FIVLCBEAVLi.19 1 HSOPpL Äro rikets nu församlade ständer-lagligen berättigade att uppdraga rikets styrelse åt kronprinsen? II. Vi tro oss i våra föregående tippsatser hafva anfört tillfyllestgörande skäl för den åsigt: vi uttalat, att rikets nu församlade ständer icke äro genom några grundlagsstadganden berättigade att uppdraga regeringen under konungens sjukdom åt kronprinsen, eller öfverhufvud att nu förfoga om rikets styrelse, eme dan sättet för regeringens förande under konut:gens sjukdom, sålänge han icke längre tid än tolf månader varit derigenom hindrad att befatta sig med regeringsärendena, är redan förut genom grundlagen och riksakten -på det nogaste bestämdt, och dessutom den riksför samling, hvilken efter förloppet af nämde tid eger vidtaga deti författning om rikets styreiser, som då nyttigast synes, måste enligt 91 och 92 SS i regeringsforinör särskilt för detta ändamål af interimsregeringen sammankallas. Vi hafva äfven ådagalagt, att-denna uppfattning icke allenåst är den enda, som öfverensstämmer med grundlagens ordalydelse, jemförd med riksaktens här tillämpliga. stadgan. den, utan äfven fullkomligt öfverensstämmer med en förnuftig, konstitutionell och folkets rätt .bevarande tolkning af lagens grund och: mening. l Den enda invändning, som bhäremöt kan göras med något anspråk på öppmärksamhet, är den, som bämtas från den förmenta, orim: ligheten deraf, att i fall riksdag redan vor: ; samlad; när tolf månader af konungens sjuk dom förflutit; äfven en sådan cskull efter dönna tolknisg vara oberättigad att Vidraja författning omYikets styrelse, samt cn ny fö detta ändamål böhöfva sammankalla. Sva? iet härtill är helt enkelt: sådan är lagen. Ocr orimligheten deraf är icke större, än den är i det fall, som äfven enligt våra grundlagar kan inträffa, att urtima riksdag ännu är samlad, när tidenför lägtima riksdags samman! träde inträffar: Har den redän samlade riksdägen icke afslufat sina ärbe en) när tiden för den nyas sämmanträde ät inne, så kunna de i.ena som i andra fallet upptagas och; bringas till sluv af: den sammanträdande.: Något synnerligt ellerumnågot. betänkligt): afbrottii riksdagsarbeterta -behöfver icke ens derafiblifvaår en följd, enät! det snara-arinalkandet af en ny riksdag säkefligen skulle bidraga att höltösarht påskynda de redan sgmlade ständerriar verksamhet, och ingenting borde, hindra desse att fortfara medisina arbetensändasintilli.dess de nya sammanträda. . De. riksdagsmän, som blifvit återvalda, behöfde icke ens resa hem, och troligt är, att detta blefve förhållandet med de flesta. Vissa olägenheter al de med riksdags afslutande och öppnande förenade fötnäaliteter kun 1e väl ioke helt och hållet undvikas, mer äfveh de skulle säkerligen vid ett sådant tillfälle mer än eljest inskränkas till det oundgängligaste; ochetti nyttigt exempel för framtiden möjligen till och med isdethänseendet derigenom vinnes. Emellertid hade lagens fordran blifvit uppfyld, som bju: der att-rikets ständer skola vera folkets representanter, och att för detta ändamål folket eka!l vid vissa genom grundlagen noga bestämda tilfällen utöfva sin valrätt. Så enkel är saken, när man. antager. en naturlig och -förnuftig. grund för grundlagens föreskriftern; Det må vara Svenska Tidningen obetaget att finna detta påstfende befängdto och vittnande om ett fullkomligt-blindt sätt att läsa våra grundlagar,,. säsviu, Acres oc Ae gens numer, eller till och med finna det vara från Aftonbladets ademokreatiska ståndpunkt oförklarligt, såsom det löjligt nog. hette i gårdagens, Allmänheten-skall icke misstaga sig (2 å bvilkendera sidan befirgdheten och Mindhaten bär ligga, eller om ti genom bträngt fasthållande af folkets lagliga rätt; såsom stående öfversbåde konung. och;ständer, blifvit vår demokratiska ståndpunkt otrogna. Men om således rikets nu församlade ständer icke genom , nägra. grundlagsstädganden äro berättigade att förfoga om rikets styrelse, så frågas; huruvida de. möjligen blifvit de! eller kunna blifva det derigenom att konungen dertill gifver sitt samtycke. Det är derina splitternya statsrätt, som nu antages af justitiestatsministern och konungens samtliga rådgifvare, hvilka med honom instämt, i uppenbar strid med den åsigt, som samme justitieminister för några månader sedan högtidligt uttalade på riddarhuset. Man har likväl icke kunnat anföra ett enda grundlagsbud till stöd derför. Man har tvärtom funnit, att åtskilliga grundlagsstadganden stodo i fullkomlig strid. dermed;.. Man har; derföre varit angelägen att så mycket .som möjligt. förringa. giltigheten af dessa hinderliga stadganden, och sedan man dels genom antagandet af vissa hos lagstiftarne förmodade motiver, med förtigande afandravida vigtigare; dels genomlag: stiftarnes beskyllande för en glömska och-en brist på förutseende, som är alltför orimlig att här kunna antagas; sökt advocera bort både ÖN delse: och betydelse af befintliga.och gällande stadganden, stannar man i: statsrådets protokoll vid en shitsats; som innebär ingenting mindre än den nya och äfventyrliga läran, att rikets tillfälligtvis redan samlade ständer skulle genom konungens samtycke. kunna erhålla en rätt, som först tillkommer nya ständer, hvilka enligt grundlagens bud skola särskilt för-denna rättautöfring satomankallas, och att uti grundlagens tydligt uttryckta tidsbestämmelse för utöfningen af en rätt, som tillkommer rikets ständer allena, icke finnes något hinder för () Se Aftonbladet n:r 212 och 213.