Aftonbladet – 20 augusti 1857, sida 3

det storthinget i afseende å mellanrikslagen uttalat sig på sätt, som under nämde debatter skedde, Naturligtvis påräknar Aftenbladet, att storthinget skall ställa sig på den konservativa -sidan och -uppträda för hbevarandet af det bestående,. UTRIKES. Stralsundsposten medförde tidningar från London ef den 12, Paris, Brissel och Berlin af den 13 samt Hamburg af den 14 dennes. FRANKRIKE. Monitören berättar, att vid napoleonsfesten 1142 straffångar skulle benådas. Erkebiskopen af Paris, kardinal Morlot, bar blifvit utnämd till öfverhofpredikant. Enligt. Monitören kommer en minnespenning att slås, för att utdelas blend franske och utläniske militärer, som tjevat i den franska, hären under åren 1792-1815. Ds nyvalde medlemmarne af pariseradvokaternas råd -ha enhälligt till sin-förman-eHer batonnier, återvalt den jallmänt sisöm re.gublikan ansedde hr Lionville. Ett bevis på huru strängt man i Frankrike bandhafver kustbevakningen efter de sista händelserna i Genua, Jlemnar ett missförstånd, som i Marseille väckt stort uppseende. Ångfartyget Bulldog), som, prydt med venetianska lyktor, hade ombörd ett stort antal berrar och damer, gick fill sjös på en jaftonlustfärd; Kronosavisoångaren: sChacalp, som tjenstgör såsom kustbevakningsfartyg, iprejade Bulldog flera gånger; men:då omibord var musik och muntert glam, märktes detta icke på Bulldog. Chacal utsatte då en jolle med en fänrik och sex man, som Ihade befallning att anhålla ångbåten. Fänriken aflossade sin pistol på-Bulldog och sprang Jenite sitt folk med dragna sablar ombord på fartyget, der allmän bestörtning uppstod, synnerligast som de flesta af passagerarne voro damer. Efter liflig ordvexling fick Bulldog slutligen fortsätta sin förd. . ENGLAND. Uti underhusets möte den 12 dennes tillkännagaf skattkammarkansleren, att han under förra sessionen visserligen haft för afsigt att för tre år höja sockeroch tetullarne, men att han till följd af parlamentets upplösning varit nödsakad att endast för ett år, från den 1 April 1857 till samma dag 1858, höja dem. Han ämnade nu för ytterligare tvenne år fag!ställa dessa förhöjda tullar; hvilket han re-. dan nu tillkännagaf, på det attiköpmännen! måtte sättas i stånd att derefter limpa sin: åtgärder. Vid samma tillfälle yttrade sig skattkammarkansleren äfven om regeringen: financiella förhållände till ostindiska kompaoiet i anledning af det nuvarande tillståndet i Ostindien. ; Man styckes vara af den tron, yttrade han, att regeringen skall blifva nödsakad utaf parlamentet begära penningeanslag. Han hade meddelat sig med ostindiska kompaniets. styrelse ockerbjudit regeringens bistånd, men styrelsen hade, efter en grundlig rådpligning i ämnet, funnit sig icke vara försatt i den ställning, som gjorde det nödvändigt för . henne att upptaga Tån. Naturligtvis är det omöjligt att säga, huru snart financiella behot inträda, men under den ostindiska skattkammareni nuvarande ställ ning förefunnos, enligt hvad regeringen in-. bämtat, fullkomligt tillräckliga tillgångar att tillfredsställa alla anspråk, som göras på densamma. Under sådana omständigheter fann Hennes M:ts regering sig icke hafva anledning att af parlamentet; begära något-penningeanslag. Flvad! den engelska skattkammaren betröffade, så vore den fullkomligt i stånd att bestrida alla erforderliga utgifter: Den 11 dennes interpellerade : hr: Disraeli; ati underhuset premierministern rörande fråsan om Dönaufursteridömena med följande ord: Underhuset känner , alt det franska och de tre öfriga makternas sändebud i Konitantinopel Hedtagit sina flaggor, sämt, såsom ag deraf kan sluta till, åtminstone tills vis: lare afbrutit den diplomatiska förbindelsen med Porten. Såsom det förljudes, har orsasen härtill varit en meningsskiljaktighet iafeende På den regeringsform, som skall inöras i furstendömena. På konferensernas tid örätsatte mån, att Frankrike och England OTO eniga i siha åsigter ,oh att båda makkap. Ne för en rörening af dessi båda land1: vu Viker det sig dock, att en stridig onttik följer af dem. Jag tar mig derföred fribeten fråga den ädle lorden, om han kan lemna underhuset någon upplysning i detta: imne, om det för närvarande är us gt till en vänskaplig uppgörelse af Frankrikes och Eng-; lands olika äsigter i denna: fråga, eller om