dött i vår slägt. Men det är klart att det är händelsevis ... Nåb, Thormann, du var ju en vän till salig konsertmästaren; kanske lvoren gamla bekanta? Ja, pappa, inföll Aurora, han anmärkte, då man omtalade att Aloys var halt: Visste ni huru han blifvit det, så skulle ni älska honom derför; och så är det.o Berätta den händelsen! sade. baronen. Det är rätt ängsligt i dag, så att vi behöfva litet förströelse.n Aurora berättade nu allt och hela händelgen, då hon skulle gömma sig bakom skärmen och Norrbin lät henne med egna öron höra att Aloys Thormann älskade henne. Nåh, då är det ju endast på sätt och vis du friat sjelf, sade baronen småskrattande. Ja, på sätt och vis, pappa lilla. Deri gjorde Aurora rätt, sade Thormann. Jag hade aldrig vågat mig att göra det. Nå nå, allt är bra sade baronen, och mamma är också nöjd... Men, Thormann, ställ till vackert derborta i din lilla våning En emma, klädd med violett sammet, åt mamma; det har hon så ofta önskat sig, men hon får den icke, nej, jag skaffar den icke; men hos er skall den violetta sammetsemman stö, och framför den ett vackert bord med två patiencelekar på... Åhja, Aurora vet nog! -Ja, söta pappa, det skall nog vara i ordning. Nyheter. Nu, Gudskelof! sade Amy, då hon en vacker men kall dag, klädd i en smakfull, men något oqvinlig lifpels och purprad af vinden — ty det var vad man kallar snålt väder, — steg in hos prostinnan Frykner. Hvad då, Amy lilla ? Jo, ser ni.-Hjelp mig af med den här gemena pelsen ... se der är mössan, lilla