Aftonbladet – 15 juli 1857, sida 2

Länsstyrelsernas första årsvåxtberättelser. Från Wisby län, dat. den 6 dennes: Den ymniga nederbörden förliden höst, som fördröjde sädesbergningen och gjorde det svårt att erhålla fullt tjenligt utsäde, vållade att så väl råg som hvete senare än vanligt utsåddes. Rågbrodden, der såningen ej skedde ailtför sent, kom sig dock; genom ymnig väta och några veckors tjenlig väderlek, någorlunda före, så att den vid vinterns tidiga annalkande i allmänhet syntes vacker, hvaremot hvetebrodden på hösten föga utbildade sig; Tidigt fallen snö på ofrusen mark åstadkom s. k. filska, särdeles der brodden var tjock, och ihållznde kyla, sedan snön gått af, hindrade äfven broddens tillväxt, så att densamma vid sommärvärmens sena inträffande var ganska svag, och måste på många staällen upplöjas; men den här dock sederriera, efter inträffad värme, något förbättrats, utom på ett och annat ställe, der den i axgången lidit af starka frostnätter, och lofvar, ehuru öfverallt åkertunn, någorlunda god skörd. Hvetebrodden, -sommindre lidit af snön och vårkölden, visar sig vackrare, ehuru äfven den i allmänhet är tunn. Vårsädep, mest korn, något hafra och obetyd ligt blandkornp, är, der den icke allt för tidigt utsåddes och i följd deraf lidit af köld, vacker; men hotas att af ihållande torka skadas. Kan dock, om regn snart inträffar, upphjelpas. Trindsäden, hvaraf mest ärter samt något vicker och lintzer odlas, är väl försigkommen och kan bättre än kornet motstå torkan. Rotfrukterna, mest potäter och icke obetydligt rofvor, äro nyligen uppkomna, och bero: ännu helt och hållet pä blifv.nde väderlek. Gräsväxten är på alla de naturliga ävgarne! god, men klöfveroch timotejvallar hafva lidit af köld och frost, så att de, som redan blifvit skördade, gifvit mindre god afkastning. Från Halländs län, dat. den 9 dennes: Efter ihållande regn under September och Oktober månader sistlidet år inträdde redan i början af derpåföljde November månad en sträng vinter, så att tillämnad höstsådd icke kunde på åtskilliga ställen verkställas, och der den likväl egde rum, inträffade merändels, att jorden var mindre tjenlig att beså, hvilken omständighet jemte en ostadig vinter och skarp kyla vid vårens inträde förorsakat; att det utsådda höstsädet nu, med få undantag, visar sig både tunnt och fläckigt och syaes lemna en skörd vida under medelmåttan, helst som hvetet mångenstädes inorrå och rågen mångsnstädes i södra delen af länet varit af den svägå beskaffenhet, att åkrarne måste uppköras och beredas till vårsäd. Uti medlet af April månad inträffade en för vårarbetet tjenlig väderlek, hvarföre ock detsamma å den mera lätta jorden i länets sydligare del påbörjades, samt ärter, vicker och hafra flerestädes äfven utlades, men plötsliger förändrades väderleken till stöyra med köld, hvårigenom vårbruket i öfrigt försenades till början af Maj månad, hvarefter det utan afbrott fortgick. En torr, blåsig väderlek med nattfroster rådde under denna månad intill den 20, då alldeles ovanligt stark värme inföll och som fortfor omkring åtta dagar. då loften blef svalare öch fröst om nätterna inträffade, deraf såväl höstsom vårsäd led skada. Under. hela våren har högst ringa regn fallit, och vårsäden af alla: slag har derföre börjat unier förrs vickan gifva sig för torkan till den grad, att skörden antogs allmänt skola blifva långt under medelmåttan, men under denna vecka har regna mer och mindre dagligen fallit i trakten af Halmstad och efter all sannolikhet vidt omkring i länet, derigenom hoppet on bättre skörd upplifvats. Om potäterna hysas goda förhoppningar, och torde efter regnet full skörd kunna af dem förväntas. Rofvor och andra jordfrukter hafva i följd af torkan på många ställen utgått, och till -bönorna, som odlas i norrz delen af länet, är begagnadt ett otjenligt, ej fröbart utsäde, af hvilken anledning de jemväl äro ganska usla. På ängsmarken har väderleken verkat högst ogynsamt, så att grässkörden skattas långt under ARG RA