Aftonbladet – 6 oktober 1857, sida 2

— VYV1 hatv: 1 lordagsbladet i korthet redo: gjort för det vigtiga betänkände från sainmansatta stats-, bevillningsoch ekonomiutskoitet rörande folkskoleväsendet, som för närvarande hvilar på riksståndens bord. Vi bafva vid genomläsandet af detta betänkande med siilfredsstöllels funnit flera a de åsigter :örande detta ämne, som vi i en följ! af artiklar sökt efter förmåga understödja, vara af utskottet antagna, samt derat föranledda åtgärler tillstyrkte, ig Vi förbigå här hvad: utskottet tillstyrkt rörande halfva den personliga skyddsaf.iftena användande för folzskoleväsendets ordnande, rörande inrättande af småskolor vid sidan af de fasta skölorna för att göra den första indervisningen tillgängliggre för alla, samt rörande hildningsanstalterna för folkskolelärare. Omvän utskottets förslag.i, dessa hänseenden icke innebäradet bästa, som -kunde önskas och som: bör eftersträfvas, torde det dock unzefärligen vara det bästa, som under för handen varande omständigheter kan åstadkommas, och synes 0s8. ur denna synpunkt förtjent att ef rikets ständer antagas. Uti en hufvudsaklig omständighet kunna vi icke gilla utskottets betätikande Utskottet har icke ansett big böra tillstyrka någon allmän löneförbättring för nuvarande folkskolelärare, oaktadt flera derom väckta motioner. Vi inse och gilla visserligen de skäl, hvarpå utskottet! grundat afstyrkandet af en sådan löneförbättrings utgående af ståtsmedel, men vi inse icke billighaten, rättvisan eller klokheten af ätt afslå för folkskölelärarne, hvad man vid innevarande riksdag så frikostigt beviljar för alla andra tjeost. män. Det är visserligen seit, att fölkskolelärarner icke äro: statens utan kommunens tjemare men då lagstiftningen genom fo:kskolostadgan bestänmer såväl minimum af folkskolelärarens löneförmåner, genom 1842 års stadga faststälda till endast 16 tunnor spannål, hvaraf blott 8 in natura och 8 att lösas med ett Belopp af endast 53 rdr 16 sk. bko, utom bostad och såvidt sig göra låter ett ordland; som ock den rafgift, som af deskattskyldige får uttagas för att bereda tillgång till denha aflöning och hvilken genom ökmima stadga är inskränkt inom ett maximum af 6 sk. bko a: hvarje skättskyldig persön; så synes det ös som tUtekottet hade haft fullt giltiga skäl art yrka es ändring i folkskoles:adgars föreskrifter i denna del, svarande mot de förändrade förHållanden, somsunder de senare åren inträdt, och hvilka måste trycka folkskoleläraren fullt ut lika mycket som någon annan löntzgare och kanske. till och med mera än de flesta. Vi. föreställa 03: således, stt denna del af utskottets betänkande kommer att af stånden återremitteras. Behofvet af en ordiad tillsyn öfver jolkskolorna utöfver den; som ka.v och bör utöfvas af pastor och skolstyrelse inom hvarje särskilt församling, har af oss redan ofta varit uttaladt, cch vi finna med tillfredsställelse att äfven utskottet erkänt angelägenheten att afbjelpa detta behof och förklarat ett ändamälsenligt ordnande af inspektionen utgöra ett hufvudvilkor för : hela folkskolans duglighet. Inrättandet af en sådan inspektion bar också varit yckadt af flera motionärer både vid denna och föregienderiksdagar. Äfven ett.af rikets ko sistorier, det i Hernösand, :!ar redan år 1854 förklarat, att det i egenskap af öfverstyrelse för stiftets folksk: lor: icke hade sig något annat bekant om folkundervisningen inom stiftet; än hvad som kunde sinhämtas genom skolstyrelsernas hog knapphändiga berättelser på papperet, hvarföre konsistorium redan: då föreslog, att kringresande inspektörer måtte förordnas. Det af utskottet nu tillstyrkta förstaget, att i folkskoleväsendet kunnige och erfarne personer må på stiftsstyrelsernas förslag för en tid af tre år i sender af Kungl. Maj:t förordnas att såsom inspektörer under resor inom stiften taga noggrann kännedom om der befintliga forkskolor och om förhållandet med dem afgifva berättel: ge till vederbörande domkapitel; som efter tagen kännedom deraf bör insända samma berättelser, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t, äfvensom att en lämplig person måtte af K. Maj:t utses och förordnas, att i egenskap af öfverinspektör utöfva inseende öfver samtliga folkskolor i riket,synes oss i det hufvudsaks liga vara ganska ändamålsenligt. I ett par detaljer tro vi likväl utskott ts förslåg i detta hänseende tarfva någon förbättring. Utskottet föreslår, att till stiftsskoleinspektörer företrädesvis seminarieföreståndarne må utses. Villigt erkännande, att i folkskoleväsendet kunnige och erfarne personer väl företridesvis böra vara att finna bland serminatieföreståndarne, finna vi likväl detta förslag vara föga väl-betänkt. Öm inspektörerna skola undet sina resor i stiften verkligen kunna taga den noggranna kännedom öm der befintliga folkskolor, som utskottet åsyftar, 38 måste haturligtvis dessa resor icke verkställas under ferierna, utan under de tider, då skolorna äro i full verksamhet. Men under de tider af äret, då folkskolorna äro i verksamhet, då bör äfven seminariet och den dermed förenade skolan vara det, och seminarieförestindaren bör ieke under denna tid få aflägsna sig från de anstalter, som i första rammet kräfva hans dagliga verksamhet och tillsyn. Att låta dessa vigtiga befattningar skötas genom mindre etfarne vikarier; för att ordinarien under tiden skali sjelf sköta en annan befattning, anse vi lika orådligt, som det vore obilligt och orättvist att ändra terminernas indelning i seminarierna och de med dem: förenade skolorna så, att lärjungarne beröfvades förmånen att få åtnjuta ferier på 2 tider, som i följd af kyrkoårets och natur Det är civilisationen, söm förvandlar öde294 LUsdina