Aftonbladet – 19 november 1857, sida 3

OO rr —L skulle han genast begifva sig, för att hemkom na till bröllopet på våren, tilllands eller sjös illtefter som väderleken föranledde. När presidenten tagit ett beslut, så var de fattadt en ång för alla. Min hiedersväntte sade han till bundtmakaren: barnen äro väl unga, men vi få välloi tt låta dem gifta sig: ju hetare limmet är, desto fastare blir fogningen, och ju ungdomligare tvenne hjertan äro, destö lättare smälta de tillsammans. Herr president! svarade buudtmakaren. jag tycker visst, att det bär för mycket uppåt för en. stackars borgareflicka, men då hon sjelf lika visst anser sig gå sin lycka till mötes, som jag och gumman min blifva öfvermåttan hedrade, så säger jag, å egna och å hennes, gummans vägnar: må ske då, lit det så på Guds försyn! Men hvad: s res om vårt försigtighetsmått, herr president: det gick ju fint. efter uträkning. ; Huru skickelsen kan sätta åsneöron på en stackare, när han tycker sig vara som slugast Bröllopet var bestämdt att försiggå på våren, såsom förut blifvit berättadt. Friherrinnan hade ännu några små restantier af ståndsfördom, och ville nu bringa detta slags svaghet det sista offret, med godt samvete, tyckte hon, sedan hon infriat sitt löfte till sin on. Det är det vanliga, att brudens föräldrar göra bröllopet, men — att öfvervara denna högtid en trappa högre upp, hos -åldermannens,, det var motbjudande för dottern af en hofmarskalk. Hon tyckte sig derföre hafva påhittat ett ypperligt förmedlin gsförslag, då hon ernade föres å att hålla bröllopet i Norrland, å den lokal, som skule blifva de nygitftas herresäte. Nej, .min vänt, sade presidenten, som med all ömhet och tillgifvenhet för sin hustru var karl för sin hatt i alla saker, i hvilka han hyste en bestimdt skiljaktig Ufvertygelse: det vore en missaktning mot den Hederliga borgarefamiljen. Bröllopet måste stå deruppe hos de gamle, churu jag, såsom den förmegnare parten, furbehåller mig att åtminstone få deltaga i kostnaden, om jag finner tillfälle att göra det utan att såra. — Det är också egentligen gamle Hagendahl, som genom inbjudning af anförvandter och vänner bestimmer