Aftonbladet – 23 juli 1857, sida 3

GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Vid fortsatt behandling af tullbetänkandet föredrogs först den punkt, hvari utskottet hemställer, att följande förändringar må i tulltaxans uppställning vidtagas, nemligen: att de vid införsel tullfria varorna upptagas i sjelfva taxan; att tullvärdeskolumnen uteslutes ur taxan, samt att böter i konfiskationsmål må beräknas efter den värdesömma, hvartill i beslag tagna varor vid stadgad besigtning och värdering uppskattas. denna punkt yrkade br Printzenskjöld återremiss, alldenstund det, med anledning af de beslut presteoch bondestånden fattat uti tolagsfrågan, kusde vara ovisst. om utskottets förslag angående tolagen blefve rikets ständers beslut, och i motsatt fall tullvärdena borde qvarstå såsom grund för tolagsberäkningen. Härembt invändes af grefve Ugglas att, då denna punkt stode i ett oskiljaktigt samband med den af ridderskapet och adeln bifallnå punkten om tolagen, fordrade könsegvensen att äfven den nu föredragna punkten bifölls, hvilket äfven, vid derom framstäld proposition, blef ståndets beslut. Då denna fråga var sålunda afgjord, begärde grefve Ugglas ånyo ordet och anhöll att, i betraktande af ovissheten om hvad som slutligen blefve rikets ständers beslut i afseende å tolagens ingående i sjelfva tullsatserna, tulltaxan icke nu måtte af ståndet till pröfning företagas, utan i sin helbet återremitteras, enär det vore omöjligt att fastställa tullsatser, då man icke visste om dessa tullsatser komme att utgöra tull, inklusive tölag, eller om tolag skulle dessutom å hvarje särskilt vara erläggas. Detta förslag motsatte sig hr Printzenskjöld; som menade att den konseqvens, han nyss fått lära sig af grefve Ugglas, äfven nu borde tillämpas, och denna konseqvens fordrade att ridderskapet och adel fästande afseende endast vid sitt eget beslutitolags frågan, nu fullföljde behandlingen af tulltaxan, under den förutsätthing, att adelns beslut itolagsfrågan blifver beståndande. Grefvarne Ugglas och Lagerbjelke ådagalade emellertid, att den förra punkten utgjort ett bestämdt korollarium af den af ståndet. bifallna punkten om tolagen, och hade följaktligen måst bifallås, hvaremot med tullsatserna vore ett helt avpat förhållande, enär, om stånden komme att fatta beslut om tullsatserna under olika förutsättningar i afseende på tolagan, det kunde hända, att de tullsatter ridderskapet och adeln för sin del ansett vigtiga, ej ens kunde komma under ompröfning vid det -slutligå; afgöråndet i förstärkt utskott. Grefve Lagerbjelke anmärkte dessutom, att utskottet visserligen begått ett Misstag, som ej först uti ett särskildt betänkande Fönderstält stånden frågan om tolagen, för att på grund af ständernas beslut i detta arne sedermera bygga sitt tulltaxeförslag; men då saken en gång kommit Zu den punkt der den nu var, funbes intet annät sätt att undvika de hotande årg gerna än att återremittera tulltsxån cch öfvergå till prö