Aftonbladet – 2 november 1857, sida 3

icke antaga; och-derföre måste, ordet sgller i berörda 2 mom. antydas såsom en förklaring. År 1841 åklagades utgifvaren af en öfversättning af ett utaf Strauss teologiska verk gjordt sammandrag, hvari förnekades den kristna lärans grundsanningar. Då nu likväl både Geijer och utgifvarenaf Strauserboken blifvit frikände, måste man antaga att tryckfrihetsjuyerna godkänt rigtigheten af Geijers tolk-! ning. Symboliska böckerna tycktes flera talare icke ; hafva studeråt, och deraf komme deras intolerans mot dem, som utsprida något stridandn mot; den rena evangeliska läran,, hvilken genom sym-; bolerna är bestämd. Så t. ex, innehåller bö och slutet af Athanasii symbolum, att hvilker ville salig vardw, han skulle framför allt haj den 7 deri bestämda tron, och den vhenne icke fast och sta; digt trodde, han kunde icke varda salig,. Men tal. fruktade dock att flera af dem, som talade mot irrlärare, ieke trodde allt hvad detta märkliga symbö-! lum iniehölle. Härvid erinrade tal., hurusom den geInom detta symbolum afgjorda striden, huruvida Den : I Tel. Ande utginge från blott Fadren eller från både Fadren och Sonen, d. v. s. striden om ordet nfilioques, varit bland de synbara skälen till den gamla allmänna kyrkans sönderbrytande i en österoch en veisterländsk Katolsk, hvilket medfört blodiga strider. — 9 art. i Augsb. bekännelsen innehöll, att dopet vore af nöden till salighet, och att vederdöparne fördömdes I derföre, att de egifva att barnen förutan dopet kunna salige varda; hvaremot i katekesen förklarades, att; de barns-som utan döpelse dö, ej blefve osaliga. Ka-; tekesen vore således irrlärig, och de, som förfatat den, I så ock de, som utspridt den, borde landsförvisas. En-j ligt 14 art. Augsb. bekännelsen finge ingen, som eji dertill blifvit lagliga Kkallad (rite vocatus), i Guds ;j församling uppenbarligen lära och predika; men enligt I Cor. 14: 30, 31 finge alle ;profetera tala, på det alle måga lära och alle-förmanade varda: från hvilken allmänna regel endast undautag gjorts för qvinnorna, hvilka skulle tiga i församlingen. Här vore således Augsb. bekännelsen i strid mot Ap. Pauli lära. Enligt 28 art. (7 antithetiska)i Augsb. bekännelsen skall man de två regementen, det andliga och det verldsliga, icke sammaumängar, och skola prester samt biskopar predika evangelium och utskifta sakramenten, men icke inträda i annat kall. Men likväl sitta biskopar och prester här endast på grund af deras: :andliga kall. Detta vore ej väl förenligt med Augsb. bekännelsen; och kunde således ifrågasättas, om ej den borde landsförvisas, som ville försvara presternas riksdagsmaimakall. Talaren erinrade vidare huru den religiösa rörelsen kunde anses såsom europeisk, huru religionsfriheten beviljats 1689 i England, 100 år derefter i Frankrike, den 14 Maj 1807 i Baden, den 8 Juni 1815 genom tyska förbundsaktens 2 kap. 16 för hela Tyskland, genom en liberal dissenterlag af 1818 bestämts för det mycket katolska Bäjern, och igenom särskilta författningar för andra Europeiska länder. En sådan rörelse kunde ej, stanna vid Öresund. Omöjligt vore ock att genom tyångslagar bibehålla renlärighet, helst..då öfverbiskopliga makten skulle iutöfvas af konungen och hans rådgifvare. Talaren)uppgaf exempel på: irrläriga konungabref, t. ex. af den 24-Maj 1701 att Gud genom: botfärdighet och de dertill tjenande åthäfvör skulle försonas ock bevekas till nåder, af den. II Februari 1780 och förklaringen den 23 Mars 1807, att man genom skriftermål och nattvärd blir försonad med Gud, m. m. dylikt; erinrade att prester värit irrläriga, en biskop varit hufvudman för Svedenborgarne m, m: När således tvångslagarne icke åstadkommit den enhet och renlärighet, som Med dem åsyftats, vore uppenbart att .målet ej genom dylika lagar kunde vinnas; hvarföre ock laigarne borde afskaffas. Bland sådana lagar, som sammanblandade det andliga och verldsliga, erinrade talaren: om fabriksoch handtverkssamt. handelsordningarne, enligt hvilka man ej finge för andra såsom särskilt yrke lappa byxor och sy skor utan att hafva gått till nattvarden; männerne vore underkastade nattvårdsgånig för näringars utöfning, men ej vissa qvinnor, ocH olika stadganden gälde för landt och stadsboer; :hvarförutan ingen, som ej egde i mantal satt eller särskilt skattlagd jord, finge bränna bränvin utan att ha gått till nattvarden. För sin del kunde talaren icke inse hvad nattvardsgången hade utt göra med bränvinsbränninger. : Härefter öfvergick talaren till frågan om baptisterna, uppläste deras, trosbekännelse, omtalade att general Havelock (segraren i Ostindien) vore baptist samt predikade för sina soldater; att baptistpresten Spurgeon -nyligen predikat för 24,000 menniskor uti kristallpalatset. i London; att baptisterna i Sverge nu vore 1824, och att endast i Skåne på de sista sex månaderna 485 blifvit döpta och 12 baptistförsamlingar :bildats.;.Derefter. upplästetalaren en så lys. dande förbindelse: , . I anledning af hr doktor Säves uppgift på riddar huset sistlidne tisdag, att separatisterna och synnerligast baptisterna skulle utmärka sig för ett osedligt förhållande, samt att särskilt vid baptisternas dop deras föreståndare låtit betala sig med 5 rdr för hvar och en, som de döpt; tager jag mig härmedelst friheten att uppträda till. de anklagades försvar. Hvad angår den klandrade sedligheten hos separatister och baptister, är jag i tillfälle att framlägga legala bevis, att af omkring. 1100 sådana, som inom de senaste 9-eller 10 åren varit anklagade vid Svea hofrätt, ingen enda, sedan han blifvit separatist eller baptist, varit anklagad för något brott; utan då häradsrätten, såsom ofta varit fallet, infordrat betyg ifrån presten i den församling, der den anklagade bott, har presten alltid intygat att personen varit välfrejdad. Och härmed tager jag mig friheten fråga hr döktorn, om han. kan förete någon enda renlärig. församling I i Sverge af 1000 eller 1100 personer, om hvilken minen pastor kan. gifva ett lika godt frejdeetyg: i Hvad åter angår den uppgiften, att baptisternas föreståndare skulle låtit betala sig med 5 rdt för hvarje dopförrättning, så får jag härmedelst ej atlenäst bestrida detta såsom helt och hållet grundlöst, utan utfäster äfven en summa af 100 rdr, att fördelas lika: mellanpåklagaren och kommunen; för hvarje fall, der man kan. bevisa att någon sådan betalning blifvit emottagen af den döpande; och får jag särskilt uppmana hr doktorn att med laga bevis styrka sin uppgift, i fall hr doktorn vill låta den anses för något anbat än en lös beskyllning. y Que culpare soles, ca. tu ne feceris ipse, --Turpe est doctori, si culpa redarguit ipsum. Stockholm den 26 Oktober 1857. PP; H. pidde. Anskultant i Kopgl.: bergskollegium och boktryckare, samt rättegångsbiträde under de senaste 8 åren för dem, som varit anklagade ireligionsmål inför Kongl. Svea hofrätt. Slutligen berättade talaren: åtskilliga. dels löjliga, dels. upprörande. historier : om förföljelser i: sista. tiderna, hurusom läsarne och polisen slitits om en student, huru en: blind man,. som sålt skrifter, derföre I blifvit belagdmed bojor, m. m. Talaren slöt: med yrkande att nuvarande lagar, såsom opraktiska; borde upphäfvas och konungens förslag antagas. Rättegångsoch Polissaker. Sedan Svartlösa häradsrätt, efter vid Fittja tingställe hållen ransakning, dömt lumphandlaren Moses Thörner att stånda tjufsrätt, derföre att han uti sin i huset n:r. 57 vid Göthgataån etablerade lumphandel ! inköpt större partier stulet gods, deribland åtskilligt, )! såsom. tält, nya flaggor m. m. tillgripet å ett landt-; 1 ställe genom inbrott, så. har Thorner, som är inmanad.i häkte, varit instäld:till ransakning inför råd ar RR