Aftonbladet – 19 september 1857, sida 2

kalla honom herre, för han har vari skeppare, annars blir han ond. Dörren öppnades i detsamma, och en res. lig :gubbe, hvars gestalt, ännu fullkomligt kraftfull, kunde väl ingitya respekt hos än. dra än barn, syntes på tröskeln. Din satans uhgex, började han sin inbjudande välkomstbelaning, då äsynen af mig kom hönöm ätt tystna. tvärt och lät den lilla flickan helt ha: stigt tränga sig in i rummet, lemnande mig att presentera mig sjelf. Hvem är herrn? och hvad vill herrn? frågade han, under det han lyste på mig med Ijusbiten, som han höll mellan fingrarne, och beskådade mig från hufvud till fot. Jag gjorde på samma sätt med honom, fast mera öbomärkt. Det var en ovanligt vacker gubbe, klädd i en trasig sjömanskavaj, och, sor det tycktes, alldeles utan skjorta, ty hans dreda håriga bröst var alldeles naket; detta plagg som vi anse såsom det mest nödvändiga syntes intet spåraf, så vida icke nå gra smutsiga trasor, hvilka tramstucko i hålen vid armbågarne och hvilka lika väl kunds vara tröjans foder, skulle anses derför. Et par byxor hvars brister skulle kommit en fin dam att svimma, och den för sjömän oumbärliga röda balsduken, hvilken bär likväl representerades blott af några röda sammanhängande trasor, fulländade hans toilött och gaf en hög relief åt hans skägg!ga och bistra ansigte, hvars verkligen ädla drag voro nästan skylda af smuts. ; Jag här kommit hit för att få nattlogis,, sade jag helt allvarsamt. de Herrn söker väl ett sådant logis,(som inte fins här uppe... gå tillbaka ned igen i anJra förstugan och ring på dörren, så blir herrn delåten, svarade gubben buttert. j Nej tacki sade jag leende, jag skulle väl då bryta balsen al mig, Jag blir här i nawt