Aftonbladet – 20 augusti 1857, sida 3

grunden sdertill är dock ingalunda, såsom den ärade ledamoten trör, att söka i frågan om furstendömenas förening eller icke-förening, . utan i en meningsskiljsktighet, isom uppstått t om-lsgligbeten eler olagiigheten af dei Möl dau försiggångna valen. Den ärade ledämoten vet, attenligtParisetfördraget skulle i båda provinserna rtepreseitativa församlingar bilt das, för att tagai öfvervägande olketsbehofoch t önskningar beträffandeden inre organisationen; aft de sex makterna skulle utse kommissarier, som under valförrättningarne och da derpå följande rådplägningarne skulle uppehålla sig i furstendömena, samt att, när Gecsa församlingar uttryckt sina önskningar och kommissarierne afgifvit sina berättelser, såväl önskningar som berättelser skulle framlöggas för pariserkon fressen, hvilken för detta ändamål åter skulle församlas, likväl ej på det förra sättet, utan zkulle den beståsaf de-ständiga sändebuden i Peris. Den sålunda sammansatta kongressen — äfven Turkiets ombud skulle vara närvarande — skulle söka att.gemensamt-med sultanen åvägabringa en öfverenskommelse om de båda provinsernas tillkommande ställning. För verkställandet af detta aftal utfärdade Porten till guvernörerna i Wallachiet och Mol dau en firman, hvarigenom ordningen för valförrättningarne faststäldes. Tvifvelsmål uppstodo -om rätta stolkningen af-visg ställen i firmanen: Firmanen hade blifvit uppsatt med enhälligt godkännande -af representanterna för de sex--i-endrägt med-turkiska regeringen i händlande makterna. Några förklaringar af1 gåfvos sedermera — den 30 eler 31 Maj — jaf den turkiska regeringen. rörande firmanen. i Dessa förklaringar sändes: till kommissarierna Ii i Bukarest och skulle tillställas guvernören i I Moldau, för attstillämpas ioke-allenast i, WalI lachiet, utan äfven:i Moldau, för så-vidtde, li betraktande af de uti båda landskapen rådande olikbeterna .i författning .och Jagar, kunde: tillämpas. Till-följd. af-konfusionen i telegrafdepeseherna och den oordentlighet;som de .personer. läto. komma sig till last, hvilka det ålåg att foriskaffadessa dokumenter — jag talar nu om den turkiska regeringens embetsmän — försiggingo : valen i Moldau utan afseende på föreskriftertia i förklaringen öfver firmanen. Den åsigten gjorde. sig sedermera gällande från åtskilliga -håll, att det ej gått lagligttill väga vid valen i-Moldau samt att dessa skulle utfallit annorlända, om man hållit sig strängt vid firmanens. föreskrifier. :I anledning häraf gjordes: föreställningar hos .sändebuden i Konstantiropel, och fyra af dem, inemligen franska, ryska. preus:iska och saridinska sändebuden, uppmanade hvar för sig, (och utan att uppträda gemensamt med engeliska och österrikiska sändebuden, den turkiska iregeringen att förklara de moldaviska valen ogiltiga, revidera vallist na och låta nya val iförsiggå.. Porten ansåg detta varaett anspråk, ihvarom; då det afsåg frågor, som blifvit af ide sex makterna gemensamt afhandlade, ej jen makt ensaw kunde fatta beslut, oc3 vägrade iderföre att göra afseende derpå, hvarvid den dock förklarade, att om samma snspråk framställes af alla de sex mektersn, så skulle Idetta förändra saken. Härpåi uppkommo missIhölligheter å alla sidor, och följden blef den, stt franska, ryska, preussiska och sardinska sändebuden antingen neitogo sina flaggor eller åtminstone stodo i begrepp att afbryta den diplo 7 atiska förbindelsen med sultanens regering. Det besök, franske kejsaren, åtföljlaf sin utrikesminister, nyligen gjorde i Osborne, beredde engelska regeringen ett tillfälle att komma föfverens med franska regeringen rörande denna angelägenhet, och det resultat, till hvilket vi kommo, var, att utan tvifyel tillräckliga skäl vore förhanden till antagandet;: att formstridigheter blifvit begångna, för att, fastän desamma ännu icke blifvit bevisade, göra det ;önskvärdt i Portens eget intresse, att en revision af vallistorna företages, att dessa vallistor bringas i öfverensstämmelse med :firmanen, och att nyval förrättas i Moldau, med de reviderade vallistorna till grundval. Vi. hafva skäl antaga, stt den österrikiska regeringen är böjd att gilla detta förfarande, och; hysa under sådana omständigheter den. förhoppningen, att sultanen, i känslan deraf, att bans värdighet och sjelfständighet icke lida något. genom hans eftergifvenhet för alla sina allierades gemensamma föreställningar, skall vidtaga de åtgärder, som vi rekommendera, nemligen kasserandet äf denya! valen, revidering af vallistorna samt nya vals förrättande efter omkring 14 dagar. Detglöder mig derföre att kunna säga, att alls intet skäl förefinnes till den farhågan, att en weningsskiljaktighet mellan engelska och franska regeringarne skulle leda till ett afbrott uti den harmoni och det goda förståndssom hittills herrskat mellan de båda länderna: Afven om de. neapolitanska och grekiska. fråzorna berättas en ny öfverenskommelse; mellån vestmakterna hafva blifvit träffad i Os-: borne. j Ytterligare hafva åtskilliga handlingar rfö-! rande myteriet i Ostindien blifvit offentliggjorda. Bland annat förekomma: -en-resolution och proklamation af generalguvernören ach den indiska rådkammaren, hvari hvarje ifsigt att tillåta sig några ingrepp ikastväsendet eller hinduernas religiösa tro förnekas; en Fesolution af handelsföreningen i Kalkutta, . hvari densamma erbjuder regeringen sitt bistånd, äfvensom regeringens svar derpå; en resolution af frimurarne, äfven medtillbud att understödja regeringen; en adress af franska konsuln och de franska invånarne i Kalkutta, hvari de på det vänskapIigaste erbjuda sina tjenster i händelse af behöf; en berättelse om sammankomster mellst inföddeiKslkutta samt mellan motemsdlaner forndes hvilka ådagalägga en -ganska lojal sinnesstämning, om essutom har ett bihang till de föra offentliggjorda handlingarne utgifvits, 2 ITALIEN. Från de italieneka staterna hade oroande underrättelser ingått till Paris. Stor jäsning råder i Italien, och man fruktar utbrottet af nya revolutionära rörelser.