Aftonbladet – 30 oktober 1857, sida 3

Sjette sammanträdet. (Ofisdagen:d: 28 Okt. kl. 10 f. m.) Riksdagsfullmäktigen Anders Gudmundsson ansåg visserligen allmän trosoch bekännelsefrihet böra medgifvas, och af denna orssk var det ganska rätt af utskottet att föreslå. konventikelplakatets upphäfvande, pi det att den enskilta andakten måtte blifva fri; Dock böra åtskilliga inskränkningar göras, på det att fältet icke måtte lemnas helt och hållet öppet för hvilken irrlärare som helst. I allmänhet ansåg talaren den kyrkliga enheten vara ganska önskvärd, men omöjligen kunna upprätthållas, och med den protestantiska kyrkans väsende stode det ganska väl tillsammans att bevilja religionsfrihet. Det är dock en annän sak, som här äfven måste tagas i betraktande, nemligen de farhågor, som med skäl hysas allmänt i landet för katolikerna, och af denna anledning torde det vara bäst att ännu dröja med religionsfribetens införande. Äfven ansåg talaren, att innan en mera utsträckt religionsfrihet beviljas, bör man tillse, att en allmännare upplysning — blifvit ridd i landet, äfvensom han ansåg det nyttigt att reciprocitet hälles i de katolska länderna, och särdeles att pålven må tillå: ;randet af en pro-. testantisk kyrka i Rom. ta uppfö Pr Prosten Almqvist erinrade, att hvad som gäller om hela gången af vårt slägtes utveckling i stort, att den utgör en oupphörligt fortgående strid mellan oförenliga meningsskiljaktigheter, det eger sin tillämpning äfven på närvarande ögonblick, på det utvecklingsmoment, hvari vi nu befinua oss i följd af det förslag, som blifvit framlagdt, åsyftande en utvidgad religiö frihet i Sverge, Äfven här hafva, med anledning af detta förslag, häftiga menivgsstrider uppstått. Medan man å ena sidan icke vill finna mer kristendom qvar än som utgöres af sockenstämmogräln, påstår man å den andra allt vara väl bestäldt, endast kyrkans enhet kan räddas, och denna sidas anhängare rysa tillbaka för blotta ordet afall, med låtsad okunnighet derom, att sjelfva lutheranis.nen, för att icke säga kristen