Aftonbladet – 17 september 1857, sida 2

Man kan visserligen säga, att det fall, som nu är för handen, är af mindre vigt än de; här exempelvis. anförda; och detta må medgifvas. . Men grundlagens bud äro lika klara och oföriydbara för fallet af konungs sjukdom, som för de öfriga här anförda fallen. Och börjar man blott först att advocera bort i dess stadganden, för det jemförelsevis mindre vigtiga fallet, så är -vägen banad :för att en annan gång fortgå till de mera vigtiga Uti ett fritt och konstitutionelt samhälie finnes i politiskt hänseende ingenting vigtigare, än att bevara grundlagens helgd, och vi kunna icke an: at ät på det djupaste beklaga, att det förtroende, som nationen i. detta häxseende: haft skäl. att chysa -till-flertalet af.regeringens nuvarande ledamöter; genom det förs slag da förs ått den sjuke konungen att till rikets ständer, framställa, att i uppenbar. strid med grundlagens bud uppdraga riksstyrelsen åt kronprinsen, blifvit på ett betänkligt sätt skakadt. a Det berättas, att..borgareståndets talman, hrö Asker, i dag. på förmiddagen. med strålande ansigte kommit upp.uti konstitutionsutskottet -och berättat, att enligt en hit ingången telegrafdepesch norska storthinget redan antagit det. kungliga. förslaget .om regeringena uppdragande åt kronprinsen. Den kungliga skrifvelsen i ämnet lärer väl sålunda. ba: blifvit.storthinget pr telegraf meddelad, på det man -skulle hinna få storthingets lätt förutsedda -beslut bekant i. Stockholm, -innan frågan:här företogs till behandling i konstitutionsutskottet och hos ständerna, samt derigsenom imponera på dessa. Att norska Storthinget skulle fatta detta beslut, kunde man, som sagdt, väl vänta, alldenstund Norges grundlag icke lögger något så bestämdt hinder i. vägen derför, och man dertill väl vet, att norrmäninch ännu befinna sig under inflytandet af der vicekungliga smekmånadens. förtjusning, sam! att-H. EK. H. kronprinsen-dersimed allvar och framgång sträfvat att förvärfva sig en popularitet, på hvilken han i Sverge icke synts sätta synnerligt värde; Men detta beslut innebär ingenting som kan tjena till prejudikat.eller rättesnöre för det beslut, som Svergesxrikes ständer böra och måste fatta, om de vilja vars grundlagen trogna. Det må vara norrmännens ensak att söka tolka norska grundlagen, jemförd med riksakten, så, att interimsregering icke skall fungera längre tid än till dess den: redan samlade folkrepresentationen bunnit-besluta.on rixets styrelse, ehuru en-sådan tolkning synes ossstrida.mot deras grundlags 39 och 4168: Et sådan tolkning af riksakten från norsk synpunkt, enligt hvilken: föreskriften, att interimsrege. ringen. bör fungera endast så läsge till des folkrepresentationen hinner sammanträda, skulleutsträckas till andravfall-än: det då konung dör och tronföljaren är omyndig; kan icke heller anses. särdeles. rimlig, då :derignom skulle uppkomma bland annat den besynnerligheten, att då konung reser utrikes, skall han förordna en ikterimsregering, hvilken derpå ofördröjligen skallsammankalla folkrepresentatioren för att anordna en annan regering: Vare härmed huru som helst, så är det visst, att Sverges. grundlag, jemförd. med riksakten; lägger oöfverstigliga hinder i vägen för Sverges ständer att nu antaga en lag om ett prinsregentskap, såvida de icke blott vilja göra sig skyldiga till det uppenbaraste brott mot grundlagens bokstafliga innehåll, utan äfven emot hela dess anda och mening, som tydligen går ut på, att. om-möjligt. undvika, det: någonsin ett prinsregentskap på obestämd tid -eller:en oansvarig utöfning af regentmakten genom Någon annon än monarken. sjelf skall kunna ifrågakommas För-öfrigt är det Klart, auw-norska storthingetsensidiga beslut i detta fall alldeles icke kan upphäfva riksaktens bud, att interimsregerivgen skall förestå båda rikenas Btyrelse, intilldess begge rikenas representationer förordnat om regeringen. Att-norska Morgenbladeto i förevarande fall förordar den satsen; att det icke justkan vara så noga, om man: obrottsligt håller sig till grundlagens bud, och att det. är: vida vigtigare att -ge akt på den lefvande -tradition, som under tidernas lopp bildas af statsmyndigheternas användning och tillämpning af Jagen,, skulle kunna väcka någon förundran, om man icke visste, att detta fordom så skarpa och mot hvarje tilltag från regeringsmaktens sida. så ytterst vaksamma oppositionsblad pumera -blifvit de.-maktegandes -spaka.och-ödmjuka tjenare. Morgenbladet borde inse, att grundlagsbrotten 1812 och 1818 icke kunnat skapa någon giltig tradition, så mycket mindre som de af konungens af Sverge främste rådgifvare blifvit högtidligen stämplade såsom grundlagsbrott, som aldrig mera kunde upprepas, då man; deremot har. fullgiltig häfd på de -ifrågavarende:konstitutionella: stadgandes nas. fulla -tillämpning vid tvenne särskilta tillfällen. : Norska Aftenbladet -yttrar, att ett dylikt åberopande af besluten 1812 och 1818, hvilket äfven skett i Svenska Tidningen, just utgör ett bevis på farligheten af extragrundlagar för tillfällets, och yttrar vidare: Redan möjligheten af ett: olika :besvarande af den på dägordningen stälda ömtåliga frågan från riksdagens och storthingets sida torde för öfrigt, i förening med det; mildast taladt, starka tvifvel, som uppstått om den föreslagna åtgärdens förenlighet med rikenas grundlag, ionehålla en stor betänklighet, som ökas derigenom, att man från en viss sida synes rent af begära åsidosättande af riksakten, såsom illa redigetad och mindre förbindande än Sverges grundlagar,