Aftonbladet – 17 augusti 1857, sida 3

SJOIvA SKFTOLVTEL DIMMGP CH INaNBKG GISKUIUG. OCH val tentäta cisterner, hvaraf flera kunna skädas, utan att det inverkar på fartygets säkerhet. Systemet liknar något det, hvarpå de kinesiska djonkernä äro sammansatta, och har en ofantlig: öfverlägsenhet öfver det hittills vanliga försigtighetsmåttet, att förse långa ångbåtar med flera vattentäta skott tvärsöfver, hvarigenom åtskilliga fartyg blifvit räddade. Emellertid skiljer sig det af Brunel nu uppfunna bygnadssättet från alla andra fartygs derigenom, att hans skepp icke har någon utvändig köl, och inga från botten utefter sidorna uppskjutande spant, hvilka tyckas härleda sig från refbenen i djurens kroppar. Sådana rTefben uppkomma dock i sjelfva verket vid närmare granskning äfven i jätteskeppet der de bildas af cisternernas väggar. För att göra sig ep förestälining af denna sammansätthing, kan man tänka sig fartyget bestå af tvenne jernbetäckoingar, 3 fot åtskilda från hvarandra, mellan hvilka löpa 33 fasta förbindningar långskepps, hvilka på vissa afstånd äfven afdelas af väggar tvärsöfver. Demligen nedtill på hvar 3:dje fot, men högre tpp på 20 till 60 fots afsånd sinsemellan. Dessa motsvara till en del de vanliga spanten, ehuru de äro af olika längd; en del räcka endast tvärsöfver bo.ten af skeppskroppen, andra uppemot vattenlinien och ett mindre antal ända upp, men alla äro afskurna af hvarje långsgående förstärkning, hvilket senäre således här är hufvndsaken, Dessa sammänbindas ytterligare genom 10 vattantäta tvärskeppsskott, men långsefter löps dessutsm 2 jernväggar, 36 fot å!skilday uppstigande ifrån skrofvets botten till 8 fotöfver lastvattenlinien, utan genomgång eller hål. Derjemte är det näst öfver våttenytan belägna däcket dubbelt, och px lika sätt som skeppssidorna sammansatt sf afskilda cisterner, så att det i och för sig utgör en ofantlig stor flate, på samma gång det blir af en ojemförligt större styrka än hvarje snnat slags däck. Hvarje sådan cistern, som bildas genom afskärnvingarne af låsgoch tvärskepps-väggar mellan de båda skalen, är vattentät och kan medelst kranar och rör fyllas med vatten, ifall mat genom en sådan ballast vill hålla skeppet på sitt rätta läge, eller vid rengöring af ena sidan af fartygets botten, då man fyller den sndra sidans cisterner. Sedan sjelfva konstruktionen af skrofvet nu blifvit antydd, skola vi angifva dess förnämsta dimensioner och inrättningar för fortkomst, stufning, handterande och aflöpning. Längden är, såsom förat blifvit nämt, 680 fot (hvilket utgör något mera än !, engelsk mil); bredden af sjelfva skrofvet 83 fot; djupgåendet beråknas kom za att våriera mellan 20 och 28 fot; invändiga höjden från inre klädsen till öfra däck 60 fot (der finnas 4 deck med minst 8 fots höjd mellan hvarje); kajutorna upptaga en längd at 400 fot; deplacementet af skrofvet motsvarar 22,500 tons (ett vanligt endast seglande 74 kanons-linieskepp räknades vara föga öfver 2000 tons). Af bränsle ock fraktgods rymmes 18,000 tons. Jernet, hvaraf färtyget är sammansatt, väger 10,000 tons. Utrymme finnes för 600 passagerare af 1:sta klassen, 1800 dito af 2:dra klsssen och 10,000 man trupper. Farten beräknas att i alla väder blifva minst 15 knop, hvarigenom sen resa från England till Ö:tindien kommer att räcka 30 å 33 och till Australien 33 till 36 r. De ångmaskiner, hvaraf detta jätteskepp skal framdrifvas, blifva af 2 slag, pemligen de atr Russel förfärdigade hjulmaskinerna om. 1350 hästkrafter, soch af boleget J:s Watt komp. propellermaskine: om 1700 hastkräftar, hvardera bestånede a! 4 ång eylindrar. Men på fartyget kemmer att anbringas tillsammans 22 åogmwaskiner, nemligen 2 st. att drifva gångspel, katta ankarne, pumpa läns m. m. tillsammans -om 60 hästkrafter; 2 st. för att föra omkring propellern, då den är afkopplad (dessa hafvr egna pannor) om 40 hästkrafter; 10 st. ärbetsmaski ner, för rtt fylla och mata de stora ångparnorna, or 100 hästkrafter. Dessutom äro de störa propellermaskinerna för sedda med en särskild ångcylinder, genom hvilken dess stora, rörliga delar skola sättes i gång och baekas med lätthet och säkerhet. brartill Mepniskokrät ten så föga skalto forslå. Hvardera cylindern för ropellerns drifvande har 84 iums diameter och 4 hs slag samt är beräknad göra 45 slag i minuteo. hvilket drifver eu nominel kraft af 1700 hästar; mer med 25 ångtryck böra 50 slag erhållas, hvilke motsvarar 2000 hästkrafter. Dessa maskiner väg: 500 tons (omkriog 3000 sk). Trenne lag ångp.onor tillhöra dem. Hvarje ställ eller lag har 1680 möetalltuber om 3 tums diameter och 5!; fots länge samt våger 100 tons utom 90 tons vaiten. Propellern är 24 fot i diameter, har fyra blad och 37 fots stigning. Dess axel är 24 tom i diameter. 48 fotlång och väger 35 tons. Aktra axellagre: kan genom en sinnrik inrättning, liknande ett slag dykareklocka, der luften inpumpas, blifva tillgänglig: för maskivisten, som är i stånd att sålunda oms: det och dervid utföra nödiga arbeten. Propellerns maskiner och ångpannor ligga natur ligtvis så långt akterligt som möjligt, och äro alld: les skilda från .de. maskiner, som drifva skofvelbjv len. gbildningen till båda sker i 5 ställ ångpav nor, hvarje ställ åtskildt från de andra genom kol rom, samt försedt med 20 eldstäder, ledande till e skorsten Som hvarje ställ vpptager 40 fot i längde: af fartyget och har ett 20 fot låvgt kolrum, så et skorstenarne 60 fot från hvarandra. De 3 ställ, be räknade att drifva propellermaskinerna, blifva på f: brikanternas föreställning något oljka de båda stä:! som Scott Russell gjort till hjulmaskinerna. . Likv! komma alla pannorna. att stå i två rader, å öms sidor om en-utefter kölen löpande gång, och hafv eldstäderna tvärskepps, både från denna gång oc från en: annan långskeppsgång bordvarts, blott s lång som hvar panna. Eldstäderna. äro 5 på hvar dera sidan af hvarje panna, och de midt för hvar : andra mötas vid en.femensam eldstadsbro, der låga: från ömse sidor uppgår i ett längs pannans midt le dande eldrör; hvsrifrån elden vidare ingår genor de öfver eldstäderna liggande metalltuberna och der pfter i ett eldrör längs hvardera sidan, öfver eldste : derna, till skorstensuppgången. Ett ställ panror lig ger förom bjulaxeln, och. blifver således så mycke: mera skildt från de andra, som maskiorummets längd. Detta rum är så bredt som hela afståndet mella: fartygets. båda förstärkningsskott. Derntaf upptag: hvardera af de oscillerande maskinerna 10 9 i bred den af fartyget, och. mellanrummet mellan: de inr: jagerbockarnes medellinier är 12!, fot, Skofvelhbjulen äro. 56 i diameter, skoflarnes längå 13 och deras bredd 3, hvarje stöttad af 3 armar atgående från. hjulcentra. Dessa stora hjul hvile hvartdera i etf lager, utbygdt från sidan af fartyget så mycket, att lägrets ytterkant ligger 5 fot derifrån. och ar une mellan lagret och skoflarne är beSaga uppgångstrappor mellan de 2 öfre däc Ken, år trsppor.således äro anbragta inuti hjulausen. Axen ligger så högt öfver det af vattentäta isterner konstruerade undra däcket, att en man kar på detta däck gå. rak. under hjulaxelo. Hjulhusen räcka Jagefär 54 högt öfver vattenlinien och äro til! tor del beklädda med jernplåt, men synas mindre in på ändra. ångbåtar uppstiga öfver relingen. Skof I arneckomma dock, Där fartyget är djupast tryckt, tt nedgå 12 fot under vattenlinien. Om man. antager att skeppet kommer att ligga 8 fot djupt, så blifver arean af dess största genomkärning tvärskepps — 2000 qvadratfot. Skulle man lå förutsätta att den verkliga kraften, som älla ångnaskinerna tillsammans utvecklade för framdrifvande, botsvarar 10,000. hästkrafter (eller 3 gånger den noninella kraften, hvilket äfven för smärre maskiner r ganska vanligt), så borde hastigheten uppgå till 7 engelska landtmil i timman. Efter dylik beräking skulle hjulen ensamt drifva skeppet till-12!, nils fart, och propellern till 14. Detta dock allt tan att beräkna det motstånd, som propellern i ena allet och hjulen i det andra skulle förorsaka, om de ore afkoppiade. Men mnrenellaene hinder hår man