Aftonbladet – 19 augusti 1857, sida 2

Sydow, tillstyrkt en tillbygnad af den norra armen af Helsingbotga attt: — Behållningen af den soir, som hr Westerdahl i fredags gaf till förmån för fru Ahlström, utgjorde 175 rår rmt. — Konungens befallningshafvande i Norrboitens Jän -här i Posttidningen meddelat en ytterligare redovisniogför: de till de nödlidande i länet insamlåde medlen, åtföljd af en sumwmarisk redogörelse för desta inedels användatide: Vi göra derur följande utdrag: Ealigt hvad den förut afgifna redogörelsen utvisar, blef största delen af de medel, som, intill den 27 sistl. April hit ahkommo, använd till uppköp af mjöl och andra lefnadsförnödenheter för Lappmarkens invånare samt endast stnärre poster i kontant utdelade bland fattigvårdsstyrelsefna uti länets kistsocknar. Betydligheten af de medel, söm effer nyssnämde tid postiägligen ankommo, äfvensom de gynsammare utsigter, som med den stundande sommaren voro att emotse, föranledde derföre, i afseende å lappmarkerna, der tillfällen till beredande af arbetsförtjenster i någon större skala icke kunna åstadkommas, ett förslag att vid utdelningen af dessa medel söka att med den tillfälliga lindringen uti ett förhanden varahie betryck förena jemväl ett varaktigare gagn för dessa orters jordbrukare, genom ingdlens användande såsom odlingslån. Sedan derföre lappmarkernes invånare blifvit i ämnet hörde och till förslaget lemnat sitt bifall, erhöllö vederbörande fattigvårdsstyrelser uppirsg att af gåfvomedlen använda så stor del som möjligt till räntefria lån åt behöfvande jordbrukare, hvilka lån skälle på det sätt få afbetaläs, att sedan låntågaren under loppet af hvarje är bevisligen styrkt, att ban å sitt innebafvande hemman eller nybygge verkstält. större eller mindre förbättriogar eller nyodlingar, en derefter lämpad afskrifoing å skuldsumman finge ske; till dess, om jordbrukaren sådant åstundade, hela skulden på detta sätt vore afbetald, då vinsten för låntagaren alltid vore ett utvidgadt och förbättradt hemmansbruk samt dymedelst större säkerhet för missväxter. Lån, som deremot icke på föreskrifvet sätt användas, skulle genast återtagas, för att till sådane personer utlemnas, hvilka bevisligen använde dem till jordbrukets förbättring. Naturligtvis hafva fattigvårdsstyrelserna äfven varit nödsakade att till fattige utan jordbruk äfvensom andra mindre arbetsföra personer utlemna understödsmedel, utan att dervid något annat kunnat afses än en lindring uti defas betryck för ögonblicket; men då fråga numera uppstått om kommunikationens underlättande mellan de nedre lappmarkerna och kustlandet medelst vägars anläggande, torde ett välkommet tillfälle öppnas, att vid de för sådant ändamål erforderliga f.rberedande undersökningarne använda personer, hvilka erhålla del af gåfvomedlen, dem de då få återgälda medelst arbete till kommunens bästa. Utdelningarne till fattigvårdsstyrelserna i kustlandets socknar ha skett i kontant, med förbehåll, att, såvidt görligt vore, arbetsförtjenst bereddes åt dem; som af gåfvomedlen blefve delaktige. Sammanlagda beloppet af hitremitterade gåfvomedel utgör denna dag 47,572 rår 8 sk. 11 rst bko, deraf endast 7 rdr 16 sk., som efter räkningens afslutande hit ankommo, icke hunnit utdelas; och finnas härstädes fullständiga verifikationer för medlens användande. Kongl. Maj:ts befallsingshafvande hembär slutligen å de hulpnes vägnar sin hjertliga tacksägelse till ej mindre enhvar af de ädelmodige gifvarne än ock till alla dem, som beredvilligt stält sig i spetsen för insamlingarne å olika orter såväl inom som utom riket. —— Länsstyrelsernas andra årsväxtberättelser. Från Södermanlands län (dat. den 15 Aug.): Under förra hälften af den månad, som förflutit sedan första berättelsen om årsväxten afgafs, hafva nästan dagligen regn fallit, hvaremot under senare hälften en ovanligt stark och ihållande värme varit rådande. Denna väderlek har, ehuru i början hinderlig för höbergningen, särdeles gynnat växtligheten och bringat säden till snar mognad, så at. då, enligt berättelsen för nästlidet år, rågskörden vid deuna ärstid änou ej kunnat börjas, är densamma i år deremot i det närmaste slutad. :I afseende å de särskilda isädesslagen äfvensom foderväxterna torde bedömandet för närvarande vara följande: Hvetet, ehuru det blommat under ofvannämde regniga och derföre mindre tjenliga väderlek samt fastän å en del ställen åkertont, är dock i allmänhet vackert och lemnar förhoppning om nära medelmåttig skörd. Rågen, bvars fruktsättning, enligt hvad isenaste årsväxtberättelsen nämdes, försiggått under gynsamma förbållanden, lofvar foll medelmåttig skörd af god beskaffenhet. Korn, hafra och bdblandsäd samt vicker hafva fortfarande förkofrat sig och syna:jemväl komma att lemna afkastnipg öfver medelmåttan. Ärter lofva att gifva rik skörd. Potatis och öfrige jordfrukter likaså; dock torde en fortfarande torka på dem komma att utöfsa ett menligt inflytande. Lin och hampa, som ringa odlas, äro af vacker växt. Höfångsten, som enligt hvad ofvan är nämdt i början förhindrades af rego, har dock sedermera blifvit fortsatt under den mest gynnande väderlek och är nu i allmänhet slutad. Den har utfallit ymnig å klöfveroch timotejvallar och medelmåttig å hårdvallsängar, men torde deremot å sidvallsoch kärrängar mer än till hälften understiga skörden under vanliga år. ——— — Danska regeringens af oss i går omtalade not till det preussiska kabinettet rörande de holsteinska angelägenheterna är af följande lydelse: I anledning af den till eders högvälborenhet stälda depesch af den 13 f. m. angående holsteinska författningen, har kongl. preussiska regeringen genom sitt härvarande ombud meddelat oss några anmärkningar och påståenden, hvilka innehållas i följande af hr v. Steffens i afskrift meddelade dokument. Som af denna handling synes, har berlinska kabinettet, efler erhållen kännedom om vår afsigt att förelägga de holsteinska provinsialständerna de bestämmelser, som närmare ordna omfånget af hertigdömet Holsteins enskilta angelägenheter, samt efter att derjemte hafva erfarit, att det skulle gifvas ständerna full frihet att otvunget och öppet uttala sig angående gränsorna för ständernas befogenhet, icke för tillfället funnit anledning att för sin del hänskjuta saken till förbundsdagen. Men derjemte, anmärkes vidare, om än vår depesch blott med afseende på Holsteins enskilta angelägenheter utlofvade en framställning till ständerna, utan att der uttryckligen talades om danska monsrkiens helstatsförfattning, antager den kongl. preussiska regeringen sig det oaktadt berättigad till den förutsättning, att ständerna, förutom den tillförsäkrade friheten att afhandla frågan om gränsorna för deras befogenhet, äfven erhålla frihet att: uttala sina anmärkningar och påståenden angående den ställning, som bör inrymmas hertigdömena och deras representanter i helstatsförfattningen, samt att göra gällande de rättigheter, som härflyta af de dem år 1852 gifna löften, ieke blott med afseende på specialförfattningarne, utan äfven med afseende på hertigdömenas EE SR