Aftonbladet – 23 juli 1857, sida 2

såningen af höstsäden och densammas växtlighet, ehuru under någon del af Oktober köld stundom omvexlade med en regnig och blidare väderlek, intill början af November, då marken tillfrös. Under vintern, hvarunder slädföre egde rum till emot slutet af Mars och i vissa trakter ännu något längre, föll dock icke mycket snö, och dels i följd deraf, dels ock i anseende till den starkare köld, som innan snön betäckte marken och äfven tidtals sedermera egde rum, genomträngdes jorden af en djup käle, sam: sjöar och vattendrag betäcktes af tjock is, som i såknad af regn på våren länge fortvarade, fördröjde vårsåningen och bibehöll luften kylig. Under Maj och Juni månader var en torr och kylig väderlek med stark blåst för det mesta rådande, blott få gånger afbruten af några varma och regniga dagar, oftast åtföljde af nattfroster, hvilka, i synnerhet den under natten till den 30 Juni, flerestädes visade ett skadligt inflytande på spädare brodd och ömtåligare växter samt deribland potatis. Sedan inträdde en för växtligbeten mera gynsam väderlek, omvexlande med regn och värme, som ännu fortfar. . Höstsädet, som i allmänhet utgör en mindre del af det årliga utsädet, består nästan uteslutande af råg, så att hoete blott i någon ringa mån odlas i de nedre orterna af länet. Avetet, hvarå vårens ogynsamma väderlek varit af et: särdeles menligt inflytande, är i allmänhet tunnt och fläckigt samt torde icke kunna komma att lemna en medelmåttig afkastning, hvaremot rågen i ällmänhet är af mera lofvande utseende, så ätt, ehuru den: i vissa trakter är mera tunn och somligstädes fläckig efter issvall, af råg synes kunna förväntas en fullt mede!måttig skörd, om den, som nästan allmänt blommat och mycket lagt sig under nu ofta inträffade häftigare regn, icke derigenom hindras att blifva jemt matad och mogen. Vårsädet, som till följd af väderlekens inflytande något sent på våren nedlades ijorden, eburu måhända ändock för tidigt, då kälen ännu icke fullkomligt hade gått ur åkern, utgör 14 nets hufvudsäde och består för det mesta af hafre, ehuru i några socknar nästan uteslutande odlas kor och äfven flere slag af blandsäd i vissa trakter bed gagnas. Skadadt af vårens ogynsamma väderlek oc på ganska många ställen jemväl af mask, är vårsäj det i allmänhet spensligt och kort, tunnt och fög; för sig kommet, hvartill af många begagnadt, min dre väl valdt och pålitligt utsäde uti icke ringa måie torde hafva bidragit, samt gifver, eburu det unde( pu rådande väderlek vunnit ett något förbättrad), utseende, icke förhoppning om en medelmåttig äring hvilket äfven är förhållandet med det i länet fögs begagnade ärtsädet,, såsom jemväl skadadt af torka I frost och mask. Potatis och öfrigerotfrukter Jafva, rt äfvensom trädgårdsväxter i allmänhet, dock på olika t ställen mer och mindre, blifvit skadade eller förröjde B i sin växtlighet genom vårens kalla och torra äderlek, nen toråg, förbättrade genom den, somau ä rådande, Kunna gifta hopp om medelmåttig afkining, och förbålländet är enahånda med lin, ham och humla, ehuru de ännu äro föga försigkonte. Gräsväxten är i allmänhet kort och tunn, kfvern har, till följd af de stränga nattfrosterna oc den torra blåsiga väderleken under våren, mångenädes, isynnerhet på nya lindor, alldeles gått ut. . Påhögländta ängar eller så kallade backslogar, äfvenm på kallare köloch myrslogar; är växtligheten äfvehögs! ringa. På flere gräsfält befaras sålunda nästa fullkomlig missväxt, och då gräset nästan ingeltädes förekommer ymnigt, torde vid den :snart föreående slottern det för länet i det hela icke kunna dåräkDas en medelmåttig. höskörd. Från Östergötlands län, dat. den 18 ali: Vid afgifvandet af frsta berättelsen om årjäxten i Östergötland får konungens befällhingshafvade til en början tillkännagifea, att väderleken unde bergniagstiden sistlidet års höst varit i högsta gra missgynsam, hvarigenom skörden, med undantag f rå gen, tillen stor del i skadadt skick blef inbrgad; att i följd häraf en särdeles brist yppat sig pidugligt utsäde af hösthrete och vårsäd; att rågeni allmänhet-blef utsådd i torr:jord, mer, genom eder mera.iuträffad stark nederbörd, hvetet iallmöhet usåddes:uti mindre tjenlig jord; att, innan höstäder hunnit rotfästa sig; vintern inträffade, hvarignom den ringa vxtligheten på hvetet sfstannade, hvarefter och inran jorden erhållit tillräcklig käle, fallit snö, com på vissa orter, isynnerhet i skogstrakierna, genska mycket skadat höstsäden, hvilken jemvål li dit af torka ocH den kalla väderleken under våren, helst frost på sina ställen äfven under samma tid, ja till och med i förra månaden, menligt ioverkst på såväl höstsäden som vårsäden. Genom sedermera inträffad tjenligare väderlek och dermed förenad nederbörd har skörden likväl under sista tiden märkbart förbättrats, så att, om en gynsam väderlek ännu någon tid får fortfara, förhoppningarne om skördens förbättring ökas. Emellertid gifva de derom inkomnes underrättelser anledning dertill att hvetet, som till följd såväl af brist på dugligt utsäde, som ock af ogynsäm väderlek, utsäddes mindre förliden höst än hvad ämpvadt varit, är ojemt och endast på få ställen vackert. Rågen är i allmänhe: vacker, utom i några skogstrakter, der deo lidit af snön. Blomningen har försiggått under utmärkt gynsam väderlek. Vårhvete, som i år mera än vanligt blifvit utsådt, visar sig i allmänhet lofvande.KÖP, OlUNUNOI je vol RY AVE på MUM Brjar den medelmåttig skörd; men äro på den lättare jordea föga lofvande. Trindsäd, som under våren led af stark torka och delvis af insekter, har sedermere förbättrats, så att den på ett och annat ställe är ganska vacker. Potäter lofva en rik skörd; och ha 7ofvor och kålrötter änuu icke så långt fortskridit i växtlighet, att något bestämdt omdöme derom kan meddslas. . De naturliga ängarne synas gifva mindre god afkastning, hvaremot klöfveroch timotej-fälten lofva god skörd. Trädgårdsväxterna, jemte tin och hampa, som blott på få ställen odlas, se lofvande ut. Från Nerikes län, dat. den 20 Juli: Höstsådden, som i de flesta orter af länet skedde under regnig och ogynsam väderlek och af föregående årets af väta skadade och illa bergade skörd, var föga egnad att väcka ens måttliga förhoppningar hos landtmannen om .en hans arbete och uppoffringar Dågorlutda motsvarande afkastning, helst en långvarig, af köld och torka karakteriserad vår tillstötte och hotade att alldeles qväfva i brodden den tynande växtligheten, men de. välgörande regn, som, ehuru sent, föllo under loppet af Msj och Juni månader, Hafva, i förening med en sedermera särdeles gynsam, med regn och värma omvexlande väderlek, i någon mån lifvat grödans växtkraft, så att, om tjenlig väderlek hädanefter forftfar, jordbrukaren bör kunna motse en någorlunda god skörd, på sätt som skall inhämtas af nedanstående redogörelse för de särskilta sädesslagep. Hösthvetet; hvaraf, i .anseende till brist på dylikt utsäde, mindre belopp än under vanliga förhållanden blifvit utsådt, har i allmänhet ett vackert och lofvande utseende. Rågen, ehuru i allmänhet åkertunn, har blommat under tjenlig och jemn väderlek och gifver hopp om tämligen god skörd, fastän den på några orter blifvit af nyligen inträffadt häftigt regn nedslagen till marken. I Nora fögderi är den, enligt inkomne uppi gifter, vacker och ymnig såväl till kärna som halm after finsk och mammal utsädesråg. men å fara ottil.