oböjlig af allt annat än passioner, sm åter kunde få honom till allt. Det var ej utan att dessa uppenbarelser för Amy — hon tecknade af spöksynen; och det blef hennes mors porträtt, och flickan hade dock aldrig sett henn2 eller ett sådant — besynnerligt mina herrar!sdet der hör till naturens hemligheter, ege heter i vår natur, som ingen kan förklaraj men som är upphof till allt möjli gt skråck. Besynnerligt är det emellertid. : Ah, det är blott inbillningar,, invände kapten Gullgrn, ingen fördomsfri menniska tror sådant, som endast.uppkommer af imagination, det är en galenskap i vårt bildade tidehvarf, ja en galenskap, rent af dumhet. Men, min bästa kapten; hvarken von Rauch eller hans dotter voro dumma : eller fördomsfulla; de ansågosiken som sett faktum; en verklighet. Dessutom, fastän hon. visserligen har imagination, så erfares dylikt vanligen af personer, som icke i något annat fall ha tecken till imagination och således väl icke i detta enda fall gå ifrån sin natur och ha den liflig. Ja, herr hofmarskalken har mycket rätt, inföll: notarien, det-var alldeles oförklarliga händelser i salig lagman Skarins hus, när hans fru dog. Jag var då skrifvare der — högst oförklarliga. I 4 Men jag tror intet det aldra. minsta på dylikt, inföll kaptenen och drack ut sitt glas champagne och vatten — ypperlig champagne — nej jag tror ej det aldrå minsta ; men det är roligt att böra på barnsagorna och se huru rädda menniskor bli, i vår upplysta tid — så, förlåt herr höfmarskalk. Skadar icke, min vän, hvar en har sina tankar, men för att återkomma till tornväktaren, så gifte han sig på gamla dagar med en jungfru här i staden, som nödvändigt ville heta madam. Man kan undra på henne, som