Aftonbladet – 7 november 1857, sida 2

tal, som göra heder åt Norrköpings gätnhälle, Vi nämna deribland endast, utom dess med rätta berömda fattigvårdsväsende, den Swartziska friskolan, och den Ebersteinska Söhdagsskolan. a FR Delen, inledes. med .ex. intressant historik öfver Norrköpings öden. ända från den tid. ;då det utgjorde en -slags. annex . under Askeby kloster och var:-den obetydligaste bland Östergötlands städer, tills det genom Gustaf II Adolf och Louis deGeer intog-sin-plats bland rikets stapelstäder. Sitt förstajkända stadsbref erhöll Norrköping af. Albreeht. 1384, ehuru. det troligen redan långt före hans-tid haft stadsrätt. Staden var ännu i konving: Gustaf I:s dagar glest och oregelbundet. bebygd med; små, torftiga trähus, och rörelsen. svarade deremot. Kanske kunde staden ej tälja flera invånare, än som för närvarande finnas i Söderköping. De båda grannstäderna hade då ännu icke ombytt roler. Bjert afstack det lilla Norrköping med sina kojor, sina qvarnar, sina emot det stora Söderköping med sina ståtliga, enskilta och offentliga våni sina rika handelsl stoltå Utom trenne ky ikanånga att ej. nämna. kap helgeandshv nos i Söderköpir gårdar, -tillhö kungliga eller anc t uppsatta personer. Den präktigaste af a gårdar kallades också Drottningagård. Lätt tillgängligt-för de vid Östersjön belägna Hansessäderna, särdeles för Wisby, som en gång var på Baltiska, hvad Venedig var på Adriatiska hafvet, — räknades Söderköping för en af rikets förnämsta handelsplatser. I Söderköping firades flera kungliga kröningar och bröllop; der höllos mångfaldiga riksdagar, kyrkliga och verldsliga möten. Norrköping åter fick blott vid ett. och. annat tillfälle mottaga besök af konungar och furstar; här höllos också endast sällan räfsteller landstinga 55 ERA Denna historiska öfversigt, hvartill man, i åra häfders intresse; skulle önska motsvarande för många andra af våra. gamla städer; åtföljes af, konungabref och andra urkunder törande det gamla Norrköping, här samlade på, ett ställe, EL — Så går det: till! -sSmåtaftor ur. ögonblickets lif, af Nepomuk: — Vi hafva genomlästnågra.af dessa taflor och funnit dem göra skäl för namnet: Så går det till. Folkets. lif, vare sig..i stad zeller-på landy -är. ens guldgrufvas-hvarutur-våra novellförfattare ha -att hämta ofantligt mycket, om de blött veta att behandla det med pietet.. och den frihet från konstladt mancr, som utgör en äf hufvuddygderna hos sådana skildringar. Begge dessa goda egenskaper ha vi funnit i dessa Nepomuks taflor, tillika med ett allvar i syfte, som sätter dem vida öfver dagsländorna inom litteraftiiron UR AC Is I 2 S flera