Aftonbladet – 12 oktober 1857, sida 2

fattar alla de andra, den, utan hvilken ingen verklig och lefvande förbättring inom skolorna kan åstadkommas, en reform sf skolstyrelserna, hafva blifvit af utskottet lemnade utan allt afzeende och i de flesta fall endast affärdade på några få rader. Så inskränker sig utskottet, i afseende. på den vigtiga frågan om läroämnena och läseordningen och de sördeleB upplysande och talande argus.enter för en ändring i denna del, som i synnerhet brr Wabisuvwvis och G; Cederschiöld blifvit anförda, att uttala dez förmodån, alt dessa anmärkningar skola, sedan de hunnit blifva ej allenast af den offentliga granskningen un dersökta, utan äfven genom erfarenheten pröfvade, komma att leda till åtskilliga nyttiga och måhända äfven nödvändiga förändringar uti skolstadgan, samt den förhoppning, att K. M:t icke lärer underlåta ait uti ifrågavarande läroverksstadga vidtaga nödiga förbättringar i den mån erfarenheten dertill kan gifva snledning., Ett sådant svar är oneklisen beqvämt, men icke lärer utskottet dermed kunna anses ha motsvarat sitt uprdsag ati på ett ör ständerna upplysande sänt utreda frågan. Det har äfvex glömt eller låisat glömma, att en utbildad erfarenhet rörande d3 flegia ai de i motionerna anmärkta missförhållandena r1edan förefinnes, och att opicionen hos aldraörsta delen af Sverges upplysta och erfsrna lärarestånd så godt som exhälligt uttalat deremot. Hr: G. Cederschiöld hads väckt on i flers afseenden särdeles behjeriansvärd åa väl motiverad motion om studentexamens il i immelse med fordrinom afskaftande af alls s .k. preliminärex mina, om. föränii : oxamen och afskaffande af den sofiska magistergraden, om nedsättarde i S:ockholm af en examenskommission, inför hvilzen den för vinnande af inträde uti statens abetsverk stadgade examen, hvilken lingsedan nedsjunkit till en tom form ilitet, skule afläggas. Äfven i afseende på alla dessa yrsanden hemställes att, någon åtgärd i acl:sing af dem icke må vidtagas. I afseende på den af hr Hjerta väckta motionen om nedsättande af:enkomite för att ippgöra förslag till ordzande af styrelsen för slementarläroverken föreslås det svar, att då itkottet funnit sig böra afstyrka väckta förslag om ny lägeordnings utarbetande, innan len nuvarande hunnit under någon tids tilämpning af erfarenheten pröfvas, så anser utskottet äfven i öfverensstämmelse härmed någon åtgärd icke för närvarande böra vidta3as till beredande af ändrivg i detina så vigiga del af läroverksstadgan. Jemte grinran illika att ett förslag i den af hr Hjerta framstälda syftningen skulle innebära ändring i det zenom kyrkolagen (24 kap. 36) åt biskoparne appdragna inseende öfser undervisningsväsenlet, hvaraf den slutsats drages, att ekonoraiutskottet således ej ens vore befogadt att derom göra framställning, föreslås följaktligen, att ifven detta förslag måtte lemnas utan åtgärd. Uzder all denba utskottets obenägenhet stt söra någonting för vårt skolväscndes lifvande och förenklande, och i allmänhet för dese bringande i närmare öÖfverenss ämmrlse med idens kra? på en sant medborgerlig bildning, det med verklig tillfredsställelss man: geomläcer de begge af kyrkoherden Sondea och Lallerstedt sfgifna reservationer,; zom Ät1ja betänkandet, och hvari föreslås af den rre, att rikets ständer hos K. M:: må anhålla att, innan den läseordning, rom innehålles i kongl. stadgan för elementarläroverken i riket, till fullo tillämpas, denna stadga itte, sedan den undergått behöflig granskng, så förändras, att dels de så kellade liniernas antal behörigen inskränkes, dels läroämnena inom hvarje klass icke blifva flere eiler lärokurserna större, än som af lärjungarne utan skada för deras fysiska och intellektuella utveckling kunna medhinnas;: sf-den senare, att sikets ständer; med åbaropande af den underdåniga begäran om ett ändamålsenligare ordnande af styrelsen öfver. elementarläroverken, som rikeis ständer redan år 1848 fre: ide, och af den ytterligare enledning tili förnicadet af denna -begöran, som uppkommit genom den pya läroverksstadgan och det derigenom skedda upphäfvandet ef revisionen öfver sikats elsmentarläroverk, mätte till K. M:t ingå med en ny underd. begäran, att K.. M:t måtte uppfylla den önskan, som rikets ständer i detta hänseende vid beviljandet af de ökade anslagen för elementarläroverken förut framstält, savat till rikets härnäst sammankommande ständer görn framställning i ämnet.n Dessa reservanternas förslag synas oss så väl motiverade och röra, isynnerbet det senare, så vitala delar af skolfrågan, att vi anse oss böra närmare redogöra för dem, hvarföre vi också till dem med det första skola återsomma. fossan Som man vet, låter en del af religionsrihetens hierarkiska motståndare förspörja en särdeles liflig fruktan för katolicismen och de nsteg den skulle kunna vinna, om den kyrkiga enheten icke kingre vore omgärdad af andsförvisningsstraffet och andra tvångsstads: sanden. Det måste alltid väcka någon förundran, att de för den utifrån hotande paFE FE CKRART: LIE äe Sour OSCE ET BIRSTA GI SOA Sö