bifölls utskottets förslag.— Salt yrkade hrr Björkman, Berg och Hesselgren måtte blifsa tullfritt såsom en nödvändighetsv. ra. Geuoi votering med 25 röster motl2 bifölls utskoitFis förslåg, b:aremo: hr Fålhem ieserverade sig: -— Socker, föteslsget, raffiveradt ill 13, ådra stag till 8 öre. Hr Renström afgaf eft uförligt anförande, hvarunder ban uiveckisde alle 4e förhållatiden, som föranledde bonom att yrka tuljen å rafficad till 14 ocHK råsocker till 8 öre. Hr Muröh kunde ej sonat än tala för bifall till utskotets förslag, då sovkerbruksivtresset mera än länge käligen: beskattat Jendet och dess uppkifter ej vore i rg såsom bland annat syntes,derxf att fabrikaaterna 1848 förklarat sig skola gå under med 5 -k. bkos tull, hvilket Fe vore låvgt ifrån att ha inträffat; Hvarjerhite 181. ånföräe attde. omtaläde expotipremien i Holland ellöeles,icke existerade, u-sn vore äterfåendet af tn hög adeis; ratt att i Hamburg fnsas: stora raffioaderier, hvilka oj åmsjuts 7nsant skydd än en åliongedels proc:nt af varan i wull. Hr Ödmansson instämde med hr Rens.röm, tkaså hr Ekelund, som derför åberopada såscm skäl expo:toremiernpa i Frankrike och Holland, samtatt nuvasnde raffinadirer ej böra plikta för 1848 års: utsäsor. Förhållandet med raffinaderierna i Hamburg unde tel. ej förklara, men trodde at: det berodde si andra omständigheter. Hr Brinck kunde ej insämima med hr Renström, och beklagade att indelningen af sockerrubrikeroa ej kunde återföras till ln ga Ja. Tal. genomgick en Historik af denna rågas behand!ing) 1848) samt kunde ej finna att nåzra dåliga tider sedan dess varit för denna näriug. Derjemte anförde och utredde tsl. förkålländet: med exportp emiien från Hoiiand, som uppgifvits vdra en hemlighet. Tall ansåg tullen sirap till 6 öre vars utför bög, ssmt boppsdes att man framdeles skulle nse sin fördel i att som råsocker införa HavannahT:rresssocker. Hr Bajer genomgick en bistorik sf 1ea danska raffiberiogen och kom med anledning leraf till samma tesultat com h7 Renström. Hr Ek man instämde äfven i hr Reiöströms åsigt, samt uppog till vederläggning hvad en föregåc: de slare anfört för thotratt åsigt. Hr Almgren instämde med hr Renström. Hr Schwan fann denna fråga vara der våraste i tulltaxan, ehuru tillverkningen den evklas.e; men då denna artikel vore för statskassan enaf le snest inbringande; så: ville tal. att den ur den sycponkten betraktades, samt förordade deriör trollen u!l:15 örerå raffinad och 9 å råsocker. Tal. instämde med hr Brinck i öngkan om nedsättning i tullen å irop till 5 öre, samt att Havanna-Terres icke måtte rakoas :ill raffiseradt. Är Hesselgren fann af deonz diskussion, ett borgareståndet, söm eljest vore demokrätiskt, dock vid så mäktiga intressen, som nu vore fråga, detsamma visade sig mera aristokratiski. Man anför att om dessa fabrikänter ej skyddas, så skulle de gå under: Tal. erinrade att man törut vid andra fabrikationer förklarat, att om de:ej bure sig, så finge de upphöra, såmt frågade om decna fabrikation icke vore minst, för att ej säga alldeles icke inhemsk. :Vore-nu dessa fabrikanter, som haft att glädja sig ät goda konjunkturer, och hvilkas försäljniog: vore kontant, nödsakade at upphöra med sin rörelse, så kunde de lefva af de stora kapitaler, som de samlat, då deremöt alla andrä rhindre fabriks:dkare, som till. följd af upphördt skydd ej kunnsmed sin rörelse fortfara, icke hafva någotattlefva utaf. Tal. yrkade bifall till utskottets förslag, uiom; i af: seende på rubrikerna, der han begärde antagande af K. M:ts-förslag; I första voteringen segrade hr Schwens förslag öfver hr Renströms med 21 röster mot 20, och i hufvudvoteringen segrade: utskotteis förslag med 21 röster mot 20, Behandlingen af betävkandet afbröts med artikeln sten. Derefier lästes Bra: oenod;itiansiviskottatt akviftalesnfr File