tillämpning, som redan tvenne gånger skett af riksakens stadganden rörande interimsregeringen. Ena sådm regering syrde nemligen de förenade rikena år 1852 från den 1 Juli till den 16 S-prember, säledeg nara 11 veckor: 2: vidare från den 25 Oktober s-ma år till den 12 April 1853, eller 25 veckor. Vill cet svenska konsututionsutskotret nu påså, att de norska statsråd, som suto i denha regering båda gångerna Vida öfver fyra veckor, bruut emot den norska grundagens bud -derföre att de tolkat -den-41-6 isin zrundlag i öfverensstämmelse med ,den ER utv. åb: ropade svenska. regeringsformens tydliga och sklara stadganden? ! Vi anse för värvdel utskottet hafva gifvit ökade anledningar för rikets ständer att afsla det gjorda. förslaget, och då propositionen till båda rikenas representationer endast skett un der förutsät:ning af bifall från det addra ftiket, faller det sig klärt, att. i fäll förslaget här afslås, äfven storthingets beslut förf.ller och interimsregeringen får styra, antingen si :olf månader, i fall konungens sjukdom fortvar, eller til! dess urtima nkidag blir sanmankeallad och antager det bu ifrån denna riksdag bvilande förslaget till ändring i hithörande grundiagsstadganden. Detta är den enda grundlagsenliga lösnisg rägan kan fås TT 2