Aftonbladet – 9 september 1857, sida 2

nrg Re Mr Ära AA AE ett tal — om ryska zardynastiens välgerningar mot Finland. (Slutet följer.) Vi sbamånga gånger -haft -tillfälle7 att visa, att det parti, som kallar sig det konservativa, är uppriktigt konservativt endast så länge som det är fråga om att bekämpa. det politiska framåtskridandet, men att det deremot icke har nägonting:emot att lemnaivörds naden för och helgden af detbestående å sido, om det gäller att i en tvär vändning genomdrifva någonting, som man tyckerskulle bättre än-nu -befintliga grundlagsstadganden öfverensstämma med den monarkiska meningen i vår författning. Ett särdeles intressant bidrag till nämde partis karakteristik är det sätt, hvarpå dess organ inom Stockholms: pressen ru uppträdör i frågan derom, huruvida grundlagens: och riksaktens bud i afseesde på ett sådant fall, som nu inträffat, att nemligen konungen af sjuklighet är hindrad att regeringsärendena sjelf vårda, skola tillämpas-eller-lemnas å sido. Då Svenska Tidningen karakteriserar de artiklar, i hvilka vi erinrat om: de bestående grundlagsbuden och derom att hvarken regering eller ständer ha rätt att från dem afvika, såsom. oroliga. be arbetningar., måste man, sanningen till äras medgifva,.att. Svenska Tidningens bearbetningar i motsatt riktningsäro bögst roliga, så vidt man endast afser det formella och betraktar det högst kuriösa sätt, hvarpå dess satrer ooh påståenden äro sammankedjade, och de språng i bevisningen; som göras, allt-under det att det värda bladet omkring hufvudfrågen ännu går såsom katten kring het gröten Svenska Tidningen begynner med att undskylla styrelsen, om den skulle ha några planer att bryta emot grundlagens-döda bokstaf.. Sedan manasgifvit det beståendegrundJlagsbudet en så nedsättande benämning som möjligt, skyndar. man-att åt det ifrågasatta attentatet mot grundlagen -ge:det-mildt klingande namnet en allmänt nyttig, om ock ovanlig åtgärd. . Det är naturligtvis en handling af mod och sjelfuppoffrande patriotism, om statsrådet vill. sunderkasta, sig ansvaret, för en dylik handling,. då deremot-ett mot, satt handlingssätt, ett samvetsgrant fasthållan: de vid grundlagens: döda bokstaf karakteriseras såsom en feg räddsla för riksrättsbusenp. I sammanhang dermed: får .man en intressant upplysning om, hvad som. egentligen ) utgör det karakteristiska kännetecknet. på.,en konstitutionell regering och ett;konstitutionelt handlingssätt. Det sant konstitutionella består icke uti ett troget fasthållande vid konstitutionen, nej långt. derifrån, det konstitutionella består just uti-att våga något på-sitt ansvar,. Louis Napoleons beteende i Decem: ber 1852 blir sålunda utan. tvifvel i Svenska Tidningens ögon. ett . mönster: för konstitutionalism, ty han vågade icke så obetydligt, för att få behandla franska författningens adöda bokstaf så, som honom nyttigast syntes. Derefter följa försöken att OR grund: lagen och riksakten en annan tolkning, än den. fullkomligt. kläraz och tydliga, i enlighet med hvilken de ifrågavarande. stadgandena redan blifvit tvenne särskilta gånger tillämpade, För att. bevisa att konungen bör kuns na anses :ha rättighet att föreslå sarit rikets ständer att besluta, det kunglig, makt och myndighet skall uppdragas åt kronprinsen, hoppar-Svenska Tidningen från det ena falska antagandet till Fdet andra. Först heter det, aft då interimkregeringen har rätt att sammankalla ständer och storthibg, kan den nät som helst göra detta foch öfverlemna å dem att om riketsstyrelse: förordna. Här lerhnas naturligtvis alldeles åsido det bestäm? da stadgandet i.92.8 regeringsformen; att. ett sådant öfverlemnande, åt. rikets ständer att förordnasom styrelsen först skall ega fåm, sedan åftatsrådet (interimsrbgeringen) fört atyrelsen längfe tid än tolf månader. Sedan smansålunda falskligen antagit,att intbrimsregeringen hat, en sådan rätt; sluter manderaf, att kohutigen Måste anses ha sam: ma rätt att sammankalla representationen-och för den RE ett-emot40 8 regeringsakten och mot: Srriksäkten stridande försag. Och har Ban nu denna rätt, heter det vidare, så låter ytterligare fråga sig; om icke konungetiy när ständer och storthing redan äro tillsammäns, må Kunna tillkännagifva dem, att! hans läkare intygåt, att bhan behöfver minst ett år för att återställa sina af ansträng ningar medtagna krafter, och om han icke då har rätt att föreslå en rådan rikets styrelse, somligger i grundlagens mofiarkiskd metling: Detta om konungens och regeringens rätt och befogenhet. Hvad ständerna angår, så framER FAST EN EEE EE SE NN ARR ANA OA