Offciöst och qvasi-officielt försvar inför utlandet för den svenska intoleransen, Uti Independance Belge för deh 16 Ncvember finner man af en bland dess pariserkorrespondenter infördt ett: bref frår -tockholm af den 4: dennes angående retigionsfrihetsfrågans utgång i Sverge, -Petta bref, som vi här nedan meddela, är ganska märktigt så väl genom sin egen beskaffenhet, som genom sitt upphof. Brefskrifvaren säges nemligen vara en af les plus illustres personnages du royaumen ett uttryck, som sällan användes om andra än personer af myckethög rang. Det afser tydligen att motarbeta det intrick son frågans utgång väckt i utlandet. Hållet i en ganska human ton, påminner det för öfrigt om de argumenter, som här under ötverläggningarne begagnades af reformens. vigda och kallade motståndare. Det utgår från den förutsättningen, att regeringen Björt allt hvad göras kunde, men att orsaken till nederlaget måste sökas i landets allmänna optnton, uttr; ckt genom nationalrepresentationen. Härvid nå man väl i främsta rummet fråga h : Gjord regeringen verkligen byad den kunde? kulle man ej snarare häruppa kunna tillämpa Hecrens bekanta, förnumstiga fråga rörande sla