Aftonbladet – 12 oktober 1857, sida 3

berör I Par N 1 IKSPAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENA. . Presteständet. Föredragningen af sammansatta stals-, bevillningsoch ekonomiuiskottets betänkande, om folkskoleväsendet, fortsattes från och med mom. D, om bildningsanstalter för folkskollärare samt om vilkoren för desses avtaganden, hvarvid först utskottets hemställan, att des i Stockholm varande seminarium må utbildas till ett fullständigt dylikt läroverk, afslogs. Utskottet hade i aiseende på seminarierna föreslagit följände stadganden: 1:o att till elever företrädesvis skola antagas personer, som redan varit använda såsom biträden vid folkundervisningen; 2:0 att vid hvarje seminarium praktisk färdighet i undervisningsmetoden skall meddelas uti en under seminariiföreståndarens öfverinseende stäld folkskola; 3:o ait utgående elever icke ega företrädesrätt till befordran, utan få bana sig väg genom ådagalagd praktisk skicklighet., Dessa stadganden förkastades, det första genom votering med 23 röster emot 14, efter någon diskussion, hvarunder prosten Landgren, professor Carlsson och doktor Säve talade för bifall, kyrkoherden Sonden för afslag å 3:e punkten samt kyrkoherden Otterström yrkade afslag å alla tfe punkterna. Professor Lindgren ansåg, att 1:a punkten borde behandlas i sammanhang med det längre fram föreslagna anslaget till lärarelärlingar. Utskottets tillstyrkarde, att anslag till privatseminarier skulle få af K. M:t anvisas af besparingarne å se. till folkundervisningen hörande medel, afs!ogs på yrkande af kyrkoherden rd H ig faran AR a Kopvtarna Abmueiet. och; Ranstesoa BRP äl inariernas antal till tre, hvilket förslag ogillades. Derefter. förekom utskottets hemställan att höja anslsget till seminarierna med 28,000 rår rmt. Under diskussionen härom yrkade professor Carlson bifall och fann det besynnerligt, om ståndet, som på förmiddagen höjt folkskollärarnes löner, på eftermiddagen skulle vägra en högst behöflig löneförhöjning åt de män, som skola meddela blifvande folkskollsrare deras bildning. För bifall,tslade också biskoparne Butsch och Annerstedt samt prosten Söderberg. För afslag yttrade sig doktorerna Nordlander och Sandberg, prof. Lindgren, ; prosten Runsten och kyrkoherden Otterström. På förslag af prosten Tellbom beslöt ståndet genom votering med.24 röster emot 14, som voro för bifall, att uppskjuta frågan; tills den återkommer i den 8:de bufvudtiteln. Enahanda beslut om uppskof till 8:de hufvudtiteln fattades äfven på yrkande af prosten Tellbom i afseende på de föreslagna anslagen af 20,000 rår till understöd för seminarie-e!ever och af 12,000 rdr till undervisningsmaterielen m. m. Det tillstyrkta understödet för lärgre lärlingar af 20,000 rår afslogs, sedan prof. Carlsson, doktor Säve och prosten Landgren t lat för bifall samt prostarne Melander och Schram, doktor Sandberg och kyrkoherden Otterström för afslag. Utskottets förslag, att blifvande lärare bör hafva tjenstgjort minet ett år vid folkskolan, samt att qvinnor må antagss till lärarinnor i småskolor och flickskolordsamt till biträde i öfriga folkskolor, förkastades påtyrkande af kytkoherden Otterström, som ansåg detta förslag vara dels öfverfiödigi, dels skadligt. För bifall talade doktorerna Säve och Sandberg, prof. Carlsson m. fl. Hvad utskottet i afseende på inscendet öfver folkskolorna föreslagit förkastades på yrkande af biskop Annerstedt, doktor Nordlander, prostarne Almqvist och Melen samt kyrkoberdin Otterström. För bifall talade prof. Carlson och doktor Säve. Derefter företogs det hittills uppskjutna mors. 4) om bidrag från statsverket till folkskolans ordnande, hvarvid, på yrkande af biskop Annerstedt och prosten Schram, beslöts att uppskjuta frågan om de till indragning föreslagna 61,650 rdr rmt till 8:de hufvudtiteln, hvarjemte åctita mom. i öfriga delar ansågs vara afgjoråt genom det-beslut ståndet fattat i afseesde på mom. C. Hvad utttet för öfrigt i deita betänkande föreslagit godRå ES. Dereiwer föredrogos och biföllos utan diskussion statsoch ekonomiutskotieis betänkanden n:is 23—28: Siåndet åtskildes kl. 10 e. m. Borsareståndet. FE Föredr-gningen af konstitutionsu:skoiteisimemorialör fortsattes med n:o 36, angåexåe föreslagen ändring äf jury i tryckfrihetsmål. Af alla de tålare, som uppträdde; yrkade ingen bifal!, utan alla afslag. Med förslag till gemensam tanka uppträdde hrr Henschen. Pudling och Lallerstedt. Öfrige talare voro hrr Björck, Rydin; Hasselrot, Billström, Risman, Upp ling, Palander, Hasselgren, Thome och Lundh. Seda: diskussionen blifvit sluted, blef utskottets förslag enhälligt förkastadt. Derefter föredrogs io 37. angåexde borgen: för utgifvande af tidsingar, byi!ket förslag, ock . efter. ytirende..af hrr Björe:, Rydin, Rudling och Rinman enhälligt förkastades. Vi skola återkomma till.en.närmare-redogörelse,för diskussionen. Laguskoitets betänkande !n:0145. Om aptsgande af en förordning om verkställighet af domar och utslag, meddelade af norsk rätt yrkade hryCundberg) Björck, Uppling och Bilström måtie afsläs, dels emedan den förutsättning, hvaronder den kommit att gälla, eller norska, storthingets antagarde deraf, borifsMit, dels emedan af hr Lundberg åtskilliga somörkningar blif: vit gjorda, som hade allt skäl för sig, För bifal talade hrr Hasselrot och Henschen, emedan man borde i 7allty hvad unionsförbållandena: rörer, göra förste steget och söka bidraga. till deras. utveckling, samt derföre att det vore lämpligare att bifalla, än at afslå, då ändock ingen påföljd inträffade. Betän kandet afslogs. Lagoch Ekonomiutskottets betänkanden M:ris 33 35 och 36 biföllos. Likaledes bifölls ekonomiutskot: tets betänkande n:o 114, i fråga om rättighet fö) skolorna inom Lunds stift att demittera elever til universiteten, sedan hr Björck reserverat sig mo sträfvandet att vilja ålägga alla, som vilja taga stu dentexamen, att förete betyg från elementarlärover ken, samt hr Lallerstedt yrkat äterremiss. Samm utskotts betänkande n:o 115, om utsträckt fråktnings rätt öfver Kalmar sund för personer, boende emellai Röhälla och Fröbygårda på Öland, blef på yrkandi af hrr Thome, Lallerstedt och Lundh samt genom vo tering och efter öppnande af förseglade sedeln åter rämittaradt Kär kifell talado her Rudtt Och Lundh