Aftonbladet – 17 september 1857, sida 2

— lite knipslugt, tror jag, att spela spöke, fortfor han med ett undertryckt skratt. Jesses -min Gudatt dukan skratta när olyckan hänger öfver oss, och vi säkert be polisen här i mörgon dag:..: jag var icke i stånd att hitta knifv n som pojken tazit, han har säkert visat den för Lundinskan och hennes man och allihop. Gud hjelpe oss väl, det är ett underverk att du kunnat vara här så länge utan att bli upptäckt., Ja, om bara den här skråman jag fick i armen vore lite bättre läkt, så skulle jg gå när som helst, men jag kan inte räta ut.den förbannade armen, och det röjer mig genast. Det hjelper inte, du måste gå i denna natt, det bär så väl till efter de äro borta der nere. på gården.p Gå ja, det är lätt sagdt, men hyart? och utan pengar; visst har jag lite af min hyra innestående hos skepparen, men hyad gagnar det?. Om du-intevore.ett sånt våp, så kunde jag här haft det bästa tillfälle att-fårmig lite hos den här gamla köringen, hon Har allt sina murklor hon, både i pengar och annat.s Gud vare oss nådig, vill du bli tjuf med sen du blifvit mördare, ty Lagerstam är död han, jag har inte yelat säga dig det. Är han? Åhhå, detvar dumt; men hvem kar bjelpat; Det är, som du säger, bäst jag er niig af med allra första; men fan så godt pömställ 2 var det i det här gamla råttboet, och inte kunde de söka mig midt inne i stan ågra steg ifrån krogen, der det skedde; det var igt det 4. Jå, Ja, Gud välsigne ig, Louise, för det dy gjort mig den här väntjensten 3; det vore 3ynd om du skulle bli olycklig föret. Öppnandet af porten åt gatan och bullret af steg och röster afbröt samtalet, Det var Alfrods fosterföräldrar, som nu ändtligen hem