Aftonbladet – 28 november 1857, sida 3

DAGENS PLENA. . Ridderskapet och Adeln. Friherre Åkerhjelm meddelade ståndet att landtmarskalken tillbragt en lugnare natt och att tillståndet för öfrigt vore i det närmaste oförändradt. Som friherre Palmstjerna och hr O. J. Fåhreus afsagt sig sitt ledamotskap i talmanskonferensen, beslöts att vid nästa onsdagsplenum välja tvenne andra ledamöter. Utan anmärkning lemnades: sammansatta lagoch ekonomiutskottets utlåtanden n:is 40, om afloppsdiken, och 41, i anledning af återremiss; ekonomiutskottets betänkanden-h:is 122, afstsrkande motion om upphäfvande af den tvungna tackjernsblåsningen, 123, angående kungsoch kronoskjuts, 124, afstyrkande motioner om frihet att tillverka bergskrut m. m., och 126, afslående motion om nämdemiäns befrielse från reservskjuts. Statsutskottets utlåtanden n:is 151 (se Aftonbladet n:r 274) —155, bankoutskottets mem. n:r 57—63 äfåtskilliga expeditionsutskottets skrifvelseförslag. I afseende på ekonomiutskottets betänkande om en underdånig anhållan, att K. M:t måtte låta undersöka, om bergsfrälsehemmanen i Stora ärbergs län kunna och böra deltaga i skjutsningsbesvret, yrkades afslag af frih. C. J.D. Alströmer, hr Montgomery och frih, Tersmeden. 7 Grefve E. Sparre var för sin del af den mening. att: man barde bifalla den tegärda undersökningen. Betänkandet åfsloga. Konstitutionsutskottets mem. n:r 54, om inrättande af ett nytt statsdepartement förklärådes hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Den ende talare, som här uppträdde, var frih. R. Cederström, som yrkade att förslaget skulle -antagas såsom hvilande. Något egentligt mostånd mötte icke Heller sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande nir 38, om stängselskyldigheten m. m. Frih. A. C. Raab ansåg det betänkligt att, då bondeståndet redan gillat förslaget till författning, underkasta det någon kritik, och anhöll om bifall, då redan genom författningen en högst väsentlig förbättring vunnes. Hr v. Koch understödde äfven förslaget, oaktadt han i likhet med frih. A. C. Raab önskade att 2 mom. i 5 icke funnits. Efter en liten särskilt strid emellan frih. A. C. Raab och grefve E. Sparre. om utmark och gemensam mark, samt hvad dermed skulle förstås, bifölls betänkandet. Darefter förekom statsutskottets mem. n:r 150, om de årliga utbetalningarne för statens jernvägar. :Dervid äberopades å den ena sidan nödvändigheten att högst millioner årligen, och icke 7 millioner de två första och 1 million för det tredje året, såsomutskottet föreslagit, måtte anslås, då den nu inträffade oerhörda penningekrisen skulle kunna åstadkomma uppskof med inbetalningarne af det ackorderade jernvägslånet. Dessutom hade detta varit ståndets afsigt genom åtterremiss på det förra betänkandet. De,som yttrade sig i denna syftning, varnande mot användande af alltför stora kapitaler och arbetstyrka under nuvarande ställning, voro: grefv. E. Sparre och Liljencrantz, frih, A. C. Raab och R. Cederström. Deremot anfördes af hr D. G. Bildt, grefve Lagerbjelke, hrr Printzenskjöld, Ribbing och Montgom mery, att det vore af största vigt att regeringen hade så fria händer som möjligt för ett raskt bedrifvande af jernvägsarbetena. Just den hotande krisen fordrar att arbetstillfällen beredas, Hvad ståndets mening varit med den gjorda återremissen torde vara svärt för någon att afgöra. Såärdeles lifligt yrkade hr Printzenskjöld, att så fria händer som möjligt skulle lemnas regeringen vid änslagens användande. Grefve Liljenerantz påstod ätt man icke kunde sägas yttra misstroende mot regeringen, antingen man beviljade 5-eller 7 millioner, och fånn detta hr Printzenskjölds skäl ganska löjligt. Nå votering bifölls betänkandet med 40 röster mot 25 ; RaB ee OR slag att K. M:t täcktes låta utreda frågån om grundskätternas kapitalisering, uppträdde hr Montgomery, som yrkade, enligt sin reservåtion, att de väckta frågorna icke skulle till någon åtgärd föranleda; friherre R. Cederström instämde häruti. ; Hr v. Koch trodde sättet att kapitalisera grundskatterna vära det enda möjliga, för att förekomma att icke ..dessa skatter småningom bortplockades. Samma mening yttrades af grefve Liljenerantz och