunda blet bättre, men måhända något sämre, då jag på gästgifvaregården bestälde skjuts till Fladerslev och :dervid af uppassaren erhöll i förbigående den frågan, huruvida jag ej med samma post ville gå ända till — Apenrån. :: Det var: nu icke frågan i sig sjelf, som förargade mig (ty den var ganska oskyldig. och endäst dikterad: af någon vanlig kypare-nyfikenhet). det var ordet Apenrån. Det vare långt ifrån mig att precist vilja uppröra himmel och jord öfver denna lilla linguistiska kuriositet, men det kan näppeligen bestridas att sin märkvärdighet innebar den i alla fall; och en märkvärdighet af det slag, att jag hade någöt skäl att finna mig deraf en smula hvad man kallar knuffad. Det var en fingerpekning på att jag verkligen redan här befann mig, jag vill icke säga ansigte mot ansigte med det berömda Schleswig-Holstein meer-umschlungen, men dock endast genom en högst unbedeutend skopr vatten skild från den tyska propaganda, hvilken under tidernas lopp fått så ogeneradi gripa omkring sig och fatta posto allt högre och högre upp på den danska. halfön. Jag betraktar i allmänhet lokalnamn såsom alldeles ypperliga historiska bevis för deneller den urgamla nationaliteten, och enligt mir mening behöfves det knappast mer för att ir casu lägga Slesvigs uråldriga danskhet för er öppen dag, än det att alla ortnamn derstäde: fordom, och till stor del ännu för. icke si fasligt lång tid sedan, varit purt danska, när stan ultradanska, fullt ut lika danska som pi öarne och. i Skåne. Bland dessa alldele: charmantdanska stadsnamn är detgamla Abenrå: det är ett af de äldsta namn i Slesvig, i hel: Danmark, och det är klart, att de, hvilk: gifvit en stad detta namn, detta Aabenraax varit åtminstone icke tyskar. Men liksom ty: skarne, i samma stund de började sträcka sin: fingrar upp öfver detta feta Egypti land, had: sig angeläget att genast förvandla alla bor gar till burg, eller ändelser på skov til schau O. S. V., Så togo de naturligtvis äfver det uråldriga Åbenrå under sin filologisk: behandling, och så blef deraf, Gud ske lof, de breda platt-tyska Apenrade. Jag behöfver ec, tillägga, att sedan man sålunda först fåt Aabenraa omkristnadt till Apenrade, gaf mar hela verlden fräckt att förstå, att det äfver vore en tysk stad — det kunde man ju höra af blotta namnet! — liksom Wolfenbittel fullständligen är en tysk stad; och Osnabrick oc Schweinfurt!... Det är på samma sätt mar gjort Hadersleben (Haderslev) till en tysk stad Schlie (Slien) till en tysk fjord-0:-SsVs Men just derför att tyskarne begagna desse konstgjorda ortnamn i Slesvig. såsom: argumenter, just derför borde det vara danskarnc så mycket angelägnare att protestera mot dess: filologiska innovationer och häfda det urgamlas och inföddas rätt äfven med afseende på denna detaljomständighet, hvilken kan synas. af. underordnad betydelse, men som i sjelfva verket spelar en vigtigare--rol. är man vid första påseendet skulle tro. Re geringen har visserligen 1 de sista åren in.: sett detta, och staden Åbenrå bland andra ha