Aftonbladet – 23 juli 1857, sida 3

Article Image
dånig skrifvelse angående tullrestitution vid utförselh ill Norge. 11 S, som uppräknar de städer, hvilkå få hålla kreditupplag, återremitterades äfvenledes, för :tt få bland dessa städer upptagen staden Jönköping, som erhållit K. M:ts tillstånd att hafva kredituppläg. Slutligen gjordes uti den föreslagna 17 S, angående attet för försäljning af gods från förolyckadt fartyg. deno förändring, att i stället för de föreslagna 1:stå ;ch 3:dje mom., som medgifea försäljning af sådant gods äfven på landet; bibehöllos de motsvarande stadsandena i nu gällande taxeunderrättelser, enligt hvilkå sodset, der så ske kan, skall för försäljning transt porteras till närmaste stad. Denna förändring påyrkades af frih. Ugglås, i ändamål att bättre bevara assuradörernas rätt. AR Dessutom torde förtjena nämnas, att hr J. Flach yrkade afsläg å stadgandet öm 3 månaders anstånd ned tullafgifternas erläggande, det vill med andra ord säga, kreditupplagets totala afskaffande. Han snsåg det nemligen i högsta grad oblygt och oförsynt stt begära anstånd med tullens erläggande, då tullafgifterba blifvit nedsatta så lågt, som nu vore hän: delsen: Förmenande han dessutom, att staden ge: nom kreditupplaget kunde löpa fara att gå miste om sin rätt. Grefve Lagerbjelke erinrade visserligen om be: tydelsen af kreditupplaget och dess vigt för rörelsen, samt visade att statens säkerhet i afseende å tullens utbekommande var fullkomligt betryggad; men hr Flachdref det likväl till votering, dervid hans åsigt understöddes af 10 röster mot 31, som biföllo utskottets förslag. Presteståndet. I avledning af den på förmiddagen beslutade återremissen af frågan om upphörandet af tolagen och afgiften till handelsoch sjöfartsfonden mot ersättning af tullmedlen, återremitterades hela den öfriga delen af tullbetänkandet på yrkande af doktorerna Gumkelius och Sandberg. Professor Agardh yrkade alte:nativt antingen återremiss eller uppskof med tullsaxans behandling, tills utskottet besvarat den nyssnämda återremissen, hvilket senare förslag understöddes af prosten Melen. Af statsutskottets utlåtande n:r 80, om löneförhöjning åt embetsoch tjenstemännen, bifölls den del, hvari en sådan förhöjning tillstyrkes åt underofficerare vid garnisonsregementena, artilleriet och flottan, hvaremot utskottets afstyrkande af förhöjning åt öfriga! embetsoch tjenstemän återremitterades med föreläggande för utskottet att, sedan statsregleringen blifvit uppgjord, inkomma med gemensamt betänksnde om löneförhöjning åt samtliga embetsoch tjenstemän under åt 1857. Detta beslut fattades på yrkande af doktor Gumaelius och prosten Berlin. Samma utskotts Utlåtande n:r 82; afstyrkande K. M:ts proposition om uppförande af en bygnad för postverket å tomten bredvid operahuset, bifölls utan diskussion. Ekonomiutskottets betänkande n:r 98, afstyrkande väckta motioner i fråga om kristendomsundervisningens besörjande i folkskolorna och i församlingarne, bifölls, sedan doktor Sandberg yttrat, att han gillade den af motionären föreslagna inskränkningen i ttanläsningen af den lindblomska katekesförklaringen. För bifall till utskottets afstyrkande talade dök.or Nordlander, prosten Almqvist m. fl. Domprosten Knös väckte förslag om införande af en uppmaning i Cleri Comitialis circulär,. att presterskapet skulle taga förkla ringen af katekeseh om hand, och ej så mycket. som nu skedde, öfverlåta den åt lekmännen. Detts förslag bestriddes af prosten Melen m. fl., som ansågo en sådan uppmaning innebära ett oförtjent misstronde till hemmavarande embetsbröder, och dess afsörande uppsköts till nästa plenum Samma utskotts betänkanden n:r 100 och 101, afstyrkande väckta mötioner om upphörande af den sju bärader i Elfsborgs län samt städerna Borås och Ulricehamn beviljade särskilta handelsfrihet och om utfärdande af föreskrifter till förekommande af missbruk utaf ällmögens rättighet att försälja sina tillverkningar, biföllos utan diskussion. i Borgareståndet. I At bevillningsutsköttets betänkande n:d 10, angående! -tullbevillningen och dermed sammanhang egande ämnen, medhans endast punkten om upphörande af afgiften till handelsoch sjöfartsfonden ch af den nu till städerna utgående tolagen emot krsättniog af tullmedlen. Punkten föranledde en långvarig diskussion, hvarunder utskottets förslag förordades af brr Murån, Schwan, Malmborg, Grape, Brinck och Wallenberg, För afslag taläde hrr Ekelund och Hesselgren. Återremmiss yrkadesaf hrr Stolpe, Rydin och Almgren, Hr Björck anhöll om bifall till det afK7 Maj:t i ämnet afgifna förslåg. Hr Henschen yrkade, att borgarestånde ,såsom i frågan mest intresseradt, borde fatta ett sjeifständigt beslut, till ledning för utskottet i-händelse af återremiss. Borttagandet af afgiften till handelsoch sjöfartsfonden. bifölls utan votering. Angående borttag andet af tolagen begärdes votering, hvarvid .genom tvenne särskilta omröstningar yrkandet på afslag bestämdes till kontraproposition, och utskottets förslag: derefter godkändes med 33 ja mot 17 nej. Ståndet åtskildes kl. 10 e. m. Bondeståndet. Efter en stunds protokollsjustering fortsattes be1 handlingen af bövillningsutskottets betänkande öm tullbevillningen och dermed sammanhang egande ämaen. Den första episoden härvid var att ytterligare en mängd reservanter anmälde sig emot förmiddagens beslut. Derefter erinraäde talmannen, att utr skottet föreslagit tt pröfningen af tullbestämmelserna angående artikeln bränvin och sprit må uppskjutas tills ständerna beslutat i fråga om bränvinstillverkning och skatten derå, samt hemstälde, om ståndet ville gilla denna utskottets framställning. Nils Larssbn anmärkte, att ståndet på förmiddagen utan något förbehåll för tullen å bränvin och sprit teslutat; att den gamla tulltaxans tullsatser skulle bibehållås, och förbehållit sig vidare pröfningsrätt endast för de i Anders Gödmundssons reservation omförmälda artiklar, hvarföre hän antog, att ståndet redan i denne fråga om bränvin och sprit fattat sitt beslut. Talmannen genmälde härpå, att han ansåge ståndets beslut. om bibehållandet af den gamla tulltaxan icke innefåtta, att den gamla taxans tullsats för ifrågavarande artikel skulle bibehållås, hvilken åsigt han motiverade dermed, att bevillningsutskottet i sitt förslag till ny tulltaxa icke utfört någon tullsats å artikeln bränvin och sprit. Sedan Medin yttrat några ord i samma syfte som talmannen, framstäldes proposition på bifall till utskottets uppskofstillstyrkan, och denna proposition besvarades med öfvervägande ja. Derpå äfvergick -man till de uti Anders Gudmundssons reservation omförmälda artiklar. Den i utskottets tulltaxeförslag först förekommande rubrik, som af Anders Gudmundsson blifvit nämd, är Fisk, sill och torrfisk, och hvilken artikel han yrkat måtte blifva tullfri. I tulltaxeförslaget står, under hufvudrubriken Fisk först färsk, som utsko.tet tillstyrkt måtte vara tullfri. Denna robrik upplästes nu af talmannen, hvarpå, då ingen anmälde sig att tala, äfven proposition på bifall härtill framstäldes, som besvarades med ja, hvilket af talmannen fästades med klubba Derefter kommer i utskottets förslag underafde ningen saltad eller inlagd, med dess specialafdelföreslagit CA sardeller tkonfisk, för hvilken utskottet öreslagit tullen till 25 öre pr skålpund. Rudberg och ad talman Anders Andersson anmärkte, att Anders Su iundsson i sin reservation icke undantagit från samlä uilltaxan någon annan sorts fisk än xsill och St , och att det syntes atå i strid med ståndets så rmiddagen fattade Beslut att nu upptaga till Ag ning åndra af utskottet föreslagna tullsatser än A af Gadmundsson vidrörda. Nils Larsson förklara: ät ckligen, att han efter det beslut ståndet på lutar dagen fattat icke ville taga någon. del i beuten om de återstående artiklarne, men han ansåg ig likväl böra erinra ståndet om förmiddagsbesluet, så att det, sedan det vid ett tillfälle förhastat ig, icke måtte förnva att dulikt handlingssätt. Då

23 juli 1857, sida 3

Thumbnail