Aftonbladet – 19 september 1857, sida 2

som möjligt åt licentia poetica, såsom man lätt kan tänka sig af en författare, som låter en madame Pompadour efier 20 års förlopp, sedan hon i två hela årtionden varit Ludvig XV:s mätress och uigjori sjelfva raedelpunkten för det sedeförderf, i hvilket detrika och förnäma Frankrike var nedsjunket, svärma för en make, från hvilken hon skall ha luvit i sin ungdom, ja till och med dö af förskräckelse för hans anblick. — Den i Petersburg under ryska kejsarens auspicier nyligen utkomna boken om kejsar Nikolai thronbestigning lärer, enligt Schlesische Zsitungs uppgift, icke innehålla sydnerligen mycket nytt om upploppet dea 26 December 1825. Mai har rörande denna händelse knapt meddelat någohting annät än som straxt efter densamma offentliggjordes: arbetet behandlar också saxrimansvärjningen ganskaytligt öch vidrör alldeles icke rättegången dercm:: Det är fördeladt i två väsentligen olika afdelningar, af hvilka dem eta skildrar de transaktioner, som hade till äns dasål storfursten Konstantins tronafsägelsö och den andra kejsareas persobliga uppträdande den 26 Decemböer; enligt allä derom afgifna berättelser; sanit militäråtgärderaa och upploppets qväfvande: Med afö tonen den 26 slutar, också berättelsen, Den af högst märkvärdiga bilagor åtföljda berättelsen om förhandlingarne rörande Konstantins afsägelse innehåller huf: vudsakligen, att Cesarewitsch i början af år 1822 meddelat kejsaren sin önskan att asäga sig tronen (hvilket. var: ganska naturligt; då genom n af kejsar Alexander utfärdad familjlag: storfurstens-aftomlingar uti äktenskapet med furstinnan af Lowicz uteslötos från tronen och han dessutom trodde, att dett äktenskap beröfvat honom Ryssland: förtroende). Kejsaren och kejsarinnan ssmtycktö härtill, och Cesarewitsch skref officielt ett bref till kej:åren, hvari han uttalade dennva sia önskän. Kejsaren hade förut gsenomsett konceptet till detta bref och gjori måbga ändriogar deri; han afgaf derpå officielt svar och be falde-storfursten att hålla saken hemiig till kejsarers död. Trots detta steg tyckes det. kostat på: kejsar Alexander att genom-en-officielakt döfinitivi bekräfta afsägel-ep, ty detta skedde först 18 månader derefter genom ett manifest, hvarvid nyssnämda bref bifogades, och hvilket i största hemlighet nedlades i him melsfärdskatedralen i Moskwå; i riksrådet och i i den regerande senaten... Bott tre personer idvigdes i hemligheten: grefve Araktschejeff, den sedermera till faltmsrskalk; utnämde. furst . Wolkonski och erkebiskopen FPhilaret (deosamme som i: Moskwa 1856 krönte Alexander: II).. Ganska. intressanta äro de medel, som ahbvändes för att bevara hemligheten; :om hvilken allmänheten tycktes fått en aniog: der: igenom, a:t man ej kunde förklara erkebiskop Phis lirets långvariga vistelse i Petersburg, Det var han, som författade manifestet, hvilket af Alexauder genomsågs-och ändrades samt derefter i största hem: lighet blef nedlagdt bländ de öfriga handlingarne uti katedralen i Moskwa. Denna hemlighet — om ma: nifestets tillvaro visste till och. med Konstantin och den: blifvande: kejsaren, Nikolans, ingenting; blott en gång hade kejsaren derförinnan för den sistnämde avtydt, att han skulle blifva kejsare — bss varades 84 noggränt, att icke en gång Diebitsch och Toll, som voro närvarande vid Aiexanders dödsbädd i Taganrog, fingo veta någoating derom. Härigenom uppkommo nu misstagen, då underrättelsen om dödse fallet inträffade. IT Petersburg svor Nikolaus Kons stantin trobetsed, i Warschau Konstantin Nikolaus. Af synnerligt intresse äro riksdagens förbandlingar den!9 December; sedan eskekejsarinnan och storfursten Nikolaus afgifvit sina förklaringar, beslöt man der att: afligga trokötsed åt storfursten Konstantin samt att åter försegla kejsarens efierlemnad manifest och alls icke öppna det-dermed lika lydande, som förvarades i senaten. Protokollet öfver denda sammankomst meddelas ordagrant. Äterstoden af berättelsen är intressant derföre, avt största delen af de personer, hvilka såsom trogne tjenare följde kejsaren under haos långa regerinvgsbana och sedermera den ene efter den ahdre på kort tid aflidit, den 26 December: för första gången uppträdde. — Såsom en kuriositet förtjenar nämnas, att i Eogland ett litterärt tobakskrig nyligen be: gynt. Fyra inom kort tid utkomna skrifter uttala sig dels för dels. emot tobakens estetiska och medicionska förkastlighet, och dessa synas endast utgöra förtrupper. Man talar om snart utkommande vid lyftiga verk i ämnet; och ett sådant. bar under de senaste dagarne redan blifvit anuonseradt. ASKAN NESEDRNNEVEREORESDAN