Aftonbladet – 1 september 1857, sida 3

oredraga Traysers i: strumenter, men. beklaga att de icke hafva någo transpositionsinrättning, gifva et anvisning, huru d för ett ringa pris kunna få båda fördelarne förena i: Härjemte anser han sig:böra tillägga, att såväl Cronwail som hr Datinström äro helt och hållet fräs mande för denna uppsats. dn Nöden i Finland. i edicine kandidaten E. Nylander i Fin land; som af sin regering blifvit utsänd -:t bländ allmogen i en del af nörra Finlår sprida; kännedom om sättet stt ef renoci islandsmossa bereda ett -helsosamt och näran de nödbröd, har uti tvenne bref, i samman drag meddelade i Åbo Underrätt.lser., em nat. en upprörande ski dring af tillståndet de trakter, han besökt. Det i den fiozkatid. ningen meddelade sammandraget är af föl. jande lydelse: Sedan jag några dagar uppehållit mig i Uleåborg i afsigt att derifrån kunna medföra färdigbaksd lafbröd, afreste jag, medförande öppna order till kro nobetjeningen att på allt sätt vara mig till tjenst I Pudasjärvi började jag min verksambet med er profbakning hos länsmannen Nordberg, som på de mest välvilliga sätt gick mig tillhanda. Tillfälle var särdeles lämpligt i anseende dertill, att folk frår alla delar af socknen just samtidigt hade församlat: vid kyrkan, dels för en transport, dels för att uttaga understödsmjöl, hvarigenom jag erhöll lägebhei att :samtala med dem, utdela åt dem afden broschy: pom-lafvarnes användande till födar, som jag medförde, samt att underviså dem deruti. Den stora sjuklighet, bestående af koppor, messling och nerv. feber, som fans rådande inom socknen, förmådde mm:s att företaga en längre färd uppför Livojoki åt Si mojärvi trakten, hvarvid jag gjorde smärre u:firde till fots till ödemarksgårdar, både för att ckö ge råd åt de sjuka och. för att sprida ut win lära; -Sålunda reste jag. i Pudasjärvi. moderkyrkoförsamling tjugofem mib och var dervid; för att medhinna allt, både dag och natt: till vägs. 7 Ölverallt hade jag med mig och utdelade Jafbröd hvilket emottogs .med .största intresse och erkändes allmänt till sin smak stå vida öfver bark och halm äfvensom. hvitmosså (sphagnum, suosamma!), hyilkeh här äfven) ätes. Med förvånande beredvillighe: tycktes de.vara .betänkte på att försöka det nja brödets såsom det får heta, Hos länsman Nordberg kokades äfven gröt af islandsmossa, och som för tillfället i bagarstugan befann sig en bonde, hvilken i alla sina dagar ätit bark, så framsattes för Bonom af gröten i en träkopp. Med största försigtighet smakade gubben först på den ovanliga ånrättningen, men snart slefvade han med stigande hastighet uti sig koppens innehåll, allt under det han då och då sände ev misstänksamt forskande blick omkring sig för utröna, om någon möjligtvis funnes sinnad att sätta en gräns för tillfredsställandet af hans aptit. Sedan allt var förtärdt, steg han allvarsam upp och sade: nog skall åtminstone för mig barken få bli orörd, då jag numera kan få sådan bär mat, och aldrig vill jag bättre ha.. — Jag har allt skäl att vara nöjd med resultaterna af min verksamhet i Pudasjärvi, och kan-.i detta afseende hoppas det bästa äfven för framtiden, emedan. säväl presterskapet som kronobetjeningen på det lifligasie nittlska för saken. Dessutom arbetar distriktets provincialläkare, med. d:r Palmros, jemväl med stor ifver på samna sak. Lafmjöl, blandadt med rågmjöl, kommer numera tfven att delas ut såsom hjelp åt de fattige... En sådan blandning, med en tredjedel rågmjöl, kommer ej att kosta mer än 18 kop. pundet. FEit stort streck uti alla beräkningar är det dock, att i Pudasjärvi såväl som i Kuusamo renarne dels ktit pp. dels sändertrampat renmossan, så att den är vär att få; men islamdsmossa förekommer dock ämmeligen ymnigt, i synnerhet på. vissa ställen. Om jag i Pudasjärvi moderkyrkoförsamling var beåten med min framgång och med folket: medgörighet, så blef förhållandet deremot annat i trakterna ring Jokijärvi bönehus. Här mötte mig alla möjiga svårigheter. Allmogen menade: hur kan man ta sådant, hvaröfver ormar och ödlor krälat?, Knapast kunde jag få någon att hämta mig laf till profakning, och då jag slutligen med mycket prut bragte em dertill, erhöll jag ..endastnlitet renmossa; med örsäkran.. att. islandsmossa: icke var till: finnändes umellertid. samlade jag sedan -med-biträdes:af.-en umma en: hel ibördåvaf sistnämde lafart. Då äddtgen en och annan -slutligen lät beveka sig att göra örsök enligt de:broschyrer jäg utdelade, så finnes kväl någon. förhoppning att det. nya brödet viner insteg äfven här. Likasom i Pudasjärvi kommer lsndmjöl att: utdelas: åt härvarande fattige. : Jokiirviboerna äro de råaste och mest misstänksamma ersoner. jag sett. Ville man gifva;:medicin åt en juk, hände det stundom att denne oryggligt vägrade tt intaga. någonting, och på förnyade. anmaningar j.gaf annat svar än: ei, ei. vaikka tappasi Sjuka unnos: dock; öfverallt. Missnöjd lemnade jag Jokiirvi och kom den 11 Juli hit till Kuusamo, hvarest It tyckes vilja gå bra. 2 För att gifva dig en föreställning om den berrsande nöden, vill jag blott säga, att på alla mina irder — ty jag har siändigt gjort smärre utflygter, som till Hirveskoski, Taivalkoski och flera byar, vilka: det ej tjenar till något att här uppräkna — Ar jag ej flerestädes än på tvenne gårdar i Pudasrvi sett -rent bröd, men på hundrade andra ställen adast barkoch halmkomposter, och då. jag rådde ervfeberkonvalescenter att äta. gröt m. m. dylikt, ar jag oftast fått till svar: ja, hvaraf skall den öras, då intet mjöl finnes? jag har då naturligts bedt dem använda islandsmossa. I den mängd små nybyggen och torp, som här finnas, är det ke ovanligt att man ej haft ens; ett doft mjöl-att anda med barken. Fisket är flerstädes dåligt, så it mjölk är det enda, som står att få til egentlig ida: Utsigterna för nästa år äro j mörka, ty af råen blir på de flesta ställen intet;. emedan brodden irstörts under den, långa, kalla vårens Under somaren har den rådande torkan i förening med köld irdröjt kornets växtlighet. Dessutom har det inäffat med en och annan, att han icke kunnat föraffa sig utsädeskorn och nödgats lemna sitt fält ,esådt. Länsmannen Här i Kuusamo uppgaf, att irmäre en tredjedel af hemmansegarne härstädes ej ft något kornutsäde, utan deras åkrar :,stå svarta. Ilt detta vore mer drägligt, om ej. den förfärligaste uklighet råde i öfre delen af Pudasjärvi och örre. delen af Kuusamo socken. Nervfebern har ort sin rund i de flesta gårdar. Det har ej varit got ovanligt att alla åboerna i en gård insjuknat, att grannarne nödgats sköta hela sällskapet. Jag r sjelf besökt flera gårdar, der blott en enda varit sk, och alla andra, stundom till ett antal af sju er åtta, legat i nervfeber samt i yrsel raglat öfr hvarannan. s De raskaste stryka vanligivis ned: lan lemnar sjukdomen en gård förr, än den gjort rund hos alla inbyggarne. Kyrkoherden i Pusjärvi uppgaf, att i hans församling, förnämligast : På våren, af: 6000 personer dött närmare 200. st bedröfligaste af allt är, att;det mjöl, som säljes r till 56 kop. pundet (på kredit mot säker -bosn), tillfälligtvis är. af så dålig beskaftenhet; ab Attan utgöres af en enda klump, som är: grön till rgen och så förskämd, att folket, eburu uisvultet; n det är, med största. svårighet kah förmås ati. rtärå detsamma. Hvarje matta måste dessutom