Aftonbladet – 17 september 1857, sida 2

kommo ifrån en lustfärd, der hemresan blifvit fördröjd genom, Gud vet hvad. : Gossen vaknade nu upp fullkomligt, vid det att någon omildt ruskade honom i armen och fostermodrens röst helt sväsigt utropade: Kors; sådan vettvilling! Gå-och lägga sig på gården och sofva! Kunde du inte ha gått in till madam Pettersson, när du såg att vi inte kom?x Alfred såg sig omkring ; han låg verkligen vid väggen af vagnshuset, i atället för på tröskeln till föräldrarnes hem, der -han visste sig hafva somnat; förmodligen hade han i sömnen återvändt.till sin och Amalias lekplats. Han reste sig upp och visste icke hur mycket han-hade: drömt eller verkligen hört och sett denna qväll, ; Morgonen derpå hängde hvita lakan för fönstren i det-gamla huset. Den gamla frun, som -ridde om det, och som-i-så många år sutit vid fönstret och. repat lappar, var död. Hon hade dött om natten af slag, Samma dag spridde sig i grannskapet ryktet, att. den sj-man, som under rus och slagsmål -på en -krog så-illa. sårat sin motståndare, att denne dagen derpå aflidit, och som polisen i flera dagar förgäfves efterspanat, vore ömd i det gamla vagnshuset. En noggramn efte:sökning företogs. men brottslingen var redan försvunnen. Man anstälde förhör med allt gårdens folk; men utan annat resultat, än vissheten. om att han verkligen varit der, Några degar derefter stannade utanför porten en vacker vagn. En sorgklädd herre hboppade ur och gick in, och efter ett par timmar syntes han åter, ledande vid handen lilla Amalia och följd ar gamla Lovisa, som med förklädet torkade sig i ögonen. Just som de skulle stiga i vagnen, utropade