Aftonbladet – 20 oktober 1857, sida 2

Hvete, hvilket sädesslag obetydligt användes till utsäde inom länet, har gifvit 4:de till 5:te kornet; Höstråg, Som mera allmänt utsås, har gifvit 6:te kornet; värråg, som brukas mindre än höstråg, 4:de åa 5:te kornet;;blandsäd af. råg. eller. korn och hafre, som förekommer. mest inom Sunnerbo härad, har gifvit 5:te å 6:te kornet; korn, som är hufvudsäde för större delen af länet, har lemnat-4:de å-5:tekornet; hafre; bar gifvit 4:de å 5:te och på sina ställen äfven 6:te kornet; ärter, bönor och vicker, som till utsäde föga begagnas, bafva lemnat afkastning under medelmåttan, likaså: lin och hampa; potates, har gifvit 5 till 10dubbel afgastning, men inom Sunnerbo härad funnits evgripen af torröta; höfångsten äfvensom halmtägten hafva blifvit under medelinattän, kvarföre ock foderbrist måste. befaras; spanmålstillgängen, synes Känna med sparsam hushållning vara tillräcklig för länets behof. Från Kristianstads län (dat. d. 15 Okt.): Uppgifterna från länels fyra fögderier i afseende på sädesafkastniogen efter den uttröskning, som hittills skött, Srö fägöt olika, men vid sam anförandet och efter medelberäkniog visar sig följande iörhållande, att hvetet lemnar i afkästning 7:de a 8:de kornet, vinterråg 6:te å 7:de d:o, vårråg 4:de å 5:te d:o, korn 5:te å 6:te d:0, hafra 5:te å6:te d:o, blandsäd 5:te å 6:te d:o, potäter 7;de å 8:de. d:o. . Af alla sädesslag har afkastningen visat sig minst inom norra och södra Åsbo samt Bjäre härader, hveteafkastningen störst inom östra och vestra Göinge härader, der deh uppgått till 9:de åa 10:de kornet, och afkastningen af vinterrågen störst inom Gerds, Willands och Albo häraders fögderi. Rappsat, som endast på få ställen i länet odlas, anses gifva 5 tunnor på tunniandet.. Den s. k. trindsäden har på de flesta stälien blifvit förstörd ac:sask och lemnar knapt ersättning för utsädet. Der den blifvit till en delskonad har afkastdingen icke öfverstigit 3:djeckorbet. Lin och hampa har blifvit kort och odlas dessutot icke -ärdeles i lånet. råttad, och då i beträktarde täges att halmfodröt i allmänhet äfven lömnär ringa tillgång, så syses foderbrist vara att befara, om vidder skulle blifva lång. sarig. Den sjukdom, band potäterna, som uhder en tel föregående år företett sig, har i år icke förmärkts. Goilånds län (dat. d. 15 Okt): Efter åndrå årsväxtberättelsens afgifvahde fortför väderleken till fågot in i Söptember att vära ovanligt varm med något regi n öch annan gång, hvilket dock föll ifycket ojemnt, så ätt det på några ställen flödade öfver åkrarne, till stort mehn för potatesväxten, då. det på andra. icke ens var tillräckligt att göra jorden tjenlig. till såning. Bergningen af höstsäden hade emellertid fått tämligen oförhindradt försiggå, och bhurd väderleken undör September mådad varit ostadig, hår dock äfvån:väårsäden till det mesta kommit oskadad under, tak. Rågen, länets hufvudsäde, blef af ostadig väderlek under vintern och den ihållande vårkölden så skadad, att den på få ställen: kunde stå emot och äfven här och der måste upplöjas, och kan i allmänhet antagas hafra gifvit 4:de kornet. Hvete, som ock betydligt odlas, hade väl äfven af den ötjenligå väderleken ligit, ren hade, såsom mindre försigkommet när väderleken blef gynnsammare, deraf större fördel, så att det kan anses hafva gifvit 5:te å 6:te kornet. På vårsäden, hvaräf .mest korn, något kafre och föga blandsäd odlas, verkade doek: den sent inträffade sommarvärmen med tidtals fällen -ymnig nederbörd mest fördelaktigt, särdeles. der den icke blifvit alltför tiligt sådd, så att afkastningen bör i allmänhet kunna antagas vill 7:de-å 8:de kornet... Med trindsäden. mest ärter samt något vicker och lintser, har förhållandet varit enahanda, eKuru dör vid pröftröskning befönnits mindre gifvande än nat väntat! Och kad densamma icke upptagas till högre än 6:te körnets afkastning; jordfrukterna, Hvaraf mest potätes ööh icke obetydligt rofvor odlas, vörö nära. ätt förtägas af den i sista hälften af Augusti mårad rådande starka hettan med torka, men repade sig åter efter i början af September inträffadt regn. Pötatesen kan dock icke antagas gifva mera än 6:te kornet och har här och der efter upptagningen visat sig fläckig samt på ett och annat ställe varit angripen af röta. Höfångsten kan i allmänhet anses för medelmåttig och, med tillhjelp af vårsädeshalmen och gåmmal höstsädeshalm, någorlunda tillräcklig för bekofvet. Allmänna omdömet om åföts äring är, att den, ehuru höstsädesafkastningen, särdeles af råg, värit under medelmåttan, kan i anseende till fördelaktig skörd. af vårsäden. anses. medelmåttig, ÅF råg torde föga blifva att från länet aflåta,af hvete något, men af korn icke obetydligt: Höstsädesbrodden visar. sig, ehuru såningen icke öfverallt kunde; i brist af nederbörd; ske i rätt tid, tämliget frodig:. Mask derå har väl här och der Tvisat sig, men icke gjort någon betydlig skada. —-— — Vi ha redan omnärnt, att religionsfrihetens väller fännit att äfven i den-del af:det nu under behandling värakds kong. förslaget; T hvilken utskottet funnit sig föranlåtet att under en förändrad form förvrda, nemligen konventikelplakatets, upphäfvande, det kongl. förslagets bestämmelser äro att föredrega framför utskottets förslag; ätt 1726 års plakat helt enÅkelt skall upphäfvas, hvilket vid första påseeidet tyckes vara mera liberalt: Dei 6 lat K Mits förslag gjorda bestämmelser äro följande: 1:0 att tillträde till äylika samröankomster ej skulle förvägras presterskapet eller den offentliga myndigheten; 2:0o att denna sistnämda, i händelse af inträffad olaglighet eller oordniog, skulle öga ätt sammänkomisten upp!ösa; och 3:o ått sådana sammankomster ej utan särskilt tillåtelse finge hållas å tid, då allmän gudstjenst förrättas. Härvid ej allenast skulle vara stridande emot vår samhällsförfattninge allmänna grundsatser ått ställa hvarje sammankomst, der andra än husfolket äro tillstädes, och som således ej är Hänförlig till den enskilta jr er under en speciel uppsigt af den offentliga polismäkten; utan cck skulle utgöra Eh erinra om konventikelplakatets för känslan sårande uppfatt: ning af det vådliga i slika sammankomster, åamt äfven kunna föranleda polismaktens ober höriga inträngande på, det busliga lifvets fridlysta område. Häremot kan med skäl invänvändas, att karakteren af enszkilt husandakt icke upphäfves derigenom, att möjligen andra än husfolket, t. ex. en gäst eller umgängesvän, äro tillstädes. Vidare kan det ingalunda å Jur hvarje drag. Då han fick se syåtersonen, s ljusnade hans uppsyn öch han räckte hönoörn banden, Nora hade emellertid sett nog, för att af fadrens utseende Slutå, att Hän icke Höskörden Har vårit under medelENA 0 ET AN anmärker utskotie: till en början, huru det kallas en speciel polisuppsigt, att oftens of