Aftonbladet – 19 september 1857, sida 3

en-störra mängd hemman, hvarmed doktor: Björkman instämde. : Prosten -Emdnuelssöh trodde; att 80 örå på landet och 1-rir i städerna ingalunda allestsde; mbtsvara de skjutsandes uppoffriög, hvilken bpfvit dem aftvingad, utan att de deröni blifvit börda, oc iefna börda ökas med rörelsens ttveckliog. Fördel! afögen af skjutsningsbesväret på alla så. kallade skjutsskyldiga bemman vore ett erkännande af rätt mätigheten af detta onus på jordbruket, hvilket ick I ar riktigt, hvarföre han tillstyrkte-bifall till betär kändet. Prosten Rundgren ansåg betänkligt att förklara, det skjutsningsskyldigheten åligger bela sam ballet och a jordbruket: derifrån: bör frikallss; ty deta onus på jorden bar för sig urgammal bäfd. Nsgon annan regleriog är icke så nödig com a:t blott höja skjutslegan i allmänhet, och förordade ridderskapets och adelns beslut, hvarå han yrkade oroposition. Kyrkoherien Sonden genomgick baron Åkerhjelms resörvsatidh och visade; att det, hvaruti den skiljer sig Tråt? btsköttets förslag, innefattar et: motverkan1e af entreprenader genöbv skjäötslekans stegfing. Utskottets förslag afser att skjutislegadr näste vara olika i olika pfovinseF och sättas i förhållande till det bidrag, som de skjutsskyldige hemmanen måste vidkännas. Det af.er en riktigare beräkning ät det nödiga hästantalet, som erfordras, ock att både de resandes och de skjutsskyldiges fördela: förenas uti befrämjandet af entreprenader för si billigt pris som möjligt. Prosten Emanuelsson fram hö I ytterligare att denna tonga på Olagligt och godyckligt sätt blifvit ålagd jordbruket; till bevis hvarpå han anförde åiskilliga kongl. bref af Johan II oeb Karl IX, och yrkade att en börda af mera än ei million rdr bör aflyftes just för att undanrödja ett. svårt hinder för jordbrukets utveckling och förkofran. Prosten Landgren framböll; att bördan i vissa orteYs så tung, att den drabbar med 80 till 100 rdr hvarje hemman i vissa landsor:er, ja till och med 2, 3 ul 400 rdr, hvarföre åtgärder äro nödvändiga till latt sad af denna odrägliga tyngd, och yrkade ett reser ivatiobsanslag af statsmedel till understöd der ett till -kott foraras öfver 30 rår pr summan. Prosten Gelerstedt framstälde det gamla häfdvunna bruket vara et bevis derpå att skjutsskyldigheten åligger jorden och att den bör fördelas på alla hemman, som kunna nses vara underkastade en sådan skyldighet,samt fäsade särdeles uppmärksamhet vid hr af Edkolins reservation. ; Prof. Lindgren och doktor Säwe instämde: Prosten Ljunggren protesterade emot den åsigten; at: skjutsskyldigheten skulle vara en olagligt pålagd börja; och faunlugstifttingen deruti gårska rättvis, att blott: de vid vägarne öärbulaghe hemmin derfillvoro anslagne, emedan dö Häde försglar af döttå Sitt lage. Han ansåg, att lindring en borde Vara käk BG och således enlika firhöjnitg i sjutsleganm tilläggas alla landsorter, uta afseende på den större eller minåre tyngden, hvilken är en dem ålagd laglig skylJighet: Prosten Lagergren instämde. Talaren förordsde adelns inbjudnivg. Kyrkoherden Sönden Visade ytterligare; hurw skjuisöingsbördan, ehvad bön är laglig eller o!aglig, har år från år tillväxt anda till 72 procent på ett decennium i vissa orter, så att den nu är odrägligt tryckande, och måste lindras.! Prosten Almqvist visade, att om skjutsen vore et: lagligen ålsgdt onus, så måste jordbrukaren bära den utan ersättning, men så är ej förhållandet, derföre bör den lindras och efterband aflyfös. Äfven den högsta skjutslega, som ru föreslås, motsvarar ej ouppoffringen, hvarföre han tillstyrkte utskottets förslsg. Riksarkivarien Nordström åberopade 28 kap. byggniovgabalken såsom tillräckligen bevisande Ixgliga tillkombteb af deta äliggande, enär allminha lagen: blifvit godkänd och fåststald af konöng och stände, ;men just för den tryckande bördans linåring och afbjelpande instämde Kan med lektor Son. dea och utskottews förslag. Professor Agardh ansåg det riktigt ätt skjutsen skall ersättas med hvad den verkligen Kostar. Men om för tråfikens och rörelsens lättnad något måste göras, så är det staten som Hör här träda emellan. Väntar allt af en: komite, och. anser: detta vara det enda: riktiga och såleces likgiltigt hvilket förslag man antager: Doktor Sand berg: yttrade, att uti den ort hat tillhörde framstöl: des en allmän önskan uti åtskilliga petitioner till regeringen. om en rättvisare ersättning för skjutsningskostnäden, hvaruti de anfört, att när skjutslegan fäststäldes till 16 sk. bko, kostade en skjutshäst icke en tredjedel af hvad den, nu kostar. och. ett dagsverke ej hälften af nuvarande pris, och; att nära en hel dags användande af en häst och arbetsdag för dräng icke godtgjordes ped mera än 24 sk. bko. Hvad entreprenad angår, så synes utskottets förslag våra det fullständigaste och bäst utarbetade, hvarföre taläreh instämde med brr Emanuelsson, Sondea och riksarkivarien Nordström, och tillstyrkte bifall till betänkandet; Kyrkoherden Otterström förklarade alt orsaken till entreprenaders uteblifvande icke var bblåtenhet med den närvarande låga skjutslegan, 16 sk. bko, utan frutan och oförmåga att utgöra det dryga tillskottet, som fordrades af-.vb entreprenör. Yrkade en olika skjutstlega uti olika orter vara alldåles nödvändig: Prosten Gahne tillkänvagaf, alt hån deltagit uti utskottets betänkande och förordade detsamma. Genom votering bifölls med 20 ja och 17 nej hvsd utskottet föreslagit uti alla delar, och således afslogs ridderskapet och adelns inbjudniog. Erkebiskopen anmälde, att presteståndet egde att besöka samliovgarne uti lif-; rust! och klädkammarep, som äro uppstälda uti en förträfflig ordning uti Brunkebergshotellet. Borgareståndet. Motion väcktes af hr, Uppling om medels envisande till att expropriera det s, k. Geijerska huset, på det riddarholmskyrkan icke måtte komma att bortskymmås af den derstädes tillämnade stora bygnad, äfvensom -på det-att-en strandgata måtte bredvid kanalen kuona utläggas. Motionen begärdes på bordet. Derefter fortsattes behandlingen af tulltariffen med artikel köppar, Hvärs både inoch utförsel på hr Ichwans förslåg nu behandlades. Hr Falhem framstälde öbilligheten deri att utförsel af rå och gårad koppar vore belagd med tull, men införseln deremot fri. Ståndet beslöt avt både utoch införseln skulle vara nn tull fri. Vid artikeln ljus anförde hr Almgren fabrikanternas klagan och önskan af förhöjning. i tullen, hvilken: åsigt äfven vore talarens. Hr Schwkn I talade för utskottets förslag, som ock bifölls. — Papper snsåg hr Lund hafva erhållit för bög tull å de softer, som begagnades företrädesvis af håndtverkerierna. Hr:-Henschen yrkade nedsättning i tullen å kardusni. fl.sorter till 5 öre och å skrifpapper till 10 öre, Hr Hesselgren ville hafva tullå förhydnings: och presspapper, som föreslagits ätt blifva tullfritt. Hr Bodell ogillade äfven utskottets förslåg. Hrr Schwan och Brinck talade för bifall; Genom votering. med 30 röster mot 7 nedsattes tullen å skrifpapper till 10 från företlågna 12 ören; i öfrigt godkändes tullen : papper. — Redskap, maskinerier eller delar deraf, ej specificerade, som af utskottet föreslagits blifva tullfria, föranledde en längre diskussioo, dervid hrr Schwan; Brodin, Muren, Berg, Bergvall, Brinck och Ekelund talade för bifall, hvaremot för en tull af 5 procent talade Krr Hesselgren, Björkman, Bodell, Rydin, Gahn OcH Almgren såsom skydd för de inhemska fabrikeråa. Genom votering red 26 röster mot 10 flickas skull, som satt och grät och frös i gathörnet och icke-tordes gå hem derföre att hon icke kunde medföra all den der bråten af bord och stolar hon hade. Ni kan nu sjelf gå och hämta dem, eller skicka honom som sitter der borta. Han kan då med detsamma hämta en butelj punsch, som jag skulle be att få bjuda er på . Min värd bade bestämdt icke. riktigt.rent samvete, ty vid mina.ord tycktes:hans misstroende åter vakna; han teg några minuter Afterrintanda ran. ealntliman vina fan kar