Aftonbladet – 26 november 1857, sida 2

er i en bagarebutik ej skulle kunnat mätta et afrikanska vidundret. Man måste beundra Paris, som förstår att äfven gifva sjelfva djurens barbarer smak för franska dejeunger och diner. Man behöfver en hel dag för att se alla verldens olika oxar, gäss, räfvar och örnar, i Jardin. des Plantes, för att ej tala om strutsar, Papegojor, tranor, ormar och krokodiler. Jag kunde ej låta bli att med vördnad stanna framför den franska örn, af hvilken pariserkongressen 1856 tog en penna, för att derm underteckna freden. Den stora roffogeln var ganska ful och tycktes icke hysa något godt i sinnet. En gåspenna, tagen af de vackra arter som finnas i Jardin des Plantes, skulle, infattad i guld, onekligen varit skönare, men det hade varit en satir mot franska regeringen. Orloff, eller ryska örnens representant vid fredsslutet, yrkade, påstås det, på en fransk örnpenna.. Det var en komplimang, som senterades af grefve Walewski. Från Jardin des Plantes är ett godt stycke väg till le grand cafå parisien,eller det stora pariserkafget vid Boulevard du Temple, Nyfikenheten drifver dock mig att promenera dit, sedan jag tagit alla djuren, trädgården och musgerna uti Jardin des Plantes i betraktände, och hvilat mig. en stund i Schweizerdalen under en stor ceder från Libanonn, planterad af den bekante naturforskaren Jus. sieu 1735. Detta träd var det största jag sett. Det står lik en jätte bland de öfriga trädarterna. Forts följer.) ETTER