Aftonbladet – 30 juli 1857, sida 2

öping, hafva ridderskapet och adeln och borareståndet beslutat ett anslag af 1,300,000 Ir rmt, hvaremot presteoch bondestånden, ish t med -statsutskottets afstyrkande, för etta ändamål vägrat allt anslag. För den händelse att adeln och borgarestånet icke skulle frånträda nämde beslut, kom1er cnom voteringspropositionen n:r 8 att belör. sag hvilketdera besluts ordalag skall lif.a kontraproposition, antingen adelns, som anehåller att summan anvisas till påbörjande ch grundläggning af sådana arbeten å södra tamb:nans norra del från Falköpiag till Jönöping, som fordra en längre tid för deras alländning), eller borgareståndets, som anisar summan till förberedande arbeten å n sammanbindningsbana. mellan Falköping ch Jönköping; hvarefter hufvudvoteringen nnefattes i punkten nr 9, hvilken likväl är å uppstäld, att japropositionen innefattar väran af allt anslag, men nejpropositionen biall. Vidare har utskottet ansett frågan om anlag för anläggning och fullbordan af en ernväg mellan Örebro och Halsberg, utgörande en del af en sammanbindningsbana mellan Jrebro och Askersund, hafva förfallit. Frågan om den föreslagna bangården på Norrmalm har utskottet jemväl ansett hafva örfallit; hvaremot utskottet -uppskjutit frågan om anvisande af medel till en stationsgård på Södermalm samt reparationsverkstäders inrättande här i hufvudstaden, intill dess sig visat wuruvida några medel för den från Stocksolm utgående, genom Södermanland förelagna stambana varda under innevarande rikslag anvisade. Statsutskottets hemställan i 2:dra punkten M sitt stora betänkande, om antagandet af ett visst system för statens jernvägebygnader, har blifvit af tre stånd afslagen ; och 3:dje punken, angående de jernvägsanläggningar, som i egenskap af stambanor böra på statens, be kostnad och för dezs räkning utföras, har utskottet ansett jemväl hafva: förfallit och de erhållna återremisserna af ingressen till dessa punkter eller riksståndens derom meddelade skiljaktiga beslut icke föranleda något vidare yttrande. Den 10:de voteringen angår endast skiljaktigheterna i de vilkor de särskilta stånden bestämt för K. M:te disposition af ett särskil: anslag af 150,000 rdr rmt för bestridande af undersökningskostnader. I fråga om återremissen från presteoch böndestånder af den 24:de punkten, rörande upplåningen af medel förde beslutade jernvägsbygnaderna, har ,utskottet ansett någon maximisumma för upplåningen, i li het med ridderskapet och adelns beslut (20 millioner rdr rmt), icke böra stadgas, och förnyat sin förut gjorda hemställan, att rikets ständer; måtte besluta, det fullmäktige i riksgäldskontoret böra genom lån anskaffa medel för ej mindre ersättandet af de belopp, som för innevarande års arbete å vestr; och södra stambanorna redan blifvit af rikets ständer afräkningsvis anvisade, än utbetalandet af de anslagssummor, som derutöfver varda under denna riksdag beviljade att till 1860 års slut utgå för staäs jernvägsbygnaders fortsättande och utföranden. Vidkommande de beslut och föreskrifter, som, i afseende på den förestående upplåningens verkställighet, blifvit föreslagna uti de till 24:e punkten hörande 8 särskilta momenter, har utskottet, med anledning af de anmärkningar emot utländsk skuldsättning, äfvensom de yttranden och förslag i afseende på lånens upptagande inom riket samt sättet för lånerörelsens bedrifvande, hvilka hos presteoch bondestånden framstälts, utgått från den åsigt, att fullmäktige i riksgäldskontoret ingalunda böra genom deras fria verksamhet inskränkande eller förlamande föreskrifter hin dras att vid utförandet af sitt erhållna vigtigs uppdrag förfara på det för ej mindre :stats verket än den allmänna penningeställningen och kreditförhållandena inom landet mest fördelaktiga sätt, Fullmäktige böra alltså, enligt denna åsigt, vara oförhindrade att, med fästadt afseende å för handen varande förhållanden, verkställa upplåningen, vare. sig utom eller inom riket, samt meddela erforderligs närmare bestämmelser angående så väl lånesätten och lånevilkoren, som det belopp hvarje särskilt upptaget lån bör utgöra: Stadgandet i mom. b, att fullmäktige börs i obligationerna förbehålla riksgäldskontore rättighet att framdeles, derest omständighe terna pröfvas härtill föranleda, uppsäga de samma till inlösen efter viss bestämd förfal lotid, har, enär ridderskapet och adeln sam bergareståndet uteslutit detsamma och anmärk ningar deremot äfven inom presteståndet fö rekommit, utskottet ansett böra utgå, mer i öfrigt ånyo understält presteoch bonde ståndens pröfning och godkännande deaf ut skottet föreslagna samt af ridderskapet och adeln, likasom borgareståndet, gillade beslu och föreskrifter, nemligen: I mom. a, angående upplåningens verkställande inon eller utom riket; i mom. 5, angående beskaffenhe ten af de obligationer, emot hvilka upplåningen bö ske; lydande detta moment, sedan förbehållet on riksgäldskontorets uppsägningsrätt, enligt ridderska pet och adelns samt borgareståndets beslut, ur det samma uteslutits, sålunda: Upplåningen sker emo fonderade, till innehafvaren stälda och å denne sida icke uppsägbara räntebärande obligationer, ut färdade, på rikets ständers vägnar, af fullmäktig i riksgäldskontoret.I mom. c, angående det språl och den myntsort, hvarå obligationerna böra utfär das, samt deras räntefot och medgifvandet af kapital rabatt; i mom. d, angående ett årligt anslag til ränteliqvider och lånenå amortering; i mom. e, an gående liqvidationsoch amortissementsfonden; mom. f, avgående bestämmandet af sättet för amor teringens verkställande; i mom. g, angående under dånig anhållan om dels Kongl. Maj:ts nådiga fast ställelse å besluten rörande ifrågavarande upplåning AR