Aftonbladet – 19 november 1857, sida 3

talade firr Stenqvist, Brodin; Ödmansson; Husselrot; He schen, Lendberg öch Kistaet. Fill försvar af tuteko :Itets nu afgifna btlåtande, ehuru ej yrkande dess go kännande, uppträdde hr Uppling. Ståndet atslög u sköttets Förslag och vidblef sitt förut fattade besk Samma utskotts utlåtande i anledning af K. Mi proposition om antagande af en lag rörande natärs lisation af utländsk man, föredrogs derefter. Hr Ekholm: önskade några flere vilkos i utskottet föreslagna, för att hindra de ningar, som möjligen eljest skulle kunna uppkomme och föreslog derföre, att den, som blifvit naturalise rad, skulle förlora sin inedbörgarerätt, om han döm des till urbota ansvar, samt begärde återremiss. Hr Henschen ville, i anseende till de rådande för domarne, ej motsätta sig antagandet af hr Ekholm förslag, men anhöll att återremiss cj måtte beviljas då utskottet visat sig så vankelmodigt. Hr Björck ansåg den kongl. propositionen bättre i utskottets förslag, då den förra innehåller bestämmel ser för utländska personers erhållande af svensk med. borgarerätt, och utskottet särskilt föreslagit alt norr. män, som dock ej äro annat än utländningar, sköls endast anmäla sig hos konungen, som då särskili derom förordnar, hvarigenom således dessas uppta gande till svenska medborgare ej komme att bero a! lag: och då i det hvilande grundlagsförslaget uttryckligen föreskrifves att naturalisation skall ske enligt en lag, så sktlle, genom antagande af detta utskottets förslag, dettå grundlagsstadgände rfeglementeras bort, hvilket ingalunda ginge an. Talaren ansåg det vara vida vigtigare att bestämma vilkoren för norrmäns än andra utländningars upptagande till svenska medborgare: I afseende på hr Ekholms förslag, så. ehuru talaren kunte förstå motivet till detsamma, kunde han dock ej fatta en medborgarerätt, som vore olika med den andra medborgare åtnjuta; Å: vore bättre att alls icke intaga några utländningar. Nerjemte anmärkte talaren, att utskottet till kongl förslagets vilkor, att den sökande skall hafva 3 är w riket vistats, tillagt ordet oafbrutet, hvarigenom ex. en köpman, som i affärer varit borta någre veckor af denna tid, ejskulle kunna få sin ansökan oeviljad. Med anledning af dessa anmärkningar yrsade talaren afslag på utskottets förslag och bifall t.ll den kongl. propositionen: Hr Hasselrot instämde i föregående talares yttrande om hr Ekholms förslag. Deremot ansåg han att norrmännen stå till oss i annat och närmare förhållande än andra länders invånare, till följd deraf att vi ega med dem gemensam. konung, hvadan vi kalla volket brödrafolket och våra bröder. Såsom skäl för utskottets förslag anförde talaren, att nu praktiserats så, att norrmännen ej behöft en pröfvotid såsom andra, hvarföre utskottet föreslagit att de endast benöfde anmäla sig hos konungen. Ordet oafbrutets hade tillkommit för att inskränka pröfvotiden från 5 vill 3 år, och för att hindra att en person, som väl sore skattskrifven men ej vistades i landet och således utan kännedom om våra förhållanden, kunde erhälla medborgarerätt. Som talaren vore lika nöjd med båda förslagen, så ville han ej motsätta sig aågotdera. 4 Hr Lallerstedt instämde i hr Björcks yttrande om hr Ekholms förslag, tilläggande sig vilja utsäga motivet dertill; nemligen att den, som beträddes med proselytmakeri, skulle förlora sina medborgerliga rätsigheter. Ordet oafbrutet borde borttagas, emedan alla hinder för utländningars inflyttande böra undanrödjas, då Sverge är ett folkfattigt land. Norrmän kunde talaren ej betrakta såsom utländningar. Då konungen naturaliserar enligt lag, och i densamma öreskrifves att norrmän endast behöfva anmäla sig; så skedde dessas naturalisering enligt lagen. Derföre borde rubriken på förslaget ändras. : Med dessa unmärkvingar biföll talaren utskottets förslag. Hr Kistner föreslog, att norrmän endast skulle behöfva anmäla sig hos landshöfdingeembetet i det län, der de ämna bosätta sig. ; Hr Stolpe instämde till alla delar i hvad hr Björck yttrat, samt tillade att, då en person befriats från sina pligter mot sitt moderland, det vore orimligt att det nya fäderneslandet alltid skulle hålla i reserv en brottsling åt det gamla, samt att det s. k. brödrafolket af courtoisie blifvit stäldt under konungens förfogande i stället för under lagen. Hr Henschen hemstälde, huruvida icke beviset om frejd kunde tagas bort, och frågade om dess bedömande skulle ske efter svensk eller utländsk lag; för. menande talaren att det senare skulle vara fallet, och erinrade då om de olika förhållandena, som finnas i andra länder emot hos oss i afseende på de politiska brotten. Till hr Kistners förslag angående norrmännen, som af talaren gillades, ville han hafva tillagt, att de skola visa sig hafva utväg att försörja sig. Ordet oafbrutet borde borttagas. Hr Uppling ansåg utskottets ändringar af så liten vigt att han ej hölle på dem. Hr Ekholms förslag kunde han ej gilla, serdeles som det äfven berodde af utlandet att emottaga förvisad person. Hr Ekholm medgaf att skälet till hans förslag varit det anförda, och ansåg det föreslagna kynna vara behöfligt, emedan en persön kuide undstesprövöl vara stillsam, men efter dess slut befinnas vara mor mon. eller dylikt och anställa mycken oreda och skada. Talaren gillade att norrmännen stälts i närmare förhållande, samt fann det ej ovanligt att från vestra kusten starka uttryck af ovilja hördes mot desamma. Om svenskarne ej erkändes på lika sätt i Norge och om några tidningsskrifvare der yttrade sig mindre välvilligt mot Sverge, så. vore det ej norska folkets tanka. FTalaren föreslog äfven borttagandet af ordet oafbrutet. s Hr Thome kände, såsom boende i en gränsort, att derstädes begge ländernas invånare ömsevis öfverflytta, samt ansåg det vara stärkande för brödrahanden, om alla hinder för en sådan flyttning borttagas; önskade dock som vilkor 21 år, god frejd och utväg att sig försörja. Hr Billström förordade antagandet af kongl. pröpositionen, emedan enligt utskottets förslag våra s. k. bröder skulle kanna pocka sig tillmedborgarerätt. Hr Björck besvarade hr Ekholms anmärkning omi. oviljan mot norrmännen, samt föreslog antagandetef. kongl. propositionen med uteslutande af orden med vederbörligt tillstånd, hvilket ock; sedan hr Lundberg yttrat sig i bufvudsaklig likhet med hr Björck, blef ståndets beslut. Derefter lades till handlingarne statsoch ekonomiutskottets memorialer .n:o 39 och br anledning af återremisser. Ståndet åtskildes kl. 9. 21 RER Rättegångsoch Polissaker. 1 dag fortsattes polisransakni ärct dag ag .tSavles polisrans kningen med den här