Aftonbladet – 3 november 1857, sida 2

denna utmärkelse för en man af hr Å:s-lärdom och vetenskapliga förtjenster föga tillfredsställande, hvarföre han ock i sin tidning tog sig friheten derpå fästa vederbörandes och allmänhetens uppmärksamhet, uttryckande derjemte den öfverbevisning, att om Lunds akademis t. f. kansler, bh. exe. grefve Sparre blifvit yvederi en underrättad om de med denna befordrivgsfråga sammanhängande omständigheter, så skulle han, med den kännedom, .som man eger ättvisa, icke -hafva underlåtit att genom gt förslag. till en e. o. professorsfullmakts utfärdande för hr A. hafva sökt godtgöra dr Angelin det mångåriga misskännande, hvartillvårt lands akademiska skråanda och filisterthum dömt denne: renhjertade, lärde och snillrike man. Strax efter sedan denna artikel stått att läsa i vårt blad, erhöllo vi en halfofficiel avis från Lund, att dr A. ej var utnämd till docent i paleontologi, men att förslag för honom till ex docentbeställning i geologien den 12 sistlidneMaj skulle till hr t. f. akademikanslern uppgå, och att ändamålet med denna -befordran var att åt hr A. förskaffa ett docentstipendium. Sedan vi emottogo denna skrifvelse, har emellertid åtminstone en yngling, som ännu icke var född då dr A. redan var en vid universitetet högt aktad vetenskapsidkare, blifvit utnämd till docent; men om hr A:s utnämning har dereniot ingenting vidare afhörts. För den händelse att någon mystifikation härför skulle ligga till grund; hvarom vi dock intet hafva oss bekant, så anhålla vi, att de stora tidningarne behagade upptaga den förfrågan i ämnet, som vi härmedelst taga oss dristigheten framställa, så mycket mera som vi ej kunna antaga, att dr A:s docentförslag varit föremål för något poströfveri. Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelse. Från Kopparbergs län (dat. d. 26 Okt.): Väderleken, som under högsommaren och till medlet af September varit varm och utan all nederbörd och derefter omvexlat med regn, värme och några kalla dagar, har varit för grödans mognad och bergning tjenlig. Höstsäd utgör blott en mindre del af årliga utsädet inom länet. Deraf brukas hvete obetydligt och blott i nedre trakterna af länet, samt råg derstädes mera allmänt än i länets öfre delar, hvarest dock inom Ofvansiljans fögderi odlingen af höstråg med hvarje år tilltager. I allmänhet väl inbergad, är höstsäden för det mesta af god beskaffenhet. Afkastningen i det hela anses uppgå till 8 a 10 kornet eller öfver medelmåttiga års äring. Af vårsäd begagnas hwete och råg obetydligt, den sistnämda endast i förening med andra sädesslag, korn mindre allmänt, förutom i några få socknar, der nästan ingen amnman säd: odlas, blandsäd och hafra, hvilket sistnämde sädesslag är länets hufvudsäde. :I följd af förlidet års felslagna skörd och deraf föranledda brist på ämne till vårutsädet, har sådant måst utom orten anskaffas och på några ställen visat sig mindre gifvande såväl i halm som korntal. I allmänhet har dock genom gynsam väderlek vårsädet blifvit af god beskaffenhet, ehuru kornförökningen ej kan antagas till högre än 3 åa 7 kornet eller hvad i medelmåttiga år erhålles. Trindsäd utgöres nästan uteslutande af ett slags små grå ärter, hvilka gifvit en i allmänhet icke fullt medelmåttig skörd i anseende till det svaga utsäde, som på våren var att tillgå, och hvarigenom afkastningen. i förening med torkan under en del af sommaren, på en del ställen uppgått till 3 å 4 och på andra till 7 å 8 kornet. Jordfrukter. Deraf begagnas mest potates. Afkastningen deraf har äfven blifvit högst olika, allt eftersom torkan under högsommaren inverkat på den dertill använda jorden. På några ställen har endast fem gånger utsädet erhållits, då på andra Kunnat skördas åtta till tio gånger utsädet. I det. hela. torde döck afkomsten få anses såsom full: medelmåttig och af god beskaffenhet. Endast från de nedra socknarne är vordet uppgifvet, att i anseende till sen inbergning, hvilken företagits under ogynsam väderlek, potatesen angripits af så kallad torröte, hvilken skada befarades något medtaga tillgången. Kål, rofvor och rötter hafva ock lemnat medelmåttig skörd. Lin och hampa, som sås obetydligt, hafva likasom humla lemnat icke fullt medelmåttig afkomst. Höfångsten bar, enligt hvad förut är uppgifvet, något understigit medelmåttiga års afkastning, men anses likväl; i förening med halmtillgången, vara tillräcklig för kreaturens framfödande, utom i Vesterdalarne, der fodertillgången torde blifya knapp, enär allmogen för den allt mer der tilltagande trävarurörelsen förser sig med flera hästar, än som å dess egendom kunna födas. Höstsädet, som först i medlet af. September allmänt utlades i anseende till derfötinnan rådande torra väderlek, har sedermera blifvit upphjelpt af regn och visar nu en lofvande brodd. — Skörden i allmänhet kan anses fullt medelmåttig, men är i allt fall otillräcklig för invånarnes behof: På den blifvande vinterns beskaffenhet beror huruvida detta behof kan fyllas intill nästa skörd, enär en stor del af allmogen nämde årstid, såvida den derför är tjenlig, sysselsätter sig med forslingar samt malmoch kalkkörningar i bergslagen, och den deraf härflytande förtjenst, äfvensom den inkomst, hvilken beredes allmogen genom afyttring af dess handaslöjder, till det mesta förvandlas i spanmål, som vid färderesornas slut hemföres. Af sådan anledning kan nu icke på förhand uppgifvas huruvida allmogen genom egen omtanka kän förskaffa sig behöfliga lefnadsförnödenheter intill nästa skörd, eller om statens mellankomst medelst låneunderstöd erfordras. Från Hlfsborgs län, (dat. d. 24 Okt.): Väderleken fortfor att vara varm intill den 5 September, då starkt åskväder, som sträckte sig vida omkring, medförde ymnig nederbörd. Sedermera bar väderleken varit ombytlig, men mera regnig, likväl så att höstsådden kunnat verkställas under i allmänhet fördelaktiga förhållanden och nu har ett mycket löfvande utseende. Grödan inbergades i allmänhet före Augusti månads utgång under den tjenligaste väderlek. Den är sålunda af god beskaffenhet, men knapp ; och förhålla sig särskilta sädesslagen sålunda: Höstlivete: odladt endadt endast på spidda orter, anses gifva andra till femte kornet. Råg har likaledes nära nog misslyckats och mest i de fruktbarare delarne af länet, så att den antages i det hela gifva endast 4:de kornet. Värsädet, hvaraf vårråg och blandråg utgöra hufvudsädet i länets sydliga bergstrakter, men som eljest består hufvudsakligen af korn och hafra, gifver äfven knapp skörd, 2dra till 6:te kornet. Enahanda är förhållandet med trindsädet af ärter, vicker och bönor samt potatis, som äfven lemnär svag skörd. En följd af anförda förhållanden och den förut inberättade knappa höfångsten är ock. att foderbrist under instundande vår måste inträffa, men den torde något minskas derigenom att, i anseende till nu rådande blid väderlek, kreaturen ännu någon tid kanna födas ute. I sammanhang härmed torde böra anmärkas, att de magraste bygderna inom änet, och företrädesvis Marks fögderi, erhållit den jemförelsevis bästa skörden; som utfallit sämst å dess bördigaste trakt, Södra Dahl. Bee De svenska nybyggarne i Minnesota. Den Svenske Republikanen ger följande skildring af. de svenska nybyggena 3) nordöstra delen af Minnesota omkring S:t Croixfloden på gränsen till Wisconsin: s I S:t Croix county gjordes de första nybyggena i Minnesota. : är Stilkwater, först bebygd 1843, är nu en lifiig och framåtskridande stad. Den ligger en mil nedanom mynningen af S:t Croix-floden. Då den anses för en vigtig centralpunkt, så vilja vi här nämna att-den är nr VRT Ju AR