Aftonbladet – 20 augusti 1857, sida 2

—— LL. måtsalen, der vi fingo hajfenor, feta små kakor öch en bop besynnerliga rätter, hvilkas beståndsdelar jag omöjligen -kan uppgifva, allt begjutet och blandadt med-recinolja. bDet är ju ett medikament? inföll prostibnan. j Ja, här; men i Kin: en god, förträfflig matolja, fastän vi europeer. ej riktig kunna finne smak i den — och som kryddor eller sås någonting, som man. sade mig var tusenfo: tor, en mycket fin rätt det också.n bDet är ju fasligt! 6 bDertill kommo svalbon. Det är en rätt, som har någon likhet med makaroni, eller ett mellanting mellan sådana och hjorthornsgelå, och allt. dötta -sköljdes ner: med sacchi, en Bpiritnös, något fadd dryck, som passerar för vin, öl och dylikt vid våra måltider. Föreställen er mig sittande med ett par pinnar i händerna och arbetande i min anletes svett att -balancera de kostliga rätterna upp till munnen! Mer än en gång förlorade bitarne balancen; det behöfs att vara jonglör för att bli mätt på det sättet. Det är ej besynnerligt att kinesarne äro så ordentligt folk, ty ge äta mat, som efter vår smak smaker nästan ingenting Men de kinesiska damernas fötter? frågade Carlina. De äro små, mycket små och vanskapliga. I Kiaa anser man konsten att gå vara ovärdig det täcka köret, som ordentiigen vinglar, fram de få steg en dam enligt etiketten får. taga. Att der gå som en menniska med fri-. ska lemmar är lika opassande; som här att. en flicka räddar en menniska från att brinna inne.n Ja, Ernst, sade Amy, den pojkaktighe. ten bar stått mig dyrt; jag heter än i dag fröken på kyrkteketo, fastän detta var osanming. Det var du, som var ute på taket, och jag höll mig helt sedesamt uppe i torvet, beväpnad med ett vattenämbar och en svabb för att släcka, när det började brinna här och der i spånor och stickor och eld kommit för nära.