Aftonbladet – 14 juli 1857, sida 2

om skulle innebära en oförsynthet, samt att de, som äro eller göra sig till målsmän för Upsala kommun, gjorde mycket väl uti, om deidenna fråga icke ådagalade så stor fa atism,och. om de läte, för offentlig anständighets skull, Upsalaintresset, såsom någonting Belt smått och underordnadt, under den offentlig: i skussionen i ämnet träda i bakgrunden: Vi hä redan antydt vår öfvertygelse, att pä de, som det vederbör, tagit initiativ till frö. ans praktiska genomförande, så skall Stockholms kommun säkert icke visa sig ovillig att så mycket som möjligt lätta detta genom uppoffringar från dess sida. Författaren omnämner några af de klagomål, som pressen på senare: tiden anfört rörande ovfterrättligheten i många. hänseenden hos hufvudstadens kommunalstyrelse; och rörande bvarjehanda beteenden, som vittna om smaåkshet och brist påintelligens; men redan den aständigheten, att dylikt, numera väcker anöt hos allmänheten och beifrag, innebär ju e ti väsentligt framåtskridande, och just genom led fönd af intelligens, som genom universitåtet skulle hitkomma och här :till hela låndets fromma utveckla sig, skulle hvarjehanda dylika olägenhHeter bli afhulpna och omöjliga. Då de, sot inom pressen förfäktat universitetsÅyttningen, bland annat anfört den erfarenhet man i allmänhet i Europa gjort derm, att hufvudstadsuniversiteterna utmärka sig genom större lifaktighet och utöfva på hela andet ett längt verksammare inflytande än snåstadsuniversiteterna; så har den ifrågava-rande bröschyrförfattaren debiterat dem för det påståendet, att i senare tider hafva unisersiteterna efterhand blifvit flyttade från .småstäderna, såsom för dem otjenliga lokaler:, Hen karakteriserar sedermera, detta af honom sjelf hopsatta påstående såsom utomordentligt illtagset och vill visa, att man icke finner de ringaste symptomer;.som-häntyda: på en i senare tider vaknad insigt i, Europa om; vigten af satt ha universiteter; i(Rufvudstäderna. ; Vi skola närmare.se till. huru mycket hans. faktiska-uppgifter-i:dettahänseende-hålla streck; och om det blott är ett enda enståka exempel man i. detta hänseende Kan anföra. sBlicka vi endast till Tyskland, så finna vi att sedan detta århundrades. början ett stort äntal småstadsuniversiteter blifvit. upphäfda. Vi nämna: Altdorff, Bamberg, Dillingen, Duisburgs. Erfurt, Frankfurt an der Oder (som flyttades-till--Breslau; den. folkrikaoch . betydliga hufvudstaden i Schlesien), Fulda, Helms stedt, Ingolstadt, Landshut (som 1826 flyttades till. Mänchen) Paderborns. Rinteln,. Salzbdurg och Wittenberg (hvars upphörande stod i samimanbang med anläggningen af det nya universitetet i. Berlin). Deremot ha under samma tid endast:tre universiteter -blifvit..anlagda, nemligen i Berlin, Minchen och Bonn, sålunda i två hufvudstäderoch en mindre stad, som redan förut hade egt ett under franska desittningstagandet upphäfdt. universitet; åt hvilket hela det fordra kurfurstliga residensslottet der kunde upplåtas. Vi hemställa, om icke en tendens att centralisera universitetsväsendet. här framträder tillräckligt klart. Allmänna meningen äfveni Wirtemberg är afgjordt för Tibingeruniversitetets flyttning, och det torde: icke dröja många år, innan denna blir verkstäld, trois Tiibingianernas envisa .motstånd. Särdeles-betecknande är, att då österrikiska regeringen, med anledning af Wienerstadenternas deltagande i 1848 års rörelser och oroligheter — hvarmed det dock i sjelfva verket icke var så fårligt, emedan Wisnerstudenterna. under den första revolutionära rörelsen just modererade denna och gåfvo den en mildare och humanare karakter, än den eljest skulle haft, och emedan det sedermera till en stor del just var ditströmmande burschar från hvarjehanda småstädsuniversiteter, som hade ockuperat aulan, under det de egentliga Wienerstudenterna stodo med musköten på axeln i Tyrolen;, Böhmen: eller anura delar al riket — ville förlägga universitetet till småstader Kremsier, så reste sig den allmänna meningen så starkt derertiot, ätt denna plan måste förfalla och Universitetet fick qvarstanha. Redån i slutet a förra århundradet: hade :universitetet. i Tyrnau blifvit flyttadttill: Ungerns: hufvudstad Pesth. Se vi på det öfriga Europa, så finna vi äfver att under detta: århundrade inga småstadsuniversiteter blifvit anlägdå, om man undanta ger ett pary,som; upprättats.i-Belgien, medar detta land. var. förenadts med Holland och holländska regeringen icke var synnerliger angelägen. om att ge någon lyftning åt Belgienshufvudstadoch --derigenom: styrks åt dens endaaf obefoendej som defifrån ut: gick. . Inom sjelfva Holland ha på senare ti der. småstadsuniversiteterha Frånecker och Harderwyk blifvit. upphäfda, ..Deremot. he under detta århundrade; utompde: redan om: nämda, . universiteter blifvit inrättade i fler: hufvudstäder. . .London fick ett universite 1828, .Brissel 1834, schweiziskaredsförbundet: hufvudstad Berni 1834; Warsehau 1816-(hvilsket, som bekant, Upphafder då sista skymter af Polens oberoende gick förlorad), Peters: burg 18197 Athen: 1834, joniska fristaten: hufvudstad : Korfu 1823.; I Norges hufvud stad anlades universitet år 1812. Det val nära derany att detta universitet skulle för läggas till Tönsberg; hvilkenustad Hade -er bjudit åt universitetet fria tomter-igeh: desö utom omkring 30,000 riksbankdaler årligen a kyrkliga jordagods3 men Sällskapet för Nor ges väbx utsatte, ett pris för den? bäst skrift om inrättandet. af ett norskt univer: sitet, och den bekante Nicolai Wergelanc utvecklade. då, i. en. vidlyftig afhandling så klartevigten och nödvändigheten af at förlägga universitetettill hufvudstaden; at dennå mening, segrade. Norge, .har icke