Article Image
-Sämime beslut, eller Att lemna dem utan gamärkt Hing, fattades i afseende på de tre följande punkterna: att häradsallmänningarhe böra bibehållas oförmin: skade -och oskiftade under Skogsstyrelsens vård och förvaltning m;.m.(Hr Åkerman -m. fl; yrkade att or: den vård och förvaltning, skulle utbytas mot kon Trolbätt skogar ä kutigsgårdar, boställen, nemligen så vidt möjligt är, på allmän bekostnad till regelbunden Häshällning indelas m. m., och att, hvad angår de Krönohemman och lägenheter, hvilka besittas med stadgad åborätt, innehafvarne må, så framt den vid indelningen föreskrifna hushållning iakttages, fritt använda årliga afkastningen af skogen. Uti denna senare punkt af den kongl.. propositionen. hade utskottet föreslägit åtskilliga inskränkningar, hvilka ogillades af hr Åkerman, frih. Sprengtporten ochA. O. Raab. Plenum fortsättes i afton. : Prosteståndet. Efter verkstäld protokollsjustering öfverenskoms att vat till förstärkt bankoutskott skall :ske nästa onsdag, och om sättet huru; cleri comitialis circulär vid denna riksdag skall uppsättas. Sedermera föredrogs det sammansatta stats-, lTagoch ekonomiutskottetg Aetunkande n:r.31, avgåendesen förbättrad skogshushållning, hvarvid. frågan förekom om en underdånig skrifvelse till K. M:t angående tillsynen öfver boställsskogarne samt dispositionsrätten af de till kronohemrnhan och nybyggen anvisade skogar, Doktor Nordlander yttrade: dervid; att imehäfvare åf boställsskogar borde bibehållas vid den rätt de nu-hafva att, när skogen är ymnig. utöfver bygnadsbehofvet, på särskilt ansökan få till. sin fördel afyttra Hvad -som Kan pröfvas vara öfverflödigt; hvarföre hän yrkade återremiss, emedan denna deras rättighet vore förbisedd. : il Doktor Björkman erinrade derom, att vid sista riksdag -beslutade ständerna att äfven allmogen skulle genom ombud jemte jägeribetjeningen hafva uppsigt öfver allmänningsskogarne, äfvensom hära då beslutades i afseende på boställsskogarnes indelning til! träkthuggning och vården derom, för hvilket senarc besvär ionehafvaren skulle åtnjuta dispositionsräti öfver den öfverflödiga delen af skogen, och yrkade äfven återremiss. Doktor Säre, prosten Runsten m. fl. instämde. Le Å Prosten Mabnstedt yttrade sig i såmma riktning och ansåg förslageti vissa afseehden strida emot gällande författningar och presterskapets privilegier, samt påpekade att äldre pastorsboställen och stomhemmah aldrig: Vårit skronohemiiian , utan af ålder. tillhört kyrkorna och presterskapet. Det är först 1724 sor: i ide: oriktigt blefvo upptagna i -kronokolumnen, utan att anmärka deras verkliga hatur af andeligt frälse. Talaren:wille äfven återremiss. i Afdet först förekommände förslaget bifölls andre momentet; hvateomot första och tredje återremiterades.m oh Rog t s4:de moms yttrade doktor Björkmän, att det årliga beloppet; 100;000 får till -skögsstyrelse samt institut och skolor i detta afseende, icke borde blifett reservätionsänslag. -—Pöktor Nordlakder fann den föreslagna skogsstyrelsen blifva alltför kostsam och ansåg icke det vara lämpligt att bilda några nya tjenstemannaklasser, hvars ringa löner snart skyn öfverklagas ; utan ville j stället åt landtmätare I militärer emot billigt arfvode uppdraga denna tillsyn. Gjorde flere anmärkningar emot den föreslagne skogslagstiftningen och yrkade andra åtgärder, som voro mera verksammi att förhindra skogsförödelsen, hvadan han äfven ville att denna, punkten skulle återremitteräs. Doktor Fumalivs Som skogarna utgöra en af rikets sdyrbaraste egendom, bör man. icke skygga tillbak: -för-inrättande-af-en tjenstemannakår med bildning och nit för ändamålet, som ombesörjer en nyttig skogshushållning, en sådan som vi aldrig förr hafi . ordnad på vederbörligt sätt, och som nu är af Högsta nöden. ; Prosten Millen önskade. ingen förändring: uti hvad stskotiet i detta afseende föreslagit, utan yrkade bifall till detta moment. I samma. syftning yttrade sig prosten Jalmstedt. Ifrågavarande moment bifölls. Öfriga delar af detta betänkande biföllos. utan diskussion, 2 -s —s Bankoutskottets memorial n:r 53, tillstyrkande öfverlåtelse till Tumba böppersbruk af det till komministersboställe i Botkyrka nu anslagna hemmanet n:o 2, bifölls, sedan doktor Sandberg i öfverensstäm-.melse-med sin reservation yrkat afsläg, chär genom Pifall dertill jordbruk skulle komma att förenas med xsedelfabrikationen. och, ehär det, då förvaltarens tid vore så upptagen, blir nödvändigt att anställa en särskilt inspektor Doktor Nordlander ansåg det ingalunda: afgjordt, att Tumba bruk skulle genom erhållande af nämde hemmån få fri dispositionsrätt öfver det vattenfall, Fför-hyars skull egentligen ifrågavarande öfverlåtelse Plifvit ifrågasatt. —. För bifall till utskottets förslag yttråde sig prosten Almqvist, doktor Björkman och hofpredikanten Nordlund. Lagutskottets betänkande n:r 50, afstyrkande väckt motion om Svea och Göta hofrätters fördelning i särskilta mindre: hofrätter, bifölls utan diskussion. Derefter biföll ståndet senäre delen af kyrkoherden -Sondens--Motion omen anmodan till lagutskottet att. i anledning af beslutate återremisser af vissa delar i religionsfrihetsbetänkandet, utarbeta förslag till författning i dessa ämnen så tidigt; att det kan hinna till behandling företagas innevarande riksdag, hvaremot förra delen af denna motion, om förstärkning af ståndens. kanslier för. dessa återremissers skyndsamma utskrifning, förkastades, sedan ståndets sekreterare upplyst att en sådan förstärkning ej vore at nöden för presteståndets kansli. söndd Bor areståndet, Ekonomintskottets betänkande n:r 31, angående skogshushållningen, föredrogs. Öfver såväl kongl. propositionen som utskottets förslag yttrade sig hr Björck, Palhem, Rönnblad, Danielsson, Ödmansson, Rudsdirigs Björkman, Murin, Thome, Lundberg och Tauson, de flesta förordande en återremiss, Slötligen framstälde hr Björck: ett förslag att punktvis afgöra både det kongl. och utskottets förslag, samt föreslog i begge vissa ändringar och uteslutningar. Sålunda antogs åf kongl.-förslaget -1:a punkten, .med ändring af or; det.förvaltning till askötsels; 2:a punktens. lydelse blef att krönoallmänningar skola stå under skögsstyrelsens vård i afseende på tillsyn och förvaltning; 3:e punkten bifölls; 4:e och 5:e punkterna, angående kronoåboers och boställsinnebafvares. rättigheter, förka-. .stades; 6:e, :7:e och8:e biföllos; 9:e, angående svedjande och getters utsläppande, afslogs genom votering med 35 röster mot 10, och antogs ett annat förslag pr Th SR oe punkten bifölls; I unkten utgingo orden och;i viss mån förändrade K utskottets tg St mentet och stämdes anslaget till. 75,000-4it för föreslagna 100,000 rår genom ;votering.. 81 röster mot. 14. Deriemte antogs en af hr Björck föreslagen redaktionstörändring. Hr Bodells motion om tillsyn å kronoskogarne i horra länen bifölls genom votering med 29 röster mot 14. För bifall stälade hrr Rönnölad, Björkman, Boman och Falhem. Emot sjetsamma yttrade sig hrr Muren och Nygren. Öfrige punkter goddes. åt . Samma utskotts utlåtande, angående lotsväsendet, TLöKIE, nd kata onani RIne HA Krim.

7 november 1857, sida 3

Thumbnail