Aftonbladet – 17 augusti 1857, sida 3

Article Image
ÅR är kyr RE NNE a JRR ji men Brunel har nu detinvitift faststält den sålunda, stt förom hvarje skorsten anbringas en jernmast med i rundbult af jernplåt och takling af jerntross, så än: I satt, att hvarje vant vi behof kan hastigt losskastas. Den 6:!e esten, eller mesanmasten, blifver af trä, I för kompassens skull. -Obetydliga som de torde se ut, då endast den 2:dra och 3:dje förifrån komma latt föra rår, men alla för öfrigt gaffelsegel, så blifva dock dessa af de största, hittills sedda proportioI ner, nemligen stående likens längd mellan 44 och 58 I engelska fot, gaffelliken variera mellan 40 och 57 engelska fot, undra liken mellan 48 och 68 engelska I fot och aktra liken mellan 70 och 80: engelska fot. De-största masterna blifva 190 fot höga öfver vattInet och föra hvardera 3 rår af 76 till 96 fots längd. i är man hör uppgifvas en mängd: mått, så kan man endast genom.jemförels? göra sig en föreställ ning om deras betydelse; sålunda måste man söka ljemföra hela skeppet med andra föremål, om mar derom vill bafva ett åskådligt begrepp. Man bör di tänka sig tre af våra linieskepp liggande efter hvarJ andra, då deras skräf skulle jemt bortskymmas af det stora jernskeppet så vål i längd som i höjd. Öfver detts långa skepp, som icke har något språng, ingen slags galjon och intet bogspröt, uppsticka skorstenarne blott 20 fot, eller så mycket som beböfves att göra röker fri för bjulhusen, ehuru hvarje skorsten dock har 60 fos längd öfver sin panna, och bhjulhusen uppstigs 10 fot högre än relingen. Hväårdera sidan bar 60 portar, 2!; fot i fyrkant och ett rikligt antal ventiler, men bägra af portarnt på undra batteriet blifva så stora, att jernvägsv:gpar kuppa derigegom ingå, för att ombord direkte äflemnå kol och fraktgods. Äfven blifva de rymliga nog för vagnar och skrymmande fraktgods att derigehönm intagas på en höjd af 10:fot öfver vatterlinien. På fördäck blifva 12 byttor uppförda i ett slags hus, söm tjenar till rum för befälet; något af dena hus kommer äfven att synas något öfver relingarne. Ioredningen under däck liknar ett tätt bebygdt qvarter i en stad, eller kanske snarare en hel stad, ty der skall ju kunna rymmas en befolkning, lika med hela-antalet af Karlskronas invånare; eller om skeppet skulle användäs att transportera Gotlands: hela befolkning, skulle det blott behöfva göra 3 resor för detta ändsmäl. Det är således en hel flytande stad, som i händelse af olycka skulle förorsaka sådana fasor och förluster som en jordbäfning, en lavin eller öfversvämningen af en provins. Också äro titomordentliga medel använda för att förekomma olyckshändelser. Skrofvet är bygdt på ett-sätt och af en styrka, som man förut aldrig ansett behöflig.. Akterstäfven ärt. ex. hopsatt som en cylinder af 1, tums tjocka jernplåtar, hvilken fästes till kölen medelst svåra fyllningar och jernarmar, dels gjutna, dels smidda; Mot eldsvåda har man äfven sökt förvara :ig genom de invändiga jernskotten, som bilda en slags brandmurar, samt genom tillfälle att genom sprutor och ånga qväfvåa vådeld. j I kajuterna utgöres mellersta delen af stora salonger, bland hvilka en kommer att räcka genom 2 däck eller blifva 8!7, alnar hög, och på halfva denna höjd hafva en läkta:e för musik. Vid dess alla hörn komma stora fyrkantiga lufttrummor, ofvan täckta med glas, att genofi! pa alla däcken, så att både loftvexling och dager derigenom kunna erhållas. På ömse sidor om salongerna leda rymliga gåvgar eller gator, upplysta af hämde trummor, och från dessa långsgående gångar leda andra tvärskepps till grupper af hyttor, hvaraf hvarje grupp motsvarar en liten våning. : Den, som vill begagna lägenheten med detta fartyg till Australien, behöfver blott vandra omkring och utsöka åt sig eller sitt sällskap en liten boning af 4 hyttor, eller en som består 2f fyra hyttor och salong, eller två närbelägna sådana, mellsn hvilka en liten korsgång bildar sambandet, och der säväl en stor luftigport fiohes som rumi för en domestik. Med ett ord, man träffar der allehanda kombinationer af trefliga bostäder, der man väl kan bo en månad, -under det man har tilifälle besöka deallmänna matoch ssmtalssålaroe, samt att under vandring krivg öfra däck en enda gång tillryggalägga mers. än en qvart engelsk mil. Uppfibningarne vid alla hittills nämda inrättningar ärö söillrika, lyckade. och förtjenstfulla, men vid. sjelfvå företagets a förekom ett ämne af ännu mera svårlöst och vigtig beskaffenhet, nemligen hvarest ett så stört fartyg skulle kunna byggas på land; helst invid London, der hvarje alnsbredd jord tyckes beräknad och begagnad, samt derefter huru den digra massan skulle sättas i sjön. Man inser lätt, att om kölen till ett fartyg om 6 å 700 fots iängå sträcktes på en lutande bädd, hvarifrån det skulle kunna. på vanligt sätt löpa af stapeln, så skulle den från sjön mest aflägsna ändan af stapelbädden få en sådan höjd öfver marken, att det icke blott vore högst besvärligt att dit uppfordra alla mäterialier, utav sjelfva bäddens bygnad betydligt tilltaga i kostnad med hvarje famii deh ökades i längd; och dessutom fans icke rum för ett så långt fartyg att löpa ut i Thamesfloden. Således förkastades det vanliga sättet för fariygsbygnaden, och man utsåg en lågländt del af Isle of dogs, der Thames gör en böjning mellar Tanneln och Blackwall, så att en stor udde bildas å dess norra strand, hvarest äfven Scott Russels saktori är belägot. På denna plats ville man gräfvs. en docka, deruti bygga det stora skeppet, och sö utan all fara göra det flott genom vattens insläppande: vid hög flod. Emellertid Järer detta icke hel. ler -befunnits utförbart utan betydliga svårighetor och-kostnader ätt anlägga sjelfva dockan af mer ä. vanliga dimensioner, få fast grund deruti, hålla den torr, nedföra alla materialierna och slutligen mudår:. bort den strand, som skull bilda utloppet... Brune! föreslog. derföre, att nära samma ställe, hvares. strandbädden är ovanligt hård, anlägga stapeln läng, efter floden, och inrätta aflöpningen så, att fartycgel kom med bredsidan i sjön. Sålunda har arbetet blifvit utfördt på ett ställe, der andra fartyg på van; ligt sätt blifvit bygda, och innan dessa änvpä vor) färdiga, hade det stora jörnskep ets botten här oci der börjat byggas, då det såg belt besybnerligt ui att se ett par vänliga fartyg under bygpad tvärsöf: ver eller nästan inuti jättens bädd. Plabering och grundläggning af de båda slädarnes bäddar har re: dån blifvit företagen, och huru vidunderligt det ka syaas att lägga en så ofantlig tyogd som detta stor: skrof. på endast tvepne slädar under aflöpningen, si hyser. .konstruktören dock intet tvifvel ora dess lyc: kande. ; Mycket har blifvit ordadt om användandet hk så stort fartyg. Man har föreslagit att dermed a lägga den elektriska telegräftråden mellan Europa och Amerika, att sedan använda det till att förr emigranter till Nya verlden o. s.v. Men som Auströlien fråd början blifvit utsedt till vändpunkt för de:s resor, är det väl troligast, att bolaget åtminston? frn omr fart, ör det icke torde komma ai: ela fraktgods, huru många seglande klipperskep; och ångäre der än användas. Måhända skall en så eraro med misstroende betrakta det oerhörd: stora skeppet, och några lyckade försök erfordra:; innan allmänheten med fullt förtroende omfattar före taget. : Meh om det till alla delar lyckas, torde de: framkalla en helt py klass af fartyg på Oceanen. LANDSORTSNYHETER. Sundsvall d. 12 Aug. Under denda. sot mar. har strömmingsfångsten i stadens fisklägen ned tills varit särdeles sparsam, och som tiden för denr handtering snart löper till ända, torde tillgånger p denna vara blifva mindre ymnig, isynnerbet som 3,3 ven från andra fisklägen enahanda underrättelse ini ERRIN 7

17 augusti 1857, sida 3

Thumbnail