Aftonbladet – 9 september 1857, sida 2

Ni finner i detta tal af doktor Nordenskjöld väl i korthet, men med stor frimodighet och klarhet uttryckt den betydelsefulla förändring, som föregått i Finlands inre med afseende på dess ställning till Sverge, samt äfven orsaken dertill, nemligen att pisenare tider ett mäktigt, ett okufligt-medvetandeom rättighet till frihet vaknat hos oss. Dessa ord behöfva inga vidlyftiga kommentarier: -det är den-gemensamma -bildningens frukt; behofvet af-en frisinnad utveckling, hvilken åter i Finland; efter nära femtio års domning, börjat utveckla sig i dagen, och som helt naturligt måste återknyta till Sverge de sympatiens och broderligbetens band, som föregående, till .en del förklarliga: omständigheter kommit -att brista. Om Sverges fortfarande broderliga känsla hafva flera prof, och icke minst på senaste tiderjf innerligt öfvertygat oss. Talet var, såsom sagdt, frimodigt, men det innehöll intet annat än sanning och hvad som väl tålte vid att höra. Toasten emottogs med stor liflighet. Men en stund derefter uppträdde professor Cygnzeus; vår störste vältalare, och höll ett tal — om ryska zardynastiens välgerningar mot Finland. (Slutet följer.)