Aftonbladet – 15 juli 1857, sida 2

den som delar hans yttre förmåner, fördra! honom, föraktar den granna yta han ger sig, och finner sig lyckligast som enka. Utan att afgudiskt ange hvarje qvinna som dn eogel, Måste vi erkänna, att hon iallmänhet har mera känsla för det rena och karaktersfaata hos en man, än männerna sjelfve. Det var just detta drag af sjelfständighet och öppenhet hos Thormann, gom fästade Auroras uppmärksamhet och tilldrog sig hennes tillgifvenhet. : Det var en glad tid den tiden, då Aurora fick afvexlande umgås med gamle Norrbin och den redlige Thormann samt då och då aflägga sina rapporter för gamla Blixan, Herr Thormanns experimenter, hans klara, rediga uppfattning af alla förhållanden, hans blygsamhet och tillika hans raskhet omvände baronen ganska snart till en annan tanke än den han förut haft både om mannen och hans nyheter,, Friherrinnan åter, som i dåsig förnämhet, motnaturlig. och tillkonstlad, hade mera än gagneligt tråkigt på sitt Stensö — blef liksom upplifvad at den intressante unga mannen, som hade rest hela Europa omkring, och som hade tusende amå berättelser om länder, städer och folkseder. Han berättade väl — han intresserade andra derföre att han. sjelf var intresserad, och fastän han nästan aldrig skrattade, log han deremot så godt, att de, tom sågo och hörde honom; funno sig äfven upprymda och glada. Och gumman Blix — tittade han icke in till henne också och satt der alldeles som han skulle sutit hos sin egen mor, uppmärksam för hvad gumman hade att berätta om sin tånga verld öch sina erfarenheter af lifvet. Han stod väl på alla båll, den der agronomen, ogh deti-var just detta fru Klagelin icke kunde tila — hon som fick bråka så grufligt, för att blott få räknas som