Aftonbladet – 19 september 1857, sida 2

in i det inre landet. Yttersta målet för denna resa är Japan, dit han medföljer den amerikanska eskader, som under commodore Perry är dirbeordrad för att öppna dess bamnar för Förenta Staternas flagga. Några är äanu egnade åt medarbetarskapet i en af unionens: största och iaflytelserikaste tidninningar, Newgork. Tribune, samt åt ett slag sf verksamhet, som igen skriftställare i Ame-. rika undandragei sig, den offentlige förelö-: gareng, och vi finna honom midt ibland oss, : på väg att företaga en sjette och ännu. läag: re : resa, än, någon af.de föregående, genom. Rysslarnid och Siberien tiil nordöstra kustenef i Asien. ; I storarted omfattning af reseplaner tordelfå af ä!dre elter nyare tiders resande kunna l mita, sig. med. Taylor. Och likväl. är hanj. igen rik engelsk mylord; fom kamdisponerad, öfver millioner i räntör, utan helt enkeit enl, skriftställare, som, reser på frukterna af sina. sgnavarbeten. Knapt har han slutst sina läroår! som sättare! på ett iryckeri i sin hemort, så; som han sjelf berättar, förr än ban fattar beslutet att se Europa, och med-ensamerikanares energi sätter han det också genast i ver: ket. Han genomreser derun:ler Skottland, England, Belgien, Tyskland, Schweiz och Italien. oshibar vid återkoristen till. fäderneslasdet från denna vidtomfattande resa eridast utgifvit ors ka 450 döllars! Och dår pemmingar vid ett tillfälle tryta Konom, är ban färdig att ställa 3 Vid sättarekasten föratt upphjelpa sinl medtagen -ressassa. Äfven ctt äkte ameris kanskt drag! Till stilea och framställningen äro hr Taylors reseberättelser särdeles underhållande och angenäma. De hafva vsserlgen ej det stängt vetan .kapliga intresse, som en, Humböldts; ev Barths: resor: och göra ej heller anspråk. derpå DE utgöra med rask, men säker hänt utkastade skildringsr a folk och land från jordens mest skilda trakter, och förlora si; aldrig så i detalj, att de bli tröttande: Flec aft dem, vi .nämna.exemipelvig den afrikanska och: kaliforniska resan; skulle säkert; öfver satta på värt språk, bli lika populära hosöst som de blifvit det i England och Amerika. — Christendom och Hedendom, eller. de grund satser som sammandrabbat vid den andliga och presterliga kris, som framstått inom kantoner Waadt, af; ;refve Gasparin. Första delen. Öfversättning.: Upsala 1857. Anledningen till denna skrift ;r den karop, somp 1845:-i förenämde kanton uppstod em lan. ststemakten å ena. sidan, hvilken, utgående från dem. grutidsats, att kyrkan såsom afstaten lörad och förvaltad, rnåst: underordnas den borgerliga lagen, fordrade, ati presterskapet skuile afhålla sig från ordet: förkunnande annat än i de tempel och på de timmar, som föreskrivs af: det börgerigt makien, samt att de från predikstolarne skulle uppläsa. politiska proklamationer, och .presterva å andra sidan, hvilka ej ville underkesta sig ett sådant tvång: Följden blef, att 183 prester utträdde ur stätskyrkan, öfvergåfvo sina påstorater, löner cch möritberäkningar, endast bibehållande rättighe: ten tll evangelii fria förkunpnande och sålunda bildande en frikyrka. Författare fö ster sig här mindre vid de historiska data är vid de principer, som vid detta tillfälle gjort sig gällande, och söm äro gemehsamma för Hela kristenheten, nemligen den statskyrkliga principen eller de territoriala religionernas princip i motssts till den lefvande och personliga kristendomens. Herr Gasparin ananser folkstammens, statens; fami!jens, mas: sorpas religion aldrig ha varit och icke ännu vara anbat än en hedendom; kristendora deremot endast den troende individens religion. Jag skådar sned fasan — yttrar han — Romi tyrand:ska och lögnaktige enhet; jag betraktar med samma känslä vissa statskyrkors sträng. och dåraktiga konformism; som srnser hvarje skiljaktighet såsom ett affall, och a diss-nter, lika sed. en brottsling, . och icke hålle läran utan. budgetten för den helgedom; utom hvilken det icke är tillåtet att cyrka Herran. Närvarande del afslutas med eh v-derlägpring, af .de beskyllningar, som vanligen göres emot det: frikyrkliga systemet. — Skottska Reformationens Historiaaf. C. G. von Rudlof, generalmajor. Öfversäntning af M. Westmark. Förra deten. Upsala-1851. I nätvarande del finner man skottska reformationshistorien änd: till generaliörsamlingen i Glasgow och den e k. andra reformationen 1638. Arbetet har ett högt intresse såväl genora den vigtiga historiska utveckling det har till föremål, som öck genom den tillämplighet denna eger och de lärdomar, som deraf kunpa hämtas i afseende på vår tids och vårt lands kyrkliga förbållanden. Det utmärker sig dessutöm genom en ren, förträfflig anda, och genom ett klart, flärdfritt, sannt historiskt framställningssätt. — Under titeln Finska: förhållanden, första häftet har i bokhandeln utkomibit en samling af de bref från Helsingfors; sota i Aftonbladet varit införda, äfvensom några andra handliogar och betraktelser, tjenande till att belyså ställningen i Finland. — Brachvogels. tragedi Narcissp, som tillvannit sig så mycket bifall i Tyskland, och som äfven här blifvit med framgång gifven å Mindre teatern i en efter författarens manuskript gjörd öfversättning, har nu utkommit på trycket, med ettjföretäl, i:hvilket författaren uppträder såsom scholiast öfver sitt eget stycke och, såsom ofta under sådana förhållanden är fallet, på ett -täniligen misslyckadt sätt. Han ordar mycket och äkta tysk-dunkelt ofa oföränderliga lagar och urider, och yttrar.sig mycket oklart om diktarens förpliktelse mot den historiska sanningen vid tecknandet af bistoriska karakterer och händelser, I men inrymmer dervid så stort fält ska kalla :honom herre, för han har varit skeppare, annarz biir han ond.,