Aftonbladet – 24 september 1857, sida 2

— Evigt i dag ingifven rapport ha under senaste dygnet inom hufvudstaden insjuknat i kolera 37 och aflidit 16, deraf i Nikolai församling . . . Insjuknade 1. Döde 1. Klara Äg nr ne ae 2 — Jakob Än erg 2 — Maria dos oa. 3 1) ss — Katarive did oso Då 0. mo Kungsholms.d:o .ococ a 5 — Ladugårdslands d:o . 2 de Adolf Fredriks d:o . TR oo ST Djurgården r ER RR Lasarettet --;s-ss sv cv — H 1, På Provisoriska sjukhuset — 85 2 Sabbatsberg 2 Se — 1 Norra korrektioasinrättningen — 2. Södra korrektionsinrättningen 5. a 12. (Ingen insjuknat sedan den 20 Sept.) Summa Iasjukn: 37. Döde 16: Från farsotens början i Maj äro insjuknade 525. Döde 249. — Uppgifttill svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den 22 Sept. 1857, rörande sjukligheten i hufvudstaden under sistförflutna v.ckan: Sjukligheten. fortfarande betydlig: Allmännast hafva förekommit: diarrer och koleriner; dernäst: kolera, rödsot, halsflusser, frossor och gasiricismer; miadre allmänt: katarrala, gastriska och rheumatiska febrar, , skarlaksnsfeber, lunginflammationer och koppo ; spridda fall af vattenkoppor, kikhosta och ros. 2 karbunklar. — På serafimerlasarettet: sjukantalet för dagen 225, hvaraf 126 på afdelningen invärtes sjuka; inkormne änder veckan: gastriskt-nervösa febrar, renmatismer och kolera. — På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 165, hvaraf 52 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: katarrer, frossor, lunginflammationer, nervfebrar, rheumatismer, diarrer och ett lindrigt kolerafalls — På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 120, hvaraf 38 invärtes sjuka; qvarliggande i koppor 23, hvaraf 13 nyinkomna fall; 39 kolerapatienter intagna, af hvilka 22 aflidit. — På barnhuset: bland ammor och späda barn; några fall af kolera; bland äldre barn: friskt. — På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för dagen 114, hvaraf 101 från staden och 13 från länet. — Bland de fattiga: diarråer, koleriner, kolera, skarlakansfeber, koppor, kikhosta, gastriska och katarrala febrar. — I fängelserna: diarråer, kolera och frossör. — Vid. assistanskontoret ha ifrån och med den 15 till och med den: 21-dennes utgifrits 2300 låa med 12,755 rdr.16 sk. och inbetalta 2407 lån med 11,719 rdr 16 sk. — Med anledning af en äfven i: Aftonbladet intagen artikel ur Malmö Nya Allehanda, hvari uppgifves. att landshöfdingen i Kristianstads län skulle under kolerans härjande i länsstaden varit bortrest derifrån, yttrar Skån ska Posten: z Hos oss har det — för att begagna artikelförfattarens ord — väckt en viss förvåning, för att icke säga något annat, att finna en så i högsta måtto obefogad insinuation framkastad. För enhvar, som känner till förhållandet, är det neml. icke obekant; att den resa, som hr landshöfdingen i slutet afförra ach början af denna månad företog till åtskilliga delar af länet, för att hålla sammanträden med häradernes fullmäktige, i och för åstådkommande af en åndamålsenlig väglagning, backars utjemnande m.m. var bestämd och genom allmän kungörelse kuvgjord innan koleran här utbröt, hvilka sammanträden, såsom utgörande ett ganska vigtigt föremål för länsstyrelsens embetsuppmärksamhet, ovilkorligen fördräde hr landshöfdingens personliga närvaro. Resan varade för öfrigt endast några få dagar, hvarefter br landsböfdingen oafbrutet befunnit sig på sin post, och att han derunder ingenting uraktlåtit för att med nit och omtanka leda och öfvervaka de åtgärder, som vidtagits till lindrandet af den allmänna nöden) såväl inom staden som de öfrige delar af länet, der farsoten graserat, känner enhvar på denna ort, äfvensom att hr landshöfdingen, genom täta, personliga besök i fängelserna och på sjukhusen, visat; att ban icke skytt att se faran i synen. Förstaden och länet har det utan tvifvel varit en lycka, att hr jandshöf. dingens helsa medgifvit denna med mycket bekymmer förenade verksamhet. — Att äfven stadens öfriga auktoriteter, så högre som lägre, under denna svåra period ådagalagt. ett nit, en drift och omtan-. ka, höjda öfver allt beröm, är en likaledes nogsamt känd sak, — At — — Vi intogo i förliden vecka i vårt blad en uppsats ur Kristianstadsbladet, :deri denna tidning uttalade sig för. den kungliga propositionen s om rikgstyrelsens uppdragande: åt kronprinsen, samt för detina åtgärds laglighet. Tidningen hat dock nu ändrat tanke och förklarat sig fullkomligt instärsma i de af Aftonbladet uttalade åsigter. Den yttrar: Ju mera man följer Stockholmstidningarnes diskussion om sättet att kunna redan vid denna riksdag få H. E. H. krohpinsen satt i spetsen för regeringen under hans höge herr faders för hela landet beklagliga sjukdom, desto mer öfvertygas man derom, att Aftonbladet denna gången verkligen har de starkaste, eller rättare sagdt de enda sanna och verkliga argumenterna på sin sida; och på samma gång vi vidhålla den i n:r 73af detta blad uttalade öfvertygelsen, att hela nationen utan undantag. önskar, det H. KE. H. kunde tillförordnas såsom regent, derest det på något sätt låter sig göra, ja att det är oafvisligen nödvändigt i en tidpunkt som deana, då så många statens och kyrkans angelägenheter fordra en regent i spetsen för ärendena, och icke ett tjugomanna råd, hvaraf hälften icke ens: är hvarken juridiskt eller moraliskt ansvarig för hvad den gör, inför Sverges invånåre; på samma gång fördrar rättvisan att erkänna, det vi nödgats röramde det tilltänkta sättet att genomdrifva detta ärende af Aftonbladets bevisning betydligt modifiera vår första mening. Denna bevisning är solklar, och aldrig här Aftonbladet, med hvilket vi för öfrigt icke haft den lyckan att rätt ofta kunna instämma, haft mera rätt än dennajgång. Dess argumentation är så slående, att det är svårt att begripa, huru något deremot kan invändas. Det må vara bedröfligt för sakens skull, men det är dock, sant. Grundlagsparagraferna stå der klara och tydliga; hur man vrider och vänder dem, kunna de dock icke få någon annan mening; än den, att under konungens sjukdom någon prins för närvarande icke kan Ttillförordnas förrän om 12 månader, och: att: n anticipation härpå vore hvarken mer eller mindre än ett statsstreck. Men börjar man med att begå statsstreck och bortresonnera de tydligaste grundlagsbud i ett fall; så är samhällsordningen upplöst, så finnes icke mer hägon lagbunden trygghet, så kan en ånnan gång i något annat stycke ett lika våld på besvuren grundlagshelgd ske, och vi finge ett Ryssland, så mycket farligare som det blefve en sammansättning af en ingen samhällsordning respekterande regering och ingen samhälls: ordning respekterande, för tillfället maktegande stånder. Med ett ord, ett parti med en tillfällig öfverigt vid en riksdag och i koalition med regeringen