Aftonbladet – 14 november 1857, sida 2

pensionär utan ringaste detaljkännedom i göromålen, och i mån som kommunikationerna förbättras samt dermed beröringen folket emellan tilltager, blir det af allt större vigt att postexpeditionerna besättas med personer, som ega både .insigter och rörlighet i erforderlig grad för deras skötande. Kan sådant rt hos dem, som redan tillryggalagt en lefnadsbana i annat värf? Och än mer: kan än under nuvarande förhållanden sådant påräknas. hos de underordnade tjenstemännen id postexpeditionerna? En för postverket vcklig men oförtjent slump har visserligen lit inkastat flera utmärkta förmågor; men det var förr, det; numera, då redan telegraferna ch innan kort i ännu högre grad jernvägare lemna tillfälle till jemförelsevis förmånliare, i alla händelser säkrare anställningar, orde postverket få se sig om efter dugliga xpeditionsbiträden. Denna omständighet skall dock måhända till slut blifva. verkets räddning, ty när sålunda postverkets maskineri af yrist på skötande förmågor är färdigt att allleles stanna, skall om ej förr regeringen blifva tvungen att ändra system i afseende på posttjenstemännens tillsättning. Eldsvåda i Göteborg. Redan i går afton spridde sig härstädes tt rykte om en i Göteborg inträffad större Idsvåda, och af i dag ingångna telegrafdepescher inhemtas, att natten till förliden gårdag hade eld utbrutit vid s. k. Smala vägen vid Göteborg, der trävarulagren äro belägna, och rasade ännu i dag på morgonen vid depeschernas. afgång. Utom flera boningshus och andra bygnader, hade redan närmare 16.000 tolfter plankor blifvit lågornas rofs. Enligt en senare på eftermiddagen i dag inländ telegrafdepesch skulle man i går kl. i eftermiddagen blifvit herre öfver elden, hvilken utbrutit i förrgår kl. 7 på aftonen. Pre brädgårdar och ett sädesmagasin ha nedyrunnit. Skadan färderas: till! omkring en half million. Alltsammans. är assureradt. — Emtelegrafrapport medförde för någfa.dasar sedan underrättelsen, att franske: kejsaren uti eh skrifvelse till finansministern förklarat sig emot alla konstlade åtgärder till penningekrisens lindrande, samt att han ansåge banxodiskontots höjande blifva tillfyllestgörande. Man finner nu af de utkindska tidringarne, att franska bankens styrelse hos kejsaren anhållit om införandet af tvångskurs på banknoter eller utförseltull å ädla metaller, och efter all sannolikhet torde kejsarens ofvannämde skrifvelse utgöra ett svar på denna bankstyrelsens ansökning. En i dag ingången telegrafdepesch ger vid handen, att engelska regeringen nu, likasom vid 1847 års kris, bemyndigat engelska banken att öka sin sedelstock utöfver det en gång för alla faststälda maxinum (I4 millioner utöfver hvad som motsvarar metalliska valutan). Vid meddelandet af denna tillåtelse har likväl blifvit fästadt ett villkor, åsyftande att förhindra tillåtelsens begagnande i alltför stor utsträckning. Regeringen har nemligen ansett diskonträntan böra tills vidare bibehållas vid den höjd den nu uppnått eller 10 procent, och har hon för öfrigt uttryckt den förhoppning, att banken skall iakttaga all nödig försigtighet. Att åtgärden haft ettgynsam tinflytande på affärsställningen kan man sluta deraf, att priset. på konsols, som för några dagar sedan hade fallit till 8874 procent, nu åter gått upp till 90 procent: — Från Wien berättas, att en doktor Nowotry, förut katolsk prest i Böhmen, men hu mera evangelisk kyrkoherde i Peterskain uti Schlesien, hvilken utgifver en förteckning på österrikiska prester och munkar, som på de senare åren öfvergått till den evangeliska bekänmnelsen, nyligen offentliggjort namnen på 35 sådane. Af dem äro de flesta från Böhmen. Flere hafva varit teologie doktorer. många äro predikanter och lärare vid gymnasier eller hafva tjenstgjort såsom läkare vid sina kloster. : De flesta hafva funnit anställning utomlands, såsom i Preussen, Sachsen. Schweiz, Amerika och Australien, några sitta i fängelse och de öfrigas vistelseort är obekant — — Den engelska dansösen miss Lydia