Aftonbladet – 12 oktober 1857, sida 2

ET TE rad än Ra EA PR AV RV Ag OROAR friheten på det kyrkliga området skulls medförs, Dä den utmrkte amerikansren ör BaJird nyligen besökte vårt land, vände med anledning af dessa farhågor sig åtskilliga ledamöter af svenska riksdagen till honom med en förfrågan, htruvVida religionsfriheten i Ämeförenia stater utöfvat någon synverlig iaverkan på papismens relativa tillväxt eller ef.agande i detta land. Dr Baird har derpå jafgifvit ett ganska bestämdt svaromål, hvaraf nå; on del finnes citerad i hr Hasselroths fulla reserv tion mot lagutskottets betönkande rörande religionsfriheten. Då vi emellertid fått del af detta bref i sin helhet, anse vi oss böra här meddela detsamma. Dr Bairds skrifvelse är af följande innehåll: Mina herrar! j Till Svar nppå de frågor, somm j hafven hatt den fcoäheten ali framställa till mig med afstende på dea verkar, som religionsfriheten i Amerika: För Sater har utöfvat uppå papismens relativa eller aftagande i detta land, får jag förklara, att cet är med stortnöje jag går att framlögsa mina tankar rörande detta ämne; Deiärbt ämne, hvaråt I jag i många år har egnat en icke ringa uppmärkhet, och jag tror att jag haft tämligen g-da tillfxilen att taga en närmare kännedom deraf. Till en början och för många är fanns ingen religiös frihet i de morra och södra koloniern: så-om de nu kallas staterna) af hvad m Amerika — ett ord, hvarmed maz nu imänna språkbruket plågar betecknas hva ntlig mening utgör Amerikas Förenta S:ater. I te medlersta kolonierna, isynnerhet i Peansy! New-Jersey, Delaware och Maryiand, gjorde sig relisrioasfrihetens princip ifrån början gällande, och följ-kzligen tillätos menniskor af all slags religiös öfvertygelse att blifva invånare samt i de fl: juta alla medborgerliga rättigheter. Men för en tid har denna pringip varit gällande la deaf detta stora land, och den är i heia ullhet rkänd af lagstiftningen i de 31 sister, hvilka uigöra den amerikanska unionen. Ketoliker och iusr så väl som protestanter, stå på sambi: ståndakt ioför lagarne, så väl som inför både Förenta S-aternas allmänna konstitution och de sär:kil:a staternas komstitutioner: Dörren är derföre så vidt öppasd, som den kan vara för menniskor af någoa och :il slags religion ej all: nast att bo i Förenta Stater13, vian ock att begägna alla medel som de kunna :nse tjenvliga till att försvara och utbreda sins relitösa meningar och former för gudsdyrkan, förutsatt ti, under det de så göra, de icke göra ingrepp uppå andras medborgerliga rättigheter. Den verldsliga -:yrelsen, vare sig unionsstyrelsen eller de särskilta siaternes styrelser eller muniecipalstyrelsern2, är geaom konstitutionen och lagen förbunden att beskydda alla i utöfvandet af deras religiösa, så v5l com i deras medborgerliga och politiska rättigheter. Man kan lätt föreställa sig, att Rom icke skulle vara sent eller försumligt uti att begagna sig af de fördelar, som denna tingens ordning. kan anses erbjuda detsamma och som det aldrig velat medgifsa Å protestantismen, närhelst det har haft makt att anÅnoriunda förhålla sig. Följaktligen har det varit utomordentligt verksamt uti sina törsök at! göra proseiyter och at; på alla andra sätt uppbygg: sin ky:sa i deita land. Det har också haft en fördel, som det eljest ingenannorstädes i verlden har haft i lika hög grad, nemligen emigrationen af millioner kaotikar till dettå land ifrån nästan alla delar af det papistiska Europa, isynnerhet ifrån Irland och Tyskland, hvartill måste läggas i senare tider Balgion och Icslien. Sedan år 1842 (en period af 15 år) kan -aan med säkerbet antaga, att åtminstone tre och en half millioanr menniskor hafva emigrerat till Föronta Staterna, nästan alla från vestra Europs, och fullt hälften hafva Varit katolik r. Och hurudaut är det aärvärande tillståndet i detta land? Det är som följer : Ehuru katolikerna ifrån början voro beräitigade ait bosätta sig i de redan nämda mediersta staterna szmt verkligen i stort antal der bosatte sig, och e;nru de för en lång tid. hafva varit berättigade att bosätta sig i alla delar af landet, öfverstiger likväl dsras antal för närvarande, äfven efter den högeta beräkning, icke tre eller::tre och -en half millioaer. Ja, en af de tillförlitligaste bland derss egna auktoriteter (Catholie Almanac, utgifven i Baltimore, under öfverinseende ef denna stads erkebiskop) uppskattar icke detta antal så högt som två och en half millioner; om jag rätt minnes, ty jag har icke något exe nplar deraf med mig. Och härvid bör man ihågkomma, att Förenta Staternas bsfolkaing är nu åtminstone 27,000,000 om icke 28,000,000. Af alla de 31 staterna finnes icke en, der katolikerna nå utgöra majoriteten; och i stö:rs delen af em äro de till och med en ganska rings minoritet. Och dock utgjorde de ifrån början majoriteten och nästan hela befolkningen i nu Fårande stäterna Maryland, Florida, Louisiana, Texas och Kalifornien; och at de 8 territorierna, hvilka snart skola blifva stater (icke inneslutande Indian-territoriet) finnes blott ett — Nya Mexiko) — der protestanterna icke utgöra. den vida öfvervägande majeriteten (sthe overwhelming majority). Af denna allmänna öfversigt kunnen I, mina herrar, finna att katolicismens tillväxt i Förenta Staterna ingalunda har motsvarat de fördelar den har -åtojutit — fördelar, som den näppeligen kan hafva till sam na utsträckning på något annat fält. Rörånde eder fråga, om katolicismen har vunnit mycket ifrån protestantismen genom pioselytmakeri, kan jag säga utan tvekan, att den hvarken har, ej hel ler är det sånnolikt.att den någonsin:kall. Tvärtom, Rom förlorar vida mera än det vinner genom proselytmakeri. Det gör visserligen några proselyter, och stundom vinner det personer af inflytande och anseende ibland oss. Men några af dess egna tidningar hafva medgifvit, att det förlorar tio emot en som det vinner. En utmärkt irländsk prost, hvilken jag bar lärt känna, vid namn fader Mullen, besökte Amerika för få år sedan, och sedan han hade: gjort sn vidsträckt resa ifrån Newyork till Neworleacs; skref han tillbaka till sina vänner i Irland ett bref (som infördes i de allmänna tidningarne), hvaruti han förklarade, att efter hans beräkning den romerska gyrkan på 25 år hade förlorat icke mindre än två millioner i Förenta Staterna genom hyad han sallar stt förskräckligt affalls —det är, genom att falla uti protestantism och indifferentism Detta senare är åter blott ett förberedande steg för protestantismen -) Nya Mexiko erhölls af republikea Mexiko år 1848 och dess befolkning, TE Osn kak mexikaner och; i (å lägna i frontepicen af bygnaden — der skulle han lefva och arbeta för sin vetenskap; — mellan omsorgerna dermed gick hen omkring i stugorna till sina underhafvande, för att med I: egna ögon göra sig bekant med deras familie