Aftonbladet – 19 september 1857, sida 3

rnaäna Crioratillaa UDUCITGILUVISEE OM OVCIRER SBOUUV bud i Paris. EIKSDAGEAN DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Vid fortsatt föredragning af tullbetänkandet har stån det bifallit hvad utskottet förseslagit i afstende i artiklärne humle, knifvar, saxar, kläder, kopparskrot kopparstick, kreatur; krut, salpeter, ljus, talg, sterarin metaller, oljor, ost, papper, plommon, bruneller, sviskon russin OCh porslin: : T afseende åter å artikeln jern, yrkade hr Åkerman understödd af brr Flach, Printzenskjöld, grefve: FE Sparre, lrr Prytz och Montgommery-Cederhjelm, att i deslag, dem utskottet i Öfverensstmmelse med K M:s proposition, föreslagit att blifva tullfria, måti åsättas den tull komiterade föreslagit, såsom mo hvarför androgs, att man ej borde gå alltför bråd störtadt tillväga med borttagandet af allt skydd å ei produktion, söm blfvit fostrad genom så onaturlig: medel, som ett fullkomligt förbud, hvilket ännu hel Foyligen var gällande. För den af utskotter förorsade tullfribeten yttrad sig deremot grefve Ugglas, hrr v. Koch, Fåkreus: oc) Hjerta, äberopande desse herrar dels den omständig heten, att chefen för finansdepartementet uti sitt til statsrådsprotokollet afgifna utlåtande i ämnet ådaga lagi att någon fara för den inhemska jerthanodterin gen alldeles icke skulle uppstå genom medgifven tull fribet å ifrågavarande artiklar, dels att det skulle ltända den inhemska industrien till: myckea f-rdel om den kunde erhålla jera till billigare pris för de mångfaldiga behof, der det billigare utländska jerne kan med lika fördel användas som det dyrare sven ska, hvaraf i sådant fall en så mycket-större qvantitet kunde exporteras, då för landet uppstode en oationalvinst, motsvarande skilnaden mellan priset å det billigare utländska jernet och det pris, som den bättre svenska varan kunde i utlandet betinga Vid votering segrade emellertid kcmiterades förslag med 32 röster mot 25, som voro för utskottets. Såsom en konseq7ens af detta bestut sattes derpå 20 öres tull å jernskrot, för hvilken artikel utskottet äfven föreslagit tullfrihet. Å artikeln stål alla slag hade utskottet föreslagit tullfrihet. Hrr Åkerman och Flach förorååde emellertid bifall till komiterades förslag, som stadgade tolfrihet för gjutstål, men å andra slag läde en tull 2f 1 rår 50 öre per centner, och utföll ståndets beSiot i öfverensstämmelse med detta yrkan e. I afseende å artikeln koppar: bifölls utckottets förslag, med det undantag, ati i stället för,den; föreslagha tullfriheieö å smidd, valsad eler gjuten: plåtar och andra ämnen för bearbetning, åsattes en tull sf 3 rdr pr centner, äfven detta på yrkande af hr Åkerman. Under de öfverläggningar, som i öfrigt egt rum angående åtskillgå af ofvanstående artiklar, har såsom skyddstollsystemets egentliga försvarare allijeamt uppirädtbr Pr ntgehskjöld, i vissa fall sekubderad af presidenten i kommerskollegium hr Akerman dech at br Flach, hvarjemte hr K. Bildt ur statsinkomsternas synpunkt yrkat åsättande af tull å vissa större såsom nödvändighetsvaror ansedda och för närvararde tullfria varor, såsom t. ex. talg. Grundsatserna för ett friare handelssystem ha deremot blifvit förfäktade af grefve Ugglas, generaltulldirektören hr Fåhreus, hr Hjerta, hrr örakel och v. Koch. Föredragnvingen af tullbetänkandet afbröts vid arsikeln Redskap och maskinerier, hvarefter upplästes an motion äf grefve E. Spårre, om expröpriation för statens räkning af den s. k. Geijerska tomten å Riddärholmen. Presteståndet: Efter verkstäld justering af protokoller och under: dåniga skrifvelser väckte professor Lindgren motion, att medel af statskassån måtte anvisas till expropriation af.den s; k. Geijerska: tomten, hvilken motion genast remitterades till statsutskottet. Derefter föredrogs bevillningsutskottets betänkande Dr 24, om tulibestämmelserna för bränvin och sprit, som bestammer 45 öre för hvarje skålpund ren alkohol i alla slägs spritdrycker, hvilket bifölls. Om bränvin är försatt med socker, kan sprithalten ej utrönas, hvarföre sådant borde förtullas såsom likör, hvilket af ståndet beslutades, och skulie öfriga stånden iobjudas stt deri instämma. Vid föredragning af skjutsbetänkandet (ekonomiotskottets n:o 110) upplästes ridder:kapets och adelos inbjudning att afslå h antaga baron Jag hade med en bliek uppfattat hela denna interiör. under det jag varsamt satte mig på den anvista platsen och stälde min hatt på go!fvet; ty bordet var öfverfullt af allehanda saker, sisom potatesskal, sillben, utspildt dricka eller något annat fluidum, och syntes mig mindre lämpligt. Gubben, som oupphörligt liksom bevakade alla mina rörelser, ropade åt den lilla flickan att rödja af bordet, hvilket hon också helt ogeneradt verkstalde med blotta händerna, och afttorkäde det sedan med sin egen klädningsärm; a år fter att ännu några minut:r stillatigande ba betraktat mig, drog han ut en liten låde i bordet, vid hvilket ;han satt) framtog derur en kritpipa, sopade ihop. någonting, som mera liknade sopor än tobak, stoppade och fände pipsn, och drog ett par drag, hvarunder hans ansigte klarnade något och efter en mivut till-och med antog eb leende min. : ..Vet herrn hvad, började han ien nästan förtrolig ton, i det han stödde båda armbå garne mot bordet och illparigt betraktade mig; att herm är hvarken någon inspektor som söker tjenst, eller någon husvill, som 8öker nattqvarter.. Nå, hvad är jag da fören ? sade jag leende, och nöjd att ändtligen se hans motvilja minskas. Ja, fan vet; jag trodde först att herrn va: en förklädd poliskonstapel, men det ger jag då mi att herrn icke är. Antingen är herrn vä. eftersatt af slottskanshbetjenterna, eller år herrn rätt och slätt en stolle som går pi ifventyr.; men itte begriper jag ändå hvad herrn skulle här: att göra, bär fins hvärken qvinnfolk eller andra roligheter. Låt-gå för. stollen ändå, så kommer ni sanningen närmasto, sade jag skrattande: Egentligen så följde jag med hit för er lilla